In this thesis recruiter’s attitudes and usage of social media within the media business has been examined. The purpose was to find out whether a certain type of behavior in social media could or could not lead to a future employment. How much weight is put on the virtual identity and what does recruiters look for when the look someone up on the internet. Personal interviews with recruiters were done in six different media companies in Stockholm to find out how they used social media when searching and employing new employers. The result from the interviews was analyzed with theories about identity and the public sphere. Erving Goffman and Jürgen Habermas was used as a the literature framework and newer literature from Nancy K Baym, John B Thompson and Sherry Turkle were used as well. The result of the study showed that recruiters do not put a lot of weight on the digital identity of a candidate as long as the person was suitable for the position. Several of the respondents used social media to look up potential candidates to get another insight to who the candidate are after the personal interview. In most cases the recruiters were understanding towards a candidate’s digital behavior as long as it did not go against democratically values or went against the values and policies that the company stood for. Keywords: Social media, recruitment, media, identity, public sphereFörord:

Abstract The aim off this study is to research social workers´ knowledge, use, risks and possibilities of social media in their work with clients. Because today the society is using social media networks in daily life and social media has become a tool in social work as well. How does social media and social work cooperate? And how does social media effect social workers? For example the website Facebook has grown huge and many people use it everyday. Where is the line between work and private life? To reach this knowledge in this study, qualitative interviews have been done with six social workers that work with children, youths and families. The scientific theory is a phenomenologist approach and for the analyse I used Robert Putnam´s theory of social capital and Antonowsky´s theory about KASAM (sense of coherence). The results of this study showed that the social workers experience that social media in social work has both good and less good sides. I found that their knowledge were quite different and seemed to depend on how much they had used social media earlier. The use of social media in the work with clients was the use of email and text messages. Although, some of the social workers had experienced that clients had found them on the network Facebook. The risks and possibilities the social workers thought that they and the clients could see were the risk in the secrecy and the possibilities to reach more people. The most interesting conclusion was that, even if they didn’t use social media in work, some of them felt that they were indirectly effected by social media and that they sometimes didn’t know how to cope with social medias in their work.

No description available.

In the age group 16-25 years, the Internet is the most powerful source of information. This age group is also the main user of social media. The purpose of this study was to investigate young people's experience of social media and any associations between social media and adolescents health by answering the questions: ”how does young people use social media”, ”what risks can occur in young people's use of social media” and ”how can social media influence young people's lifestyles”. The survey was conducted by a quantitative cross-sectional study using questionnaires. The sample consisted of 45 second year social science high school pupils, of which 14 were girls and 31 were boys. The results showed that all participants used social media, all but one several times a day. All had daily access to the Internet primarily through their own computers and smartphones. Girls turned out to experience slightly more risk factors associated to health through social media than boys. Only a small proportion experienced that they had changed their lifestyle habits because of information transmitted through social media.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har. Syftet har varit att jämföra dessa grupper och se ifall det finns några likheter och/eller skillnader i deras sätt att använda sociala medier. Vi har även intresserat oss för deltagarnas motivation till att använda sociala nätverk. Resultatet av denna studie visar på både skillnader och likheter mellan de olika fokusgrupperna. En klar skillnad är att deltagarna blir motiverade att använda sociala medier på olika sätt, utifrån olika individuella behov. Varje individ tar till sig medier på skilda sätt, dock ser vi liknande mönster mellan de yngre deltagarna och på samma sätt hos de äldre. Nyckelord: Sociala medier, behov, användning, motivation, beroende, stress. / Abstract The focus of this thesis is on how people utilize social media. For this thesis qualitative focus groups was the primary method of compiling empiricism. Accumulated data was collected during four sessions with different participants each time. Two of the focus groups consisted of participants in their twenties while the other two groups had attendants who were in their  fifties. Our thesis applied the theory of uses and gratifications which focus on the aspect of peoples media usage and their requisites. The purpose of this research is to find similarities and differences of how the groups utilize social media. Attitude in form of motivation towards social networks was also registred. The result of this thesis indicates on both similarities and differences between all of the focus groups. One distinct deviation is that as a result of induvidual needs the participants motivate themself to make use of social media in different ways. It appears that each and every individual perceives media in a different manner. However, by the same token the research show indications of comformity in both type of the groups.

