No description available.

<p>Termen sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer. Sociala medier är och kommer med största sannolikhet bli en viktigare del av Uddevallas socialdemokraters arbete med att kommunicera med sina väljare. Det finns en medvetenhet om gränsen mellan det offentliga och privata i Udde-vallas socialdemokraters arbete med sociala medier.</p>

Termen sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer. Sociala medier är och kommer med största sannolikhet bli en viktigare del av Uddevallas socialdemokraters arbete med att kommunicera med sina väljare. Det finns en medvetenhet om gränsen mellan det offentliga och privata i Udde-vallas socialdemokraters arbete med sociala medier.

The aim of this study is to have a deeper understanding about the motivations and the obstacles of an immigrant’s language learning. I have studied the problem with focus on integration and language learning. The study is principally based on deep interviews with Turkish immigrants. I have studied the question by means of a socio-cultural perspective of learning; Mead’s conceptions I, Me and the generalised other; Scheff’s conception, the social bonds and Freire’s conception, dialog and Asplund’s conception social responsiveness. On the surface it seams like, the émigré is someone who is incapable or reluctant to learn Swedish and integrate in the society. During the study, I have discovered an emotional obstacle, which arises at the émigré’s meeting with the Swede. One usually bypasses this emotional obstacle and concentrates on the cognitive level for language learning. The emigrant thinks then the Swedish language is difficult to learn and she knows too little Swedish to communicate with the Swede. The Swede thinks that the immigrant does not want to learn Swedish and integrate in the society. When I focused on the immigrant’s subjective experience about the meeting with the Swede, I noticed that the emigrant experiences the meeting as a sort of one way communication. At this meeting, she is assessed negatively by the Swede. The immigrant finds it difficult to develop a positive emotional attitude towards the Swede and the Swedish language. Then she gets away from the meeting with the Swede and reduces her relations with the Swedish culture to a minimum level. I have speculated on the immigrant’s negative experience by means of Asplund’s conception social responsiveness and a governmental report of investigation about segregation. For a more active language learning and integration, I proposed, that the language education (SFI) should encourage the emigrant to question society with a critical attitude to identify herself in the new situation and the society. This can be achieved by means of a dialogical perspective, which presupposes and develops a strong trust in the human being, love, humility, solidarity, respect and the critical thought.

No description available.

No description available.

The purpose of the study is to investigate the significance of organizing social- cooperative in relation to individual empowerment; and how this empowerment can be used to better the situation of others. Young surfers is a social- cooperativ that is run by cooperators with experience of substance abuse and criminality. The social- cooperativ is built on the premise that the cooperators are to set up and run a screen-printing shop where they will print t-shirts and sweatshirts. The purpose of this business is that the cooperators are given the opportunity to work and that youths with social problems such as substance abuse and criminality are given the opportunity to work-train. My study is comprised of a series of interviews and observations that I have conducted in relation to the cooperators of Young Surfers. Social politics can be organized in numerous ways and different political goals can be reached depending on how you organize. Traditionally, public service in Sweden is organized through the treatment of clients by professionals. The relationship between the professional and the client is an un-equal relationship where the power resides solely on the professionals side. To reach goals related to user influence, participation and empowerment, there is a need for a shift in power from the professional to the users. This is facilitated by an active choice in organizing. The cooperators in Young Surfers have previously in their life's been clients within public service. Today the cooperators experince themselves as partners insted of clients. The cooperators also experience that there has been changes in their life's, changes regarding both individual development and future plans for the cooperativ. To gain power over ones situation is by the cooperators described as the opportunity to make personal choices.

No description available.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke.   Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar: Hur använder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation? Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen? Vilken roll spelar Facebook i dessa faser?   De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande. Hur dessa ramverk kan integreras med sociala medier som Facebook är en viktig del för att förstå hur Parken Zoo använder Facebook för att kommunicera före, under och efter en kris.   Den empiriska undersökningen består av en fallstudie av ett företags användning av sociala medier i sin kriskommunikation genom en kvalitativ innehållsanalys i form av argumentationsanalys och en kvalitativ intervju.   Argumentationsanalysen och den kvalitativa intervjuns resultat visar att de olika krisfaserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen i och med de sociala mediernas intåg kastar om ordningen och gränserna suddas ut. Då sociala medier har ändrat processen för en kris där krisen inte längre följer en linjär process utan gör att företagen måste arbeta proaktivt genom alla faser då Facebook bjuder in till debatt som kan eskalera om företag inte arbetar proaktivt, med kunskap och information. Gränserna mellan de olika faserna kastas om, suddas ut och ställer högre krav på företag att alltid vara tillgängliga.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielärare. Jag har utgått från vad lärarna själva säger om sociala medier och därefter försökt skapa en bild av hur de ser på sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lärande. Jag har använt mig av en forskningsmetod där jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag då jag ville försöka förstå och tolka ett mer komplicerat innehåll. Eftersom sociala medier som lärande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lärare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika åldersgrupper, med olika erfarenhet och på olika skolor. Litteraturen jag använt mig av är till stor del samtida. Detta då sociala medier är en relativ ny företeelse som det inte forskats så mycket om. En av slutsatserna jag dragit är att det finns en stor variation i lärarattityder och hur lärare ser på sociala medier som lärandeverktyg och om de bidrar till elevernas förmågor på ett relevant sätt.