Spelling suggestions: "subject:"socialkonstruktion"" "subject:"socialakonstruktioner""
1 |
Arbetsmoralens präktiga väktare och samhällets otillräckliga sanerare : Om lärarrollen som social konstruktion.Lundkvist, Paulina January 2009 (has links)
<p>För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa. Empirin analyseras i enlighet med Berger och Luckmanns terminologi. I analysen belyses att lärarrollen konstitueras inom en institution som av det omgivande samhället har krav på sig att vara perfekt. Detta skapar en lärarroll som bland annat kännetecknas av pregnans, isolering från kollegor och krav på ordningssinne. I uppsatsens avslutande del diskuteras om denna lärarroll kan bidra till en syn på läraryrket som verkar förytligande, då pedagogiska frågeställningar och pedagogiskt samarbete inte verkar konstituerande för lärarrollen.</p>
|
2 |
Arbetsmoralens präktiga väktare och samhällets otillräckliga sanerare : Om lärarrollen som social konstruktion.Lundkvist, Paulina January 2009 (has links)
För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa. Empirin analyseras i enlighet med Berger och Luckmanns terminologi. I analysen belyses att lärarrollen konstitueras inom en institution som av det omgivande samhället har krav på sig att vara perfekt. Detta skapar en lärarroll som bland annat kännetecknas av pregnans, isolering från kollegor och krav på ordningssinne. I uppsatsens avslutande del diskuteras om denna lärarroll kan bidra till en syn på läraryrket som verkar förytligande, då pedagogiska frågeställningar och pedagogiskt samarbete inte verkar konstituerande för lärarrollen.
|
3 |
Jämlikt … men bara till en viss gräns : – en kvalitativ studie om manliga sistaårselever i gymnasiets interaktion om kvinnor och kvinnlighetPetersson, Klara, Altin, Selima January 2014 (has links)
Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i interaktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende. Det finns många vetenskapliga studier kring vad som anses manligt respektive kvinnligt, och man kan se att dessa skillnader internaliseras hos individer redan som barn. Inom den tidigare forskningen ligger fokus främst på vuxna och skolungdomar i nedre tonåren, men inte kring övergången mellan dessa åldersgrupper, och vi har därför valt att studera hur manliga sistaårselever i det svenska gymnasiet talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Vi har utfört kvalitativa fokusgruppintervjuer och med utgångspunkt i hermeneutisk metodik analyserat interaktionen mellan eleverna i varje grupp. Vi finner att föreställningar om kvinnor och kvinnlighet som våra respondenter ger uttryck för både är sociala konstruktioner av rådande uppfattningar, men också befinner sig i ett stadium av förändring.
|
4 |
Elevers erfarenheter av institutionella samtal / Students´ experiences of institutional conversationsSand Björkqvist, Anna January 2014 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram. Eleverna har erfarenheter av skolmisslyckanden. Resultatet av denna studie visar att elevernas erfarenheter av institutionella elevsamtal är få. De syften eleverna upplevt med de samtal de tagit del av har till största delen handlat om lärarens tillrättavisningar av eleven. I få fall har de handlat om att eleven har presenterats valmöjligheter i sin skolgång. Eleverna har upplevt en bristande delaktighet vilket förklaras av att de känt sig anklagade utan att bli lyssnade på, att samtalen inte anpassats för att möjliggöra elevens deltagande samt att läraren inte tydligt uppgett vad han eller hon vill samtala om. Eleverna har haft svårt att se det meningsfulla med institutionella elevsamtal. De visar i stället på en känsla av att inte passa in, att lärarna varit till för andra elever och att de känt sig dömda på förhand. Den bild som konstrueras visar en ensam, anklagad och missförstådd elev. Eleven är medveten om sina svårigheter i samtalet och har idéer om hur han eller hon skulle kunna bli mer delaktig i dem. Elevers erfarenheter visar att de institutionella samtalen med lärare eller speciallärare inte är den stödjande erfarenhet som är avsedd. Den slutsats som dras av denna studie är att eleverna är en näst intill outnyttjad resurs när det gäller speciallärarens möjligheter att utveckla och förbättra sina elevsamtal. Om samtalen upplevs mer meningsfulla och bereder eleven större möjligheter till deltagande så kan de institutionella elevsamtalen i väsentlig grad bidra till elevernas tillvaro och lärande i skolan.
|
5 |
Curriculum Vitae - nyckeln till framgång? : En studie om betydelsen av CV i rekryteringsprocessenNevenius, Katarina, Munshi Svensson, Neena Unknown Date (has links)
<p>En arbetssökande förväntas idag formulera ett CV i syfte att marknadsföra sig själv och sin kompetens. Enligt experter finns det konkreta råd att följa; man ska ha ett lättläst och kort CV som lyfter fram relevant information på ett personligt och intressant sätt. Detta CV ökar den arbetssökandes chanser att få sitt drömjobb. Tidigare forskning visar att korta CV har större chanser att leda vidare, att det går att uttyda personlighet och kompetenser från ett CV. Utseendet på ett CV har sålunda reell betydelse på arbetsmarknaden.</p><p>Den här uppsatsen utgår dock ifrån att fenomenet CV också kan ses som ett resultat av social konstruktion. Med det menas att CV formas av normer och värderingar som ger det en bäring i samhället. En persons förmåga att skriva "rätt" CV enligt gängse normer bidrar till positiva värderingar om personen. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt synsätt, är syftet med denna studie att undersöka vilken betydelse utformningen av ett CV har under rekryterings- processen. Därmed fokuseras rekryteringsansvarigas arbete under rekryteringsprocessen, där frågor kring hur rekryterare använder CV i sitt arbete ställs i fokus. Vad menar de att CV har för huvudsaklig funktion, finns det ett entydighet i deras uppfattning kring en idealt utformad CV? Fyra rekryterare i fyra olika roller: headhunter, externrekryterare, internrekryterare och konsultchef har intervjuats. Resultaten visar att samtliga rekryterare använder sig av CV främst som ett dokument för selektion inför intervju. Vidare visar det sig råda olika uppfattningar kring den visuella utformningen av ett CV, medan det råder förvånansvärt hög grad av konsensus kring hur innehållet i ett CV ska vara utformat.</p><p>En jämförelse av experter, forskning och intervjupersonernas åsikter, ger vid handen att CV främsta funktion är att skapa ett gott första intryck och ta den arbetssökande vidare till intervju. Frågan om ett idealt utformat CV är inte lika enkel att besvara då det beror på betraktarens preferenser men i allmänhet gäller regeln att ett kort CV med så mycket relevant information för tjänsten ifråga som möjligt har störst chans att lyckas.</p><p>Till sist, bör vi vara kritiska mot den tilltro vi sätter till CV? Frågan kan besvaras med ett ja ur ett teoretiskt perspektiv då ett CV är en förskönad bild av en individ med avsikt att passa ett visst jobb. Men samtidigt är CV det mest accepterade och gångbara sättet att få en bra första kontakt med en rekryterare eller arbetsgivare. </p>
|
6 |
Breda Ledare : eller snäv representation?Fahlén, Anna, Modin, Lisa January 2013 (has links)
Denna studie behandlar framställningen av ledare i ledarskapstidskrifter. Studien utgår från ledarbegreppet som en social konstruktion och syftar till att synliggöra vad som ingår i den bild som framställs. Med avseende på ledarbegreppet bidrar framställningen av ledare i media till att skapa föreställningar om vem som kan vara ledare och hur ledare bör vara. Studien avgränsar sig till ledarskapstidskriften Chef. Denna tidskrift har valts genom ett subjektivt urval. Metoden för denna studie är en innehållsanalys samt textanalys av tidskriftens innehåll i form av texter och bilder. Resultatet av denna studie visar att den framställda bilden är relativt snäv. Bilden visar upp få yngre ledare samt ytterst få ledare av någon annan etnicitet än Europeisk och Nordamerikansk. Fördelningen mellan ledare av manligt och kvinnligt kön är relativt jämn under åldern 45 år. Ledare över 45 år är enligt bilden oftare män än kvinnor. Ledarrollen framställs även som problematisk att kombinera med familjeliv och barn för ledare av kvinnligt kön, men inte för ledare av manligt kön. En ledare önskas också ha goda egenskaper inom ett antal olika områden, exempelvis kommunikation, personliga egenskaper samt handlingskraft och eftertänksamhet. Mycket ryms inom varje område och vissa önskade egenskaper står i direkt konflikt med varandra. En ledare önskas med andra ord vara allsidig. Utöver det förväntas ledare inte ha ett uttalat intresse för ledarskap. Ledare förväntas heller inte vara öppna med sitt privatliv varken i offentligheten eller bland medarbetare. Slutligen visar bilden att ledare oftast är verksamma inom stora statliga organisationer eller media. Ledare inom exempelvis tillverkningsindustri får inte utrymme i tidskriften och ingår alltså inte i bilden. Den snäva representationen i framställningen av ledare medför att det för vissa personer saknas förebilder i tidskriften. Detta är en del av det som påverkar hur de upplever sina möjligheter att bli ledare vilket utgör ett problem för mångfalden inom yrkesgruppen.
