Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor påverkas av sociala medier, med inriktning på fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkäter besvarade av flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton på sociala medier och använder dessa regelbundet. Nästan alla har tillgång till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier ständigt är närvarande. Slutsatsen i vår studie visar på att flickornas utseende tycks spela en stor roll när de presenterar sig själva på sociala medier. Jakten på ”likes” verkar bottna i flickornas bekräftelsebehov i att bli sedda och accepterade av andra. Baksidan av sociala medier är mobbning och kränkningar som visar sig vara relativt vanligt bland flickorna i vår undersökning.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att undersöka rådande könsnormer och sociala relationer i två klasser i årskurs fem på en skola i södra Stockholm. Metoden för insamling av material har varit fyra gruppintervjuer och sammanlagt har 12 informanter deltagit. Materialet analyseras med ett poststrukturalistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket utgörs av Michel Foucaults syn på makt, Judith Butlers begrepp kring normer och R.W. Connells begrepp kring maskulinitet. Analysen skildrar rådande femininitetsnormer, maskulinitetsnormer och visar på hur de uppstår i relation till varandra, samt belyser maktens kontextuella betydelse i skolmiljön. Analysen av elevernas sociala relationer visar på en hierarki och diskuteras i relation till könsnormerna och elevernas utrymme för identitetsskapande. En avslutande diskussion belyser pedagogikens roll och en åtgärdsinriktad forskning som betydande för att arbeta med läroplanens värdegrund med inriktning på jämställdhet och likabehandling.

The purpose of the study is to bring clarity to what impact social relations have on the working climate at the workplace. Here the focus is on the employees and their experiences as well as definitions of working environment, working climate and social relations. Since there is a problem with sick leave in society, where mostly women who work closely with people belong to the most affected occupational group, there are reasonable grounds for letting assistant nurses and preschool teachers be part in this study. Previous research and theoretical perspectives show the importance of highlighting the significance of social relations for the psychosocial working environment at the workplaces. Levi's interpretation of how employees relate to and interact with each other, as well as research on social relations in working life, have been contributing towards an increased understanding of the interpersonal relationships in working life. The synergy of the factors of enjoyment, trust, communication and community, forms the individual's experience of the working environment. A qualitative method has been applied, based on a constructivist perspective in order to capture the respondent’s experiences of social relations at the workplace. The data collection was done through semi-structured interviews with four assistant nurses and four preschool teachers.  The empirical material shows that social relations have an impact on the perceived working climate and working environment and thus also the well being at the workplace. In the result, factors concerning enjoyment, trust, communication and community were highlighted. That is factors within the theoretical concept of social relations and contributes in fostering well being at the workplace.

Den här studien handlar om kritik som fenomen inom organisationer. Studien behandlar organisationen grundskola och utgår ifrån ett lärarperspektiv. Studien problematiserar kritikens roll inom grundskolan och hur lärare upplever att kritikflödet fungerar. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka möjligheter och begränsningar grundskolan, som organisation, sätter för ett öppet kritikflöde. Studien utgår ifrån teorier om symbolisk interaktionism för att förstå lärares upplevelser och resonemang. Relationen mellan organisation och människa beskrivs genom teori som utgår från att en organisation är en planmässigt inrutad sammanslutning av personer som samarbetar med syftet att nå vissa mål. Studien använde sig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio semistrukturerade intervjuer utgör studiens empiri. Studien visade hur kritik är information som ofta inte förs fram direkt mellan olika organisationsmedlemmar. Stor hänsyn tas av de intervjuade lärarna för att bibehålla goda sociala relationer med resultatet att kritik i många fall förvrängs, maskeras eller inte yttras alls. Nyckelord: Kritik; Sociala relationer; Grundskolan

