In the media landscape year 2015 there is a overrepresentation of specific kinds of bodies. The discontent over this has resulted in a counteraction in the shape of a body activism movement. People have gathered on social networks sites where pictures of non-conforming bodies are being shared in the form of photographic self-portraits. In the past year massmedia has become aware of the trend, which has lead to debates and interviews on the subject on Swedish tv, radio and in newspapers. Through nine semistructured interviews this study aims to get an understanding of what role members of the Swedish body activism movement think that social media plays for the movement. The interview subjects argue that social network sites constitute a platform where everybody has the opportunity to express their opinions and where members of the movement can support each other and find courage to do more both on social network sites and in their everyday life. Several of the interview subjects talk about how the body activism movement has helped them develop a more positive relationship to their own bodies. They argue that they get strength through identification with material from other users. Several of the interview subjects say that it can be difficult to find representation in massmedia for people with bodies that do not conform to the body norms. The result of this study also suggests that the Swedish body activism movement consists primarily of subgroups focusing on different types of nonconforming bodies. / I dagens medialandskap finns en överrepresentation av en viss typ av kroppar. Missnöjet över detta har lett till en motaktion i form av en kroppsaktivismrörelse. Människor har främst samlats på olika sociala nätverkssidor, där bilder på kroppar som faller utanför normer delas i form av fotografiska självporträtt, så kallade selfies. Under de senaste året har även massmedia blivit medvetna om denna trend, vilket har lett till att både debatter och intervjuer kring ämnet har fått tagit plats i gammeldags media. Med hjälp av nio semi-strukturerade intervjuer och utifrån Goffmans teori om självpresentation, teorier kring kollektiv identitet samt tidigare forskning på selfies ämnar denna studie att skapa en förstående för hur personer som är aktiva i den svenska kroppsaktivismrörelsen själva ser på sociala mediers roll i rörelsen. Personerna som intervjuas menar att sociala medier utgör en plattform där alla har möjlighet att komma till tals och där det finns möjligt att få stöd från andra personer och därigenom själv våga mer, både på sociala medier och i deras vardagliga liv. En stor del av materialet som postas inom rörelsen utgörs av selfies där personen som lägger upp bilden med hjälp av sin egen kropp på olika sätt utmanar normerna. Skapandet av en kollektiv identitet sker inom kroppsaktivismrörelsen både i slutna sammanhang på sociala medier så som stängda facebookgrupper och på öppnare platser, så som instagramflöden. Ett flertal av de som intervjuas pratar även om hur kroppsaktivismrörelsen har gjort att de har fått en mer positiv relation till sin egna kropp. Genom att kunna identifi- era sig med det andra personer publicerar menar de att de blir stärkta. Flera av intervjupersonerna menar att det för en person som har en normbrytande kropp ofta är svårt att hitta representation i massmedia. Denna studie pekar även på att rörelsen idag främst består av subgrupper med fokus på olika typer av kroppar.

Research have concluded that social relations are an important factor that counteracts stress and increase comfort levels at the workplace. The purpose for this study has been to examine how, and if, different background factors affect the employee’s social relationships and job satisfaction but also if social relationships affect job satisfaction. The survey was conducted as an exploratory survey in which the dependent variables were studied on the basis of gender, age, period of employment and project. It turned out that no statistically significant relationship was found between background variables and job satisfaction. However, a statistically significant relationship was discovered between respondents' social relationships and job satisfaction level. Age and period of employment are factors that affect social relations inside the company.  In summary, the study provides support to theories that strong social support in the workplace improves job satisfaction. Age and period of employment create the conditions for social relationships between its employees and managers. There are also some indications in the data to suggest that age affects the employees job satisfaction. / Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan sociala relationer och trivsel på ett medelstort svenskt callcenter. Tidigare forskning på området har kommit fram till att sociala relationer är en viktig faktor för att motverkar stress och höja trivselnivån på en arbetsplats.  Undersökningen genomfördes som en explorativ enkätstudie där de beroende variablerna studerats utifrån kön, ålder, anställningstid och projekt. Det visade sig att inga statistiskt signifikanta samband kunde hittas mellan bakgrundsvariablerna och trivsel. Däremot hittades ett statistiskt signifikant samband mellan respondenternas sociala relationer och trivselnivå. Ålder och anställningstid är faktorer som påverkade de anställdas sociala relationer. Sammanfattningsvis ger studien stöd till teorier som förespråkar vikten av socialt stöd på arbetsplatser. Ålder och anställningstid skapar förutsättningar för hur djupa sociala relationer man har med sina medarbetare och chefer. Det finns även vissa indikationer i data som pekar på att ålder påverkar hur de anställda trivs. Uppsatsen bidrar med att ge ytterligare stöd till redan befintliga teorier gällande trivsel och sociala relationer samt att de teorierna också är applicerbara på ett företag verksamt inom callcenter-branschen.