|
7 |
Curriculum Vitae - nyckeln till framgång? : En studie om betydelsen av CV i rekryteringsprocessenNevenius, Katarina, Munshi Svensson, Neena Unknown Date (has links)
En arbetssökande förväntas idag formulera ett CV i syfte att marknadsföra sig själv och sin kompetens. Enligt experter finns det konkreta råd att följa; man ska ha ett lättläst och kort CV som lyfter fram relevant information på ett personligt och intressant sätt. Detta CV ökar den arbetssökandes chanser att få sitt drömjobb. Tidigare forskning visar att korta CV har större chanser att leda vidare, att det går att uttyda personlighet och kompetenser från ett CV. Utseendet på ett CV har sålunda reell betydelse på arbetsmarknaden. Den här uppsatsen utgår dock ifrån att fenomenet CV också kan ses som ett resultat av social konstruktion. Med det menas att CV formas av normer och värderingar som ger det en bäring i samhället. En persons förmåga att skriva "rätt" CV enligt gängse normer bidrar till positiva värderingar om personen. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt synsätt, är syftet med denna studie att undersöka vilken betydelse utformningen av ett CV har under rekryterings- processen. Därmed fokuseras rekryteringsansvarigas arbete under rekryteringsprocessen, där frågor kring hur rekryterare använder CV i sitt arbete ställs i fokus. Vad menar de att CV har för huvudsaklig funktion, finns det ett entydighet i deras uppfattning kring en idealt utformad CV? Fyra rekryterare i fyra olika roller: headhunter, externrekryterare, internrekryterare och konsultchef har intervjuats. Resultaten visar att samtliga rekryterare använder sig av CV främst som ett dokument för selektion inför intervju. Vidare visar det sig råda olika uppfattningar kring den visuella utformningen av ett CV, medan det råder förvånansvärt hög grad av konsensus kring hur innehållet i ett CV ska vara utformat. En jämförelse av experter, forskning och intervjupersonernas åsikter, ger vid handen att CV främsta funktion är att skapa ett gott första intryck och ta den arbetssökande vidare till intervju. Frågan om ett idealt utformat CV är inte lika enkel att besvara då det beror på betraktarens preferenser men i allmänhet gäller regeln att ett kort CV med så mycket relevant information för tjänsten ifråga som möjligt har störst chans att lyckas. Till sist, bör vi vara kritiska mot den tilltro vi sätter till CV? Frågan kan besvaras med ett ja ur ett teoretiskt perspektiv då ett CV är en förskönad bild av en individ med avsikt att passa ett visst jobb. Men samtidigt är CV det mest accepterade och gångbara sättet att få en bra första kontakt med en rekryterare eller arbetsgivare.
