Trots att forskning kring sociala bestämningsfaktorer för hälsa och hälsoojämlikhet allt mer har kommit att intressera sig för platsens eller omgivningens betydelse för hälsan så är kunskapen om hur förhållandena i skolan påverkar ungas hälsa och de hälsorelaterade vanor de formar fortfarande tämligen begränsad. Denna studie syftar till att med hjälp av flernivåanalys och utifrån social desorganisationsteori studera betydelsen av förhållanden i skolan, som här skall förstås som skolans socio-demografiska sammansättning och dess lärarstruktur, för individers bruk av alkohol, narkotika och tobak. För detta ändamål har data från Stockholmsenkäten 2004 använts. Det aktuella materialet består av 9629 elever i åk 9, fördelade på 132 skolor. Till detta material har skolkontextuellinformation från Skolverkets databaser (SIRIS) länkats. Utifrån de erhållna resultaten kan konstateras att (1) benägenheten att bruka alkohol, narkotika eller tobak tycks variera mellan skolor, även efter det att individkarakteristika tagits hänsyn till. (2) Bland utfallen erhålls de tydligaste effekterna för alkoholkonsumtion medan, bland de kontextuella variablerna, erhålls de tydligaste effekterna för skolans socio-demografiska egenskaper, och då främst föräldrars sammanvägda utbildningsnivå och andel med utländsk bakgrund. (3) Riktningen på sambanden i flera fall inte är de teoretiskt förväntade. Sammantaget tycks det således som om det finns en skoleffekt på alkohol, tobak och narkotika bruk. Ytterligare studier behövs dock för att klargöra inte bara vad det är i skolmiljön som genererar sådana effekter utan också hur samt för att finna teoretiskt hållbara förklaringar till dessa.

Gun violence has become a well-discussed subject within the political debate about crime. Frequent shootings in criminal environments have become a major issue distinguishing Sweden from other countries. This paper presents a quantitative study on how several social factors may influence the shooting rate at a regional level. Using data from the SOM Institute at the University of Gothenburg and SVT this study aims to provide a deeper understanding of gun violence in Sweden, regionally. Previous research suggests that there is an ongoing violent spiral and areas with a high number of crimes has different levels of trust in the police and deficient socioeconomic standards, such as low levels of education and financial difficulties, often induce crime rates. Regression analysis was used to examine how trust in the police, educational level, average income and year may affect the regional shooting rates over the years 2018, 2019 and 2020. Moreover, the theoretical framework of this study is mainly the social disorganization theory and routine activity theory. The result suggests that there are no statistically significant correlations between any of the hypothesized factors and the regional shooting rate, contradictory to what previous research implies. Finally, this study concludes that even though no statistically significant relationships were found on a regional level, geographical correlations may occur if smaller units such as socially vulnerable areas were to be examined. Limitations and recommendations for future studies on gun violence are discussed.