I den här studien djupintervjuas fyra av Sveriges ledande mediechefer om journalistik, sociala medier och ledarskap. I synnerhet handlar studien om hur mediecheferna ser på den allt mer digitala mediebranschen, hur de journalistiska praktikerna ser ut i arbetet med sociala medier och vilket ledarskap som krävs i en digital tidsålder. Slutsatsen är att mediecheferna är mycket positivt inställda till de nya möjligheter som digital utveckling och sociala medier ger men analysen visar att branschens ledare behöver förfinade tekniska verktyg för att klara att överblicka information samt tydligare och mer definierade strategier och praktiker för ett bättre digitalt ledarskap.

Idag lever vi i ett tekniksamhälle, ständigt uppkopplade mot varandra genom olika digitala sociala plattformar. Dessa sociala nätverksplattformar bygger värde genom användarantal. Detta borde innebära att en nystartad social nätverksplattform som inte redan har användare har svårt att locka nya initiala användare. Studiens syfte är att undersöka hur ett företag i egenskap av skapare av en ny social nätverksplattform arbetar inför lansering och hur de ser på kommande arbetet med plattformen. Detta undersöks genom fyra kvalitativa intervjuer och resultatet visar att företaget jobbat nära en testgrupp i syfte att förstå värdeskapandeprocessen och involverat dessa i produktutvecklingen. Företaget har gjort många medvetna val kring utvecklingen av deras sociala nätverksplattform för att den ska ha så stor värdepotential som möjligt. De har bland annat efterliknat redan populära sociala nätverksplattformar i utformning för användarvänlighet och även byggt in funktioner som ska underlätta spridningen av produkten och uppbyggandet av nätverk.

I denna uppsats ville vi ur ett användarperspektiv se hur selfien används. Syftet blev därmed att undersöka hur Facebook-användare definierar och använder selfies. Vi ville även se om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ålder, kön och utbildning. Utöver det var vi intresserade att undersöka om respondenterna upplever att deras användande av selfies har inflytande av exempelvis influencers, nyhetsmedier och reklam – som vi i denna uppsatsen kallar för “sociala faktorer”. Vi använde oss av en kvantitativ metod och samlade in det empiriska materialet via en enkätundersökning. Studien formades utifrån de teoretiska utgångspunkterna ”Den medialiserade verkligheten” av Nick Couldry och Andreas Hepp, ”användarmodellen”/uses and gratifications theory, Madeleine Klebergs ”genusperspektiv på medieforskning”, rapporterna ”Svenskarna och internet 2018” av Internetstiftelsen, ”Duckface/stoneface” av Michael Forsman, Pierre Bordieus begrepp ”habitus” och annan tidigare forskning inom ämnet. Vi konstruerade en enkätundersökning som publicerades på Facebook, vilken genererade 250 stycken svar via ett snöbollsurval. Resultatet av undersökningen visade att användandet av selfies skiljde sig mest mellan de olika könsidentiteterna, medan det var förhållandevis jämnt mellan de olika åldersgrupperna och utbildningarna. Av de som använde selfies mest stod den kvinnliga könsidentiteten, samt åldersgrupperna 15-20 och 40-45 ut en del. Det visade även att många, oavsett ålder, kön eller utbildning, brukar le på selfies. Den kvinnliga könsidentiteten publicerade och redigerade selfies i lite större utsträckning än den manliga, medan det överlag var jämnt mellan både ålder och utbildning gällande publicering. De yngre åldersgrupperna och grundskole- och gymnasieutbildning redigerade sina selfies lite oftare. Instagram var den mest populära sociala plattformen totalt sett. Majoriteten av respondenterna upplevde sig inte påverkas av de “sociala faktorerna”.

Vi har identifierat att forskningen gällande Facebook som intern kommunikationskanal är bristfällig. Vår studie syftar därför till att undersöka hur facebookgrupper används som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsättningar sociala funktioner i intranät skapar. Vi har i vår studie använt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare på två organisationer och en innehållsanalys av material från en sluten facebookgrupp. Våra resultat tyder på att det finns många aspekter att ta hänsyn till om internkommunikationen sker på Facebook, däribland säkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt gränsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland våra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar när kommunikationen sker internt på Facebook. I våra resultat konstateras även att i en av de valda organisationerna är endast 50 procent av de anställda medlemmar i facebookgruppen, något som talar emot möjligheterna för god internkommunikation och bra informationsspridning. Det genereras även ny teori i studien, då det hävdas att det i en av organisationerna är fler som har ett facebookkonto än en arbetsrelaterad mailadress. Detta påstående i relation till de traditionella kommunikationssätten kan tyda på ett kommande paradigmskifte inom internkommunikation, där sociala medier kan komma att ha en mer betydelsefull roll. / We have identified that the research regarding Facebook as an internal communication channel is lacking. Our study aims to investigate how Facebook Groups are used as a communication channel internally in organizations and what opportunities social functions in intranets creates. We have based our research in qualitative methodology, through one interview with an informant, 10 interviews with leaders and co-workers of two organizations and through a qualitative content analysis of the material from one closed facebook group. Our result shows that there are a lot of different aspects to be aware of when the internal communication occurs on Facebook. Examples of aspects are the safety aspect and the issues of managing boundaries between the professional and private role. Among our conclusions we state that all of our respondents consider that Facebook as a communication channel increases dialogue and participation in the organizations internal communication. We also state in our results that in one of the organizations, only 50 percent of the organizations members are members of the facebook group, which is something that argues against the opportunities of successful internal communication and sharing information. We also contribute with new theory in the field, when it is stated by one respondent that there are more members of the organization that have a Facebook account, then there are members that have a business mail. This indicates that there may be a future paradigm shift in the field of internal communication, where social media may have a more significant role.

Under de senaste åren har användandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan på senare år också för företag. Många företag ser det idag som en självklarhet att finnas representerade på Facebook där de kan ha direktkontakt med kunder. Det är dock lätt att få en känsla av att många företag uppmärksammat Facebooks popularitet och känner krav på att finnas där, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön. En trend är att i kommunikationen med människor på Facebook vara väldigt informell och avslappnad. Syftet med följande uppsats är att undersöka hur unga människor ser på företags närvaro på Facebook, hur den avslappnade och informella stil som de ofta använder sig av där uppfattas och slutligen varför unga människor hellre följer vissa sorters företag än andra på Facebook. Hur unga människor uppfattar de satsningar som företag gör på Facebook är ett fenomen som det inte bedrivits särskilt mycket forskning kring än. Det teoretiska ramverket i följande uppsats består av Joshua Meyrowitz teori om hur dagens medieklimat resulterat i avmystifiering av auktoriteter, Danah Boyds teori om hur Facebook som offentligt nätverk påverkar människors beteende och slutligen Lennart Hellspong och Per Ledins resonemang rörande vad ett informellt tilltal kan sägas signalera. Studien som genomfördes genom semistrukturerade gruppintervjuer visar att de företag som anammar ett vardagligt och informellt tilltal i måttlig dos uppfattas på ett mycket positivt sätt. Detta medan de företag som använder en väldigt informell ton uppfattas som oseriösa, speciellt om det rör sig om företag som förknippas med exklusivitet och auktoritet. Vidare visar studien att det finns en i grunden mycket positiv inställning till företags närvaro på Facebook. Företag som har Facebook uppfattas som mer moderna och med i svängen, jämfört med motsvarande företag som inte finns representerade där. Det visade sig dock att det inte bara är mycket känsligt för exklusiva eller auktoritära företag att använda ett informellt tilltal. Det anses inte heller lämpligt för sådana företag att överhuvudtaget finnas på Facebook. Exklusiviteten eller auktoriteten skadas när dessa företag genom närvaron Facebook kommer närmre inpå människors vardag. I studien framkommer även att unga människor hellre gillar vissa sorters företag framför andra på grund av att gillandet och följandet av företag till stor del handlar om att skapa en online-identitet. Facebooks funktion som ett socialt nätverk, där publiker som tidigare var åtskilda nu finns samlade gör att unga människor främst gillar okontroversiella och trendiga företag som anses vara välkända i vänkretsen. Företag som de i verkligheten har ett gott öga för, men som inte överensstämmer med Facebookvännernas förväntningar undviks helt.

Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer. De faktorer som påverkar barnet mest är de som befinner sig inom mikrosystemet, familjen, förskolan, skolan och kompisarna. Familjens betydelse för barnet och också förhållanden som kan påverka barnets utveckling negativt. Uppsatsen undersöker vad pedagoger gör då de har misstanke om att barnet befinner sig i riskzonen för negativ utveckling. Intervjustudien på 8 förskolelärare visar att föräldrakontakten är av stor betydelse vid sådana misstankar.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp avfrågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin på envärdeorienterad tolkning av desamma. Rörelsens mobiliseringsstruktur var god på grund av en fördelaktig politisk möjlighetsstruktur och framgångsrika nätverksrelationer både inom rörelsen men också mellan rörelsen och andra jordbruksorganisationer.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att studera hur marknadsföring via social media på olika sätt är viktigt för researrangörer, samt vilka faktorer som kan påverka kommunikationen mellan researrangör och kund. Jag har valt att göra en fallstudie på Fritidsresors användning av sociala medier. För att uppå syftet har jag valt att besvara följande forskningsfrågor: - Hur bevakar och nyttjar Fritidsresor sociala medier i sin kommunikation med kunderna? - Hur hanterar Fritidsresor negativ spridning via de sociala plattformarna? - Hur ser Fritidsresor på marknadsföring via sociala medier ur ett framtidsperspektiv?   Marknadsföringen har ändrats mycket de senaste decennierna. Från att ha varit produktfokuserade till kundfokuserade. En dialog mellan företag och kund är idag mycket viktigt och relationsmarknadsföring har kommit att tas på större allvar än tidigare. Kunderna har allt mer makt på marknaden och genom internet kan de själva söka information och ta del av olika tjänster och produkters marknadsföring. Marknadsförarens största utmaning idag är att förstå och använda sig av internet på rätt sätt, samt att lära sig läsa kunder och deras behov. Det är inte längre möjligt för turismorganisationer att enbart se sociala medier som en del av marknadsföringen, utan istället som en central del av företaget vilket kommer att spela en avgörande roll i framtiden. Idag har företag inte ett val om de skall använda sig av sociala medier, utan det handlar om hur bra det gör det. Under studien har det framkommit att sociala medier främst bör användas som ett kommunikationsverktyg och en plattform där relationer kan skapas mellan företag och kund. Idag är det dock inte en självklarhet att researrangörer besitter kunskap om sociala medier och användandet av dem. Undersökningens resultat visar på att låta kunder diskutera och återkoppla med varandra är en viktig del av relationsbyggandet mellan företag och kund, då det skapar engagemang och lojalitet. För företag är det viktigt att inkludera kunden i verksamheten och se dem som medaktörer. Genom att bevaka de sociala plattformarna och bemöta negativ kritik på ett korrekt sätt kan företag minska risken för negativ spridning vilket är A och O i användningen av sociala medier.

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ”online”-identitet. Vidare pekar resultatet på att detta användningssätt å ena sidan verkar positivt för såväl unga tjejers individuella som sociala identitet, men genererar å andra sidan negativa efterverkningar i form av stress och press.

Syfte: Syftet med denna studie är att söka förstå individers egna val att frånkoppla från sociala medier i en tid där medier tar stor plats på så många plan i samhället. Detta för att i förlängningen möjligen bidra till diskussionen om hur individer rör sig i en tid som är högst medierad där frånkoppling och uppkoppling är delar av medieanvändningen som helhet. Frågeställningar: Hur ser respondenterna på själva användningen, uppkopplingen, av sociala medier? Hur resonerar respondenterna kring normativa föreställningar utav uppkoppling, om de ser att detta finns? Hur reflekterar respondenterana över sociala mediers roll i samhället idag? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer Teori: Giddens- självidentitet, Kaun- frånkoppling, Portwood-Stacer- media Refusal, Van Dijck och Poell- Sociala mediers logik Sammanfattande konklusioner: Självidentitet och livvstil är avgörande orsaker bakom frånkoppling då ett mer personligt och individuellt skäl oftast låg bakom respondenternas frånkoppling. Begrepp som tid och kontroll förekom mest frekvent. Om en mer politisk ståndpunkt låg bakom frånkopplingen uttrycktes detta ändå outtalat genom den egna handlingen att frånkoppla. En kritik mot sociala mediers roll i samhället låg inte heller som grund för frånkoppling även om respondenterna såg hur detta är en av plattformarnas kraft. Att skilja sig från de som använder sociala medier var viktigt för respondenterna då de såg att framställningen via uppkoppling av sociala medier inte var attraktiv för deras livsstil. Att avstå verkar som ett val för självidentiteten. Vidare tycks datafieringen vara den del av sociala mediers logik vilken respondenterna mest tar avstånd ifrån och det är främst genom detta som de ser en falsk social tillvaro utav kommersiella agendor. Om föreställningar om uppkopplingen resonerades det om att uppkoppling kunde ses som mer dominant i deras kontext än frånkoppling, men att frånkoppling även uppfattades som något ambivalent. Å ena sidan de blev ifrågasatta samtidigt som de å andra sidan upplevde att de i större utsträckning blev mindre ifrågasatta än förr. Detta reflekterades i uppfattningar om att fler individer i deras åldersgrupp verkar avstå, eller i alla fall vara inaktiva inom sociala medier.