|
8 |
Inkludering – En känsla? : Ett sökande efter inkluderingsbegreppet och en gemensam förståelse i skolanEstius, Mats January 2015 (has links)
För att synliggöra den tankestruktur som föreligger hur vi idag språkligt refererar till- och tar stöd i inkluderingsbegreppet inom skolpraktiker och forskning, följer studien diskursiva spår genom styrdokument, lagtext och policys, in i skolan genom kvalitativa intervjuer. Intervjupersonernas utsagor utgör här en empirisk grund som analyseras diskursivt och visar inkluderingsbegreppets många ansikten. Föreställningar om vad inkludering är, målar upp ett diskursivt landskap som innehåller språkliga och praktiska problem att möta inkludering i skolan. Här pågår ett ständigt laborerande att möta alla elever med den enskilda elevens bästa för ögonen. Resultaten pekar på begreppet inkludering som ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är i ständig rörelse, och som har svårt att frigöra sig från sin begreppsliga föregångare integrering. Den empiriska bakgrunden ger antydningar om inkludering som en känsla, och ställer begreppet inför problemet att mätas i en mål- och resultatstyrd skola. För vem kan sätta fingret på en känsla och avgöra om vi känner oss inkluderade eller exkluderade?
|
9 |
Målstyrning i skolan : En fallstudie i gymnasieskolan / Management by objectives in schools : A case study in secondary schoolsBolin, Joakim, Ljung, Daniel January 2013 (has links)
Bakgrund och problemformulering: År 1990 fastställdes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att målstyrning skall användas. Staten skall se till att utbildningen i landet är likvärdig och av hög kvalitet genom att sätta nationella riktlinjer och mål. Kommunerna har stor frihet att själva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som fastställts av regering och riksdag. Skolenheterna i sin tur skall forma innehållet och strukturen för skolarbetet, utifrån de nationella målen och riktlinjer samt de förutsättningar som råder inom kommunen. Lärare och rektorer skall även bryta ner de övergripande målen och precisera de till sin egen verksamhet. Denna decentralisering av skolan har komplicerat styrningen av skolan ytterligare. Skolan formas idag av nationella politiker, kommunala politiker och professionella aktörer. Dessa mål, normer och styrsignaler från olika håll kan vara svåra att förena och det leder till skilda tolkningar. Utifrån detta har vi kommit fram till följande problemformulering. Hur tolkas och prioriteras komplexa mål som fastställs av stat och kommun på de olika nivåerna inom den kommunala skolan? Syfte: Syftet med detta arbete är att analysera hur man inom den kommunala skolans olika hierarkiska nivåer, från utbildningschef till lärare, tolkar, prioriterar och praktiserar de övergripande mål och riktlinjer som fastställs av stat och kommun. Metod: Syftet med vårt arbete var att analysera och öka förståelsen för det valda ämnet. En kvalitativ studie syftar till att erhålla en djupare förståelse. Vi har valt att göra en fallstudie då fallstudier används för att skaffa sig djupgående insikter om en viss situation och hur de inblandade personerna tolkar denna. Vi valde att intervjua personer från samtliga hierarkiska nivåer inom gymnasieskolan för att se hur de upplever målstyrning och tolkar mål. Slutsats: Tolkningen och prioriteringarna av mål styrs i stor utsträckning av den politiska, administrativa och professionella logik som finns i skolan. Dessa logiker har olika sätt att se på skolan och kommer att påverka på vilket sätt prioriteringar och tolkningar av målen görs. Dessa tolkningar mellan logikerna sker både på individnivå och på organisatorisk nivå. Vilket leder till att skolan är komplex. Utfallet av dessa tolkningar och prioriteringar kan ses som en förhandlad ordning och en socialt konstruerad praktik. Förslag till vidare forskning: Utifrån vårt arbete anser vi att följande vore intressanta ämnen att utreda ytterligare. Vad är det kommuner vill med skolan? Viljan borde vara att göra den attraktiv för att få in resurser, samtidigt som ska ge en utbildning som möter de statliga kvalitetskraven. Var går pengarna skolan får i form av elevpeng och liknande? Går alla pengar till skolan eller går det till andra former av kommunal verksamhet?
|
10 |
Hatbrott och rättens konstruktioner av ras : En diskursanalys av tillämpningen av BrB 29:2 p. 7Sjöberg, Erik January 2015 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0952 seconds