Allt fler personer använder sig av sociala medier, något som också fler och fler företag tycks uppmärksamma. Syftet med denna studie är att ta reda på varför butiker inom två svenska organisationer använder sociala medier som marknadsföringskanal, och varför vissa specifika kanaler föredras framför andra. En drivkraft i vårt arbete har alltså varit att förstå de uttalade motiv och val som ligger bakom användningen av sociala medier som extern kommunikationskanal. Företagen som ingår i undersökningen är Sveriges två största matkedjor, ICA och Coop. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med insatta personer inom de två företagen,och följande fyra frågeställningar har utgjort vårt primära fokus: Vilka motiv och mål uppges styra företagens användande av sociala medier som marknadsföringskanal? Vilka fördelar anses marknadsföring via sociala medier ge företagen? Vilken betydelse upplevs sociala medier ha för skapandet av långvariga relationer med företagens kunder? Vad framhålls som avgörande för valet av kanal? Teoretiska ramverk som har använts i undersökningen har varit relationsmarknadsföring, webb 2.0 och teorier om social närvaro och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att användningen av sociala medier som marknadsföringskanal utgår från en vilja hos företagen att verka och existera på samma plattform som deras kunder. Marknadsföringen via de sociala medierna anges som ett snabbt och smidigt sätt att nå en stor del av målgruppen på ett kostnadseffektivt sätt. Den enda kanalen som används av ICA och Coop i nuläget är Facebook vilket överraskade då alla sociala medier är gratis. Valet av denna plattform motiverades av att de hade testat andra kanaler men inte fått önskvärt genomslag någon annanstans. Genom Facebook kan en kommunikation hållas med kunderna dygnet runt, då det är en öppen plattform som alltid är tillgänglig. Studien finner också att en ökad kommunikation anges kunna bidra till en djupare och närmre relation med kunderna. Nyckelord: Sociala medier, marknadsföring, kommunikation, social närvaro, marknadsmix.

Frågeställning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete? Bakgrund: De senaste åren har allt fler kommuner börjat använda sig av sociala medier. Detta ställer stora krav på kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. Frågan är vilken funktion och roll de sociala medierna får i kommunernas kommunikationsarbete. Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstå sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien är att tillföra kunskaper såväl om syftena bakom närvaron som hur det fungerar i praktiken. Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter på tre svenska kommuner och kvantitativ innehållsanalys av kommunernas Facebooksidor. Slutsats: Sociala medier används oftast för att föra ut information och i liten utsträckning för att interagera. Då interaktion uppstår är det sällan ömsesidigt, medborgarna vill inte prata om samma saker som kommunen. Resultatet tyder samtidigt på att närvaron på sociala medier kan stärka kommunens legitimitet. Vad som förhindrar utvecklingen mot en utökad dialog  är resurser, prioriteringar och synen på demokrati och medborgarinflytande.

With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens’ demands on organizations’ communicative efforts have increased. Today’s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector. With the development of social media in society new opportunities have therefore been created for the ways in which public sector organizations can and should relate to their residents. Today’s municipalities must address citizen demands and needs to communicate on their terms, which has led to a situation where a number of municipalities around the country are using social media in their e- government. That social media are used in municipal e- dialogue with residents is however a new phenomenon. There is therefore no official guidelines from the parliament regarding how social media should be used for successful communication or dialogue with citizens, and this circumstance has created some difficulties for how the local governments should use the new technology effectively.   The purpose of the studie is to examine how three communes in Värmland have used social media in their e- government. To be able to perform the study, representatives from Forshaga, Hammarö and Karlstad commune have been interviewed. Theories about e- governance, e- democracy, internet, social media, publicity laws, citizen as customers and public organizations changes and possibilities in society have been used to analyze the results from the interviews. The study shows that local governments find that work with social media is primarily positive, but that there are also disadvantages and difficulties. Tips from the government have been used even if local modifications sometimes are needed and the reason that social media is used are the communes endeavor on interactivity and fast citizen dialogue. In the future, the municipalities will be required to try to work more efficiently with the new technologies in demand for a greater transparency, which is considered important.

Titel: Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder sociala medier   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier.   Teori: Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär.   Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m. 8/12 2010.   Resultat: Utöver att blogga politiskt är det vanligt att använda ytterligare sociala medier, och då ofta Facebook i kombination med bloggen. Sociala medier används oavsett om det är valtider eller inte, men inte alla har fortsatt att blogga politiskt sedan valrörelsens slut. Respondenterna vill skriva om det de är intresserade av, men samtidigt är det svårt att lyfta fram egna frågor då man får bättre återkoppling genom att utgå från medieaktuella händelser. Det finns också en medvetenhet kring att de frågor eller händelser de skriver om, och sättet de skriver på, inverkar på hur stor återkoppling de får. Varav sättet att skriva påverkas också av de risker respondenterna ser med att använda sociala medier som offentliga personer. Endast en respondent använder budskapsstrategier för att nå ut till olika målgrupper, men jag har funnit att det inte behöver betyda att man inte arbetar strategiskt för att nå ut till olika målgrupper i de sociala medierna, då flera respondenter har nått ut till journalister genom sociala medier. Det anses vara viktigt att undersöka väljares åsikter genom sociala medier, men inte alla har kommit till ett steg där de samlar in feedback från de sociala medierna. Det finns inga tydliga målsättningar kring vad respondenterna vill uppnå med sin sociala medienärvaro. Men likväl har jag funnit att flera respondenter utvärderar sin närvaro. Sociala medier anses ha en viktig betydelse ur ett lokal politiskt perspektiv, och framhålls som ett viktigt komplement till de traditionella kanalerna. Men förutom möjligheter uppges det också finnas tveksamheter med att använda sociala medier. Och flera respondenter är av uppfattningen att de sociala medierna inte bör överskattas, utan att det personliga mötet är det viktigaste.