Stress och stressrelaterade sjukdomar har blivit ett växande problem i Sverige och ses idag som ett av de största folkhälsoproblemen i landet (SCB, 2002). I takt med detta så har det sociala medieanvändandet tillkommit och under en kort tid kraftigt ökat sedan 90-talet. Allt fler svenskar och framförallt ungdomar använder sociala medier mer och mer idag. Hur detta påverkar individen och de sociala jämförelserna som sker på sociala medier där appar med filter och photoshop blir allt vanligare var en drivande fråga under uppsatsens skrivande. Syftet med studien var att undersöka sociala mediers betydelse för stress. En enkät besvarades av 73 deltagare varav 53 personer bestod av kvinnor och 20 personer män i åldrarna 20-48 år. För att mäta stress och medieanvändandet utformades en enkät. En hierarkisk multipel regressionsanalys visade att sociala medier var en signifikant prediktor på stress. Trots att även ålder och kön korrelerade signifikant med stress så visade sig inte ålder ha en prediktiv roll för stress, något som kan bero på det lilla urvalet och åldersfördelningen. Resultaten var till viss del i linje med tidigare forskning. Slutligen diskuteras studiens begränsningar samt förslag på vidare studier inom området.

<p>The aim of this study is to have a deeper understanding about the motivations and the obstacles of an immigrant’s language learning. I have studied the problem with focus on integration and language learning. The study is principally based on deep interviews with Turkish immigrants. I have studied the question by means of a socio-cultural perspective of learning; Mead’s conceptions I, Me and the generalised other; Scheff’s conception, the social bonds and Freire’s conception, dialog and Asplund’s conception social responsiveness. </p><p> On the surface it seams like, the émigré is someone who is incapable or reluctant to learn Swedish and integrate in the society. During the study, I have discovered an emotional obstacle, which arises at the émigré’s meeting with the Swede. One usually bypasses this emotional obstacle and concentrates on the cognitive level for language learning. The emigrant thinks then the Swedish language is difficult to learn and she knows too little Swedish to communicate with the Swede. The Swede thinks that the immigrant does not want to learn Swedish and integrate in the society. When I focused on the immigrant’s subjective experience about the meeting with the Swede, I noticed that the emigrant experiences the meeting as a sort of one way communication. At this meeting, she is assessed negatively by the Swede. The immigrant finds it difficult to develop a positive emotional attitude towards the Swede and the Swedish language. Then she gets away from the meeting with the Swede and reduces her relations with the Swedish culture to a minimum level. </p><p> I have speculated on the immigrant’s negative experience by means of Asplund’s conception social responsiveness and a governmental report of investigation about segregation. For a more active language learning and integration, I proposed, that the language education (SFI) should encourage the emigrant to question society with a critical attitude to identify herself in the new situation and the society. This can be achieved by means of a dialogical perspective, which presupposes and develops a strong trust in the human being, love, humility, solidarity, respect and the critical thought.</p>

<p>Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper som</p><p>associeras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olika</p><p>referenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrån</p><p>teorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan ses</p><p>som sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever från</p><p>olika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotre</p><p>personers enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elev</p><p>samt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- eller</p><p>yrkesförberedande program. Hypotesen var att en aktiverad effekt av en</p><p>generell standard för en programtyp skulle skilja sig åt mellan</p><p>programtyperna. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattning om den</p><p>typiska eleven från respektive programtyp. Dock fanns inga signifikanta</p><p>skillnader kring den specifika eleven mellan programtyperna och således</p><p>aktiverades ingen effekt av standarden.</p>

No description available.

No description available.

<p>The purpose of the study is to investigate the significance of organizing social- cooperative in relation to individual empowerment; and how this empowerment can be used to better the situation of others. Young surfers is a social- cooperativ that is run by cooperators with experience of substance abuse and criminality. The social- cooperativ is built on the premise that the cooperators are to set up and run a screen-printing shop where they will print t-shirts and sweatshirts. The purpose of this business is that the cooperators are given the opportunity to work and that youths with social problems such as substance abuse and criminality are given the opportunity to work-train. My study is comprised of a series of interviews and observations that I have conducted in relation to the cooperators of Young Surfers. Social politics can be organized in numerous ways and different political goals can be reached depending on how you organize. Traditionally, public service in Sweden is organized through the treatment of clients by professionals. The relationship between the professional and the client is an un-equal relationship where the power resides solely on the professionals side. To reach goals related to user influence, participation and empowerment, there is a need for a shift in power from the professional to the users. This is facilitated by an active choice in organizing. The cooperators in Young Surfers have previously in their life's been clients within public service. Today the cooperators experince themselves as partners insted of clients. The cooperators also experience that there has been changes in their life's, changes regarding both individual development and future plans for the cooperativ. To gain power over ones situation is by the cooperators described as the opportunity to make personal choices.</p>