Internet och de sociala medierna har förändrat hur människor kommunicerar med varandra och även hur köpbeslut sker. Det är viktigt för företag att kunna bygga relationer med användare på sociala medier eftersom den huvudsakliga kontakten med företag sker där. Denna uppsats undersöker genom intervjuer vid två av Sveriges största banker hur de arbetar på sociala medier för att bygga kundrelationer. Resultatet visade att bankerna arbetar efter strategin att erbjuda mervärde till användarna via sina aktiviteter på sociala medier. Kommunikation var den främsta påverkande variabeln till tillit, engagemang, och kundnöjdhet på de sociala medierna. Det behövs längre och mer omfattande studier på ämnet för att reda ut hur de olika variablerna påverkar varandra i kontexten av de sociala medierna.

Uppsatsen behandlar ämnet om varumärkesstrategi i sociala medier och syftet har varit att undersöka hur mindre, oberoende företag som erbjuder kläder arbetar med varumärkesstrategi i sociala medier. Den teoretiska referensramen består av fakta inom ett antal ämnen så som varumärken och deras strategi, kommunikation, sociala medier samt interaktion. Denna information har samlats in genom litteratur samt vetenskapliga artiklar inom området. Den empiriska undersökningen har bestått av intervjuer med mindre, oberoende företag som erbjuder kläder i Göteborg och Borås och observationer av dessa företags kanaler på diverse sociala medier. Intervjuerna och observationerna har undersökt hur företagen ställer sig till de olika ämnesområden som valts ut för denna uppsats, det vill säga varumärke, varumärkesstrategi, kommunikation, sociala medier samt interaktion och har lett till följande resultat: Vi har kommit fram till att de undersökta företagen arbetar med varumärkesstrategier i viss grad men utan att ha dokumenterade stadgar över hur dessa är utformade. Företagen arbetar i stor utsträckning med att vara personliga i sina sociala medier med syfte att skapa nära och goda relationer med sina kunder, något de anser är mycket viktigt i egenskap av ett mindre, oberoende företag. Företagen har samtliga haft snarlika sätt att marknadsföra sig och en del av dem menar att sociala medier ger mer respons än övriga sätt att göra reklam på.

I takt med att internet fått en allt mer självklar ställning i dagens samhälle uppkommer debatter om personlig integritet med jämna mellanrum. I rampljuset står ofta hur sociala medier belyser och behandlar användares integritet i den digitala miljön. Den här uppsatsen har undersökt hur personlig integritet konstrueras i användarvillkoren till tre av de största sociala medierna: Facebook, Twitter och Youtube. Kontexten i vilken studien tar avstamp är hämtad ur Giddens resonemang om ett senmodernt samhälle. Utifrån flera teoretikers definitioner av personlig integritet skapade vi en integritetsmodell med vilken begreppet operationaliserades. Kritisk diskursanalytisk metod och analysverktygen modalitet och transivitet har använts för att analysera texterna. Vi har även lagt stor vikt vid specifika ordval i användarvillkoren. Slutsatsen är att personlig integritet inte syns explicit i villkoren, utan istället genomsyras i hur organisationerna behandlar användarnas personuppgifter och personliga innehåll. Genom användarvillkoren positionerar sig organisationerna som olika roller, ibland som auktoritär figur och ibland som jämlik vän. Undersökningen visar hur personlig integritet i användarvillkoren även fokuserar på rättigheterna och ansvaret för webbplatsens innehåll. I texterna behåller användarna ansvaret för innehållet medan de skriver under på att organisationen får rättigheterna att använda innehållet. Gällande användarnas säkerhet är villkoren skrivna som att det är andra användares beteenden som kan vara integritetskränkande, medan organisationens handlande inte kan vara det.

Denna studie tog sin bakgrund i att sociala medier och internet har blivit en allt större del av våra liv och påverkat hur vi kommunicerar med varandra och företag. Ytterligare en grundläggande aspekt av arbetet var den service-dominanta logikens efterfrågan på ett större kundfokus från företagen. Därmed var det intressant enligt mig att studera konsumenters inflytande på företags varumärken och deras värdeskapande. Studien har sedan genomförts kvalitativt genom intervjuer med producerande företag. Företagen är aktiva inom friluftssektorn med inriktning mot skidåkning. En intevju genomfördes även med en konsult som jobbar med sociala medier. Referensramen som har använts innehåller de teoretiska områdena sociala medier, värdeskapande och varumärket. Slutsatsen i arbetet är att konsumenterna kan påverka företagets varumärke och värdeskapande. Dock kräver det att konsumenten inleder interaktionen med företaget. Däremot framkom det även att företagen inte ser SM som en trovärdig källa och uppvisar tendenser på en uppdelning mellan våra digitala liv och de liv vi lever i verkligheten. Det leder i sin tur till begränsningar på konsumentens grad av inflytande på företagen.

Sammanfattning Titel: Svenska fastighetsmