<p>Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.</p><p>För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.</p><p>Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner – ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.</p><p>Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt. och KulturAkademins verksamhet bygger på sociala mål. KulturAkadmins sociala redovisning borde rikta sig mot intressentgruppen finansiärer då de verkar vara den viktigaste målgruppen för en social redovisning och särskilt lyfta den sociala dimensionen då de har sociala verksamhetsmål.</p>

<p>Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i styreffekter av internhyra och behandlar även en teori om social redovisning vilken problematiserar och fördjupar kunskapen om de nationsspecifika premisserna. Metoden som har begagnats är kvalitativ och baserar sig på sex olika intervjuer, tre intervjupersoner med centrala ämbeten från respektive nation, har fått svara på frågor om nationens mål och styrning. Uppsatsen pekar i sin analys och slutsats på att internhyran på såväl Uplands som Västgöta nation visar hur mycket varje verksamhet utnyttjar lokaler och den kostnad detta föranleder. Personalen som är ansvariga för de olika aktiviteterna har emellertid på båda nationerna inte någon direkt förståelse för internhyrans effekter, vilket gör att kostnadsmedvetenheten inte stärkts nämnvärt på verksamhetsnivå. Författarna problematiserar i sin analys även vinstbegreppet ur ett intressentperspektiv och slår fast att nationernas legitimitet styrs av medlemmarnas preferenser.</p>

Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i styreffekter av internhyra och behandlar även en teori om social redovisning vilken problematiserar och fördjupar kunskapen om de nationsspecifika premisserna. Metoden som har begagnats är kvalitativ och baserar sig på sex olika intervjuer, tre intervjupersoner med centrala ämbeten från respektive nation, har fått svara på frågor om nationens mål och styrning. Uppsatsen pekar i sin analys och slutsats på att internhyran på såväl Uplands som Västgöta nation visar hur mycket varje verksamhet utnyttjar lokaler och den kostnad detta föranleder. Personalen som är ansvariga för de olika aktiviteterna har emellertid på båda nationerna inte någon direkt förståelse för internhyrans effekter, vilket gör att kostnadsmedvetenheten inte stärkts nämnvärt på verksamhetsnivå. Författarna problematiserar i sin analys även vinstbegreppet ur ett intressentperspektiv och slår fast att nationernas legitimitet styrs av medlemmarnas preferenser.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman. För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda. Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner – ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning. Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt. och KulturAkademins verksamhet bygger på sociala mål. KulturAkadmins sociala redovisning borde rikta sig mot intressentgruppen finansiärer då de verkar vara den viktigaste målgruppen för en social redovisning och särskilt lyfta den sociala dimensionen då de har sociala verksamhetsmål.

<p>Background: The latest development within the business world has been characterized by deregulation and globalization which has made the company bigger and even more influential. The increased power has resulted in a shift of responsibility for the community from the public to the private sector. (Steinholtz och Löhman, 2003) There have been many trends regarding what accountability includes and how financial accounting can be complimented in a useful and reliable way. Some trends have come to stay whilst others have shown to be less successful or the world has not been ready for them. (Larsson, a, 2002) </p><p>Purpose: The purpose with this paper is to look at the historical development towards accounting for sustainability and to investigate what factors that might have hade an impact on this development. Besides this the paper aims to analyse how general acceptance can be achieved and how present practice look like. </p><p>Delimitations: The study regarding current practice is limited to the companies that have won the Swedish trial to the European Sustainability Reporting Awards (ESRA) competition for best sustainability report and best newcomer for 2001 and 2002. This is done to bring forward the predecessors within sustainability reporting. Method: The study is qualitative and built on secondary data. A selection of information from scientist, laws and practitioners have been used to enlighten the historical development that leads to accounting for sustainability. </p><p>Result: The acceptance regarding environmental reporting is a consequence of the attention it has received from nations, authorities and the public in general. When it comes to social reporting it hasn’t come to be as accepted amongst companies. Access to general guidelines that can be used by all companies is important for satisfying stakeholder’s information need. If organisations continue to bring forward role models, in time the sustainability report will be able to give useful information and be a compliment to financial reporting. The sustainability report should be seen as a communication tool that can be used to inform and legitimize the companies operations. This information is needed to be able to evaluate the company’s future position and sustainable development.</p>

Background: The latest development within the business world has been characterized by deregulation and globalization which has made the company bigger and even more influential. The increased power has resulted in a shift of responsibility for the community from the public to the private sector. (Steinholtz och Löhman, 2003) There have been many trends regarding what accountability includes and how financial accounting can be complimented in a useful and reliable way. Some trends have come to stay whilst others have shown to be less successful or the world has not been ready for them. (Larsson, a, 2002) Purpose: The purpose with this paper is to look at the historical development towards accounting for sustainability and to investigate what factors that might have hade an impact on this development. Besides this the paper aims to analyse how general acceptance can be achieved and how present practice look like. Delimitations: The study regarding current practice is limited to the companies that have won the Swedish trial to the European Sustainability Reporting Awards (ESRA) competition for best sustainability report and best newcomer for 2001 and 2002. This is done to bring forward the predecessors within sustainability reporting. Method: The study is qualitative and built on secondary data. A selection of information from scientist, laws and practitioners have been used to enlighten the historical development that leads to accounting for sustainability. Result: The acceptance regarding environmental reporting is a consequence of the attention it has received from nations, authorities and the public in general. When it comes to social reporting it hasn’t come to be as accepted amongst companies. Access to general guidelines that can be used by all companies is important for satisfying stakeholder’s information need. If organisations continue to bring forward role models, in time the sustainability report will be able to give useful information and be a compliment to financial reporting. The sustainability report should be seen as a communication tool that can be used to inform and legitimize the companies operations. This information is needed to be able to evaluate the company’s future position and sustainable development.

During the last decades sustainability reporting has got a higher priority for companies to consider. Stakeholder's requirements have increased on companies due to sustainability. Standards and laws are developed to secure the information that companies report is enough, transparent and correct. However, there are question marks if the information that companies report is useful for the stakeholders. For this reason, the purpose is to create an understanding of whether the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting. The essay´s empirics are created on the basis of a qualitative content analysis that provides a picture of the study’s question; at which extension the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting? Our conclusion is that the statutory sustainability report only meets the IASB´s qualitative characteristics to some extent. / De senaste decennierna har hållbarhetsrapportering blivit en viktigare aspekt för företag att ta hänsyn till. Intressenters krav ökar på företags medvetenhet kring hållbarhet. Standarder och lagar utvecklas för att säkerställa att den information som företag redovisar är tillräcklig, transparant och tillförlitlig. Dock finns det frågetecken gällande om informationen som företagen redovisar är användbar för intressenterna. Av denna anledning är syftet att skapa förståelse för om den lagstadgade hållbarhetsredovisningen uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning.Uppsatsens empiri är skapad utifrån en kvalitativ innehållsanalys som ger en bild av studiens frågeställning; I vilken utsträckning uppfyller den lagstadgade hållbarhetsredovisningen IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning? Vår slutsats är att den lagstadgade hållbarhetsredovisningen endast uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper till viss del.

<p><strong>Syfte:</strong> kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa.</p><p><strong>Metod:</strong> Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien. Data har samlats in genom intervjuer som kompletterats med annan relevant information. En kvalitativ analys och jämförelse av resultaten har gjorts mellan de två kooperativen.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Coop och HSB har hållbarhetsredovisningar där de ekonomiska målen integreras i de sociala. HSB har en egen metod medan Coop har utgått från GRIs riktlinjer. HSB fokuserar på några frågor medan Coop har fångat de flesta frågor med social betydelse. Både den sociala redovisningsprocessen och dess resultat, det sociala bokslutet, anses vara nästan lika viktiga för båda kooperativen, lite större vikt läggs på processen hos HSB. Processen hos båda kooperativ liknar mycket varandra och är i princip samma. För mätningen av de sociala målen använder Coop både kvantitativa och kvalitativa mått medan HSB använder, än så länge, främst kvantitativa mått. För datainsamling används enkäter/webbenkäter av båda kooperativen och är den vanligaste metoden hos Coop. Orsaken till detta kan vara att via dessa kan man få både kvalitativa och kvantitativa svar. HSB använder dessutom medlemstidningen och gemensamma datakällor, medan hos Coop erhålls synpunkter genom medlems- och butiksråden och Medlemspunkten, en särskild plats i butiker där medlemmarna enkelt kan ge förslag på förbättringar eller lämna synpunkter (Coops hållbarhetsredovisning 2007, pdf, s. 38).</p><p>Bland fördelarna anges av Coop trovärdighet genom en transparent redovisning och av HSB att den underlättar samsyn och utveckling vilket bidrar till en effektiv verksamhet samt att den underlättar kommunikationen. Den sociala redovisningens nackdelar enligt HSB är att koppla indikatorer till aktiviteter medan Coop anser att icke-finansiell information kan uppfattas som svårtolkad och lättmanipulerad. Icke-finansiell information kan således vara svårt att tolka och mäta. Andra nackdelar är avsaknad av etablerade redovisningsregler (Coop) och kostnaderna ifall man skulle misslyckas (HSB).</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Eftersom studien har begränsats på två kooperativ skulle det vara intressant att undersöka flera andra kooperativ och jämföra dem med varandra. Dessutom kunde man även undersöka de två andra områdena inom socialt ansvar som inte behandlats i studien nämligen mänskliga rättigheter och produktansvar. En annan aspekt som kunde undersökas är hur utvecklingsarbetet för social redovisning utförs inom kooperativ.</p><p><strong>Studiens bidrag:</strong> Studien har bidragit till ny kunskap om den sociala redovisningsprocessen hos kooperativa företag, om metoder, processer och mått som används. Den kan vara värdefull för studenter eller andra som är intresserade av hur olika kooperativ arbetar med social redovisning.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> social redovisning, metoder, mått, sociala mål, intressenter, kooperativ, HSB, Coop.</p> / <p><strong>Aim:</strong> Co-operatives work for the sustainable development of their communities. At the same time, social economy is best in social responsibility with a high growth in Europe. Sustainability accounting has been introduced as law for state companies from 1 January 2008. For these reasons, I investigate how different consumer co-operatives work with the social accounting process. Thus, the aim of the study is to examine and compare the social accounting process in the co-operatives HSB and Coop, i.e. what methods, processes and measurements to measure the social goals are used, and what are its benefits and drawbacks.</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative approach (and an inductive) was used for the study. Data was collected through interviews completed with other relevant information. A qualitativ analysis and comparison of the results between the two co-operatives has been done.</p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> Coop and HSB has sustainability reports with the economical objectives integrated into the social goals. HSB has its own method while Coop has started from GRIs guidelines. HSB focuses on a few issues whereas Coop has captured most of the issues with a social importance. Both the social accounting process and its result, the social account/report, is considered to be almost equally important for both co-operatives, but a little more weight is attached to the process by HSB. The processes by both co-operatives are very similar and, in principle, the same. For the measuring of the social targets, Coop uses both quantitative and qualitative measurements whereas HSB uses mainly quantitative measurements. For the collection of data questionnaires/web questionnaires are used by both co-operatives and are most frequently used by Coop. The reason to this could be that through these both quantitative and qualitative answers can be obtained. In addition, HSB uses the member paper and common data sources while Coop obtains viewpoints through the member- and shop council and the Memberpoint i.e. a special place in the shops, where members can give proposals for improvements or their point of view (Coops sustainability report 2007, pdf, p. 38) Among the advantages indicated by Coop is reliability through a tranparent accounting. HSB indicates that it facilitates a common view and development that contributes to an effective business and it facilitates communication. The disadvantages of social accounting according to HSB are to connect indicators to activities whereas Coop deems non-financial information possible to be seen as hard to interpret and easy to be manipulated. Non-financial information can thus be hard to interpret and measure. Other disadvantages are the lack of established accounting rules (Coop) and the costs in case of a failure (HSB).</p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> As the study has been limited to two co-operatives it would be interesting to investigate several other co-operatives and compare them. Besides, the two other areas of social responsibility that were not discussed in the study, i.e. human rights and product responsibility could be examined. An other aspect that could be looked into is how the work for the development of social accounting is carried out within co-operatives.</p><p><strong>Contribution of the study:</strong> the study has contributed to new knowledge about the social accounting process in co-operatives, about methods, processes and measurements that are used. This can be valuable for students or others who are interested in how co-operatives are working with social accounting.</p><p><strong>Key words:</strong> Social accounting, methods, measures, social objectives, stakeholders, co-operatives, HSB, Coop.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka <em>hur</em> och <em>varför</em> de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ”mjuka” variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna. Utifrån detta har vi gjort våra slutsatser.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Basta och Barncancerfonden använder sig inte av några hållbarhetsrapporter eller sociala redovisningar, men skriver om sitt arbete ur sociala aspekter i separata dokument eller i förvaltningsberättelser/verksamhetsberättelser. Båda arbetar med en blandning av hård och mjuk data i det som räknas till den sociala redovisningen. I vår slutsats har vi kommit fram till att Basta och Barncancerfonden redovisar mer än vad de själva är medvetna om, vilket vi anser bero på att den sociala redovisningen för dem innebär redovisning av verksamheten i sig.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan ett aktiebolag och en ideell organisations sociala redovisning. Detta främst då syftet med verksamheten skiljer sig åt och det blir en jämförelse mellan ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande företag/organisation. En annan möjlighet skulle vara att gå längre på djupet med denna uppsats och avgränsa sig till enbart bidragsgivande organisationer alternativt kooperativ.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för hur den sociala redovisningen används inom kooperativ och ideella organisationer. Studien har gett upphov till ny kunskap om hur dessa organisationer ser på redovisningen av det sociala ansvarstagandet och kan vara värdefull för studenter och andra intressenter som är intresserade av denna form av redovisning.</p> / <p> <strong>Aim:</strong> The aim of this study is to analyse in which extent co-operatives and non-profit organizations use social accounting. We want to examine how and why they report the social responsibility and if they are using guidelines, recommendations or other tools when working with social accounting.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>The study has been carried out with a qualitative method because we felt this to be an appropriate approach with the many soft variables in mind that exists in the social accounting. Two personal interviews have been conducted with respondents from Basta and the Children’s Cancer Foundation. The information we were given were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our conclusions due to that result.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>Basta and Children’s Cancer Foundation do not use any separate sustainability reports or social accountings, but they are writing about their work from the social aspects in separate documents or in annual reports. Both Basta and Children’s Cancer Foundation are working with a mix of hard and soft data in the set of social accounting. In our conclusion, we have found that they account for more than what they themselves are aware of. We believe this to be due to the fact that social accounting in these associations is the same as accounting of the organization’s activity itself.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research</strong>: It would be interesting to make a comparison between a corporations' and a nonprofit organizations' social accounting. Primarily because the purpose of the organization’s activities are different and there will be a comparison between a profit and a non-profit organization. Another possibility would be to go further with this study and only look into donor organizations or co-operatives.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> This study has contributed to a better understanding of how social accounting is used in co-operatives and non-profit organizations. The study has given rise to new knowledge about these organizations’s view of reporting of the social responsibility. It can be valuable for students and other stakeholders who are interested in this form of accounting.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen.   Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ”mjuka” variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna. Utifrån detta har vi gjort våra slutsatser.   Resultat &amp; slutsats: Basta och Barncancerfonden använder sig inte av några hållbarhetsrapporter eller sociala redovisningar, men skriver om sitt arbete ur sociala aspekter i separata dokument eller i förvaltningsberättelser/verksamhetsberättelser. Båda arbetar med en blandning av hård och mjuk data i det som räknas till den sociala redovisningen. I vår slutsats har vi kommit fram till att Basta och Barncancerfonden redovisar mer än vad de själva är medvetna om, vilket vi anser bero på att den sociala redovisningen för dem innebär redovisning av verksamheten i sig.   Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan ett aktiebolag och en ideell organisations sociala redovisning. Detta främst då syftet med verksamheten skiljer sig åt och det blir en jämförelse mellan ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande företag/organisation. En annan möjlighet skulle vara att gå längre på djupet med denna uppsats och avgränsa sig till enbart bidragsgivande organisationer alternativt kooperativ.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för hur den sociala redovisningen används inom kooperativ och ideella organisationer. Studien har gett upphov till ny kunskap om hur dessa organisationer ser på redovisningen av det sociala ansvarstagandet och kan vara värdefull för studenter och andra intressenter som är intresserade av denna form av redovisning. / Aim: The aim of this study is to analyse in which extent co-operatives and non-profit organizations use social accounting. We want to examine how and why they report the social responsibility and if they are using guidelines, recommendations or other tools when working with social accounting.   Method: The study has been carried out with a qualitative method because we felt this to be an appropriate approach with the many soft variables in mind that exists in the social accounting. Two personal interviews have been conducted with respondents from Basta and the Children’s Cancer Foundation. The information we were given were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our conclusions due to that result.   Result &amp; Conclusions: Basta and Children’s Cancer Foundation do not use any separate sustainability reports or social accountings, but they are writing about their work from the social aspects in separate documents or in annual reports. Both Basta and Children’s Cancer Foundation are working with a mix of hard and soft data in the set of social accounting. In our conclusion, we have found that they account for more than what they themselves are aware of. We believe this to be due to the fact that social accounting in these associations is the same as accounting of the organization’s activity itself.   Suggestions for future research: It would be interesting to make a comparison between a corporations' and a nonprofit organizations' social accounting. Primarily because the purpose of the organization’s activities are different and there will be a comparison between a profit and a non-profit organization. Another possibility would be to go further with this study and only look into donor organizations or co-operatives.   Contribution of the thesis: This study has contributed to a better understanding of how social accounting is used in co-operatives and non-profit organizations. The study has given rise to new knowledge about these organizations’s view of reporting of the social responsibility. It can be valuable for students and other stakeholders who are interested in this form of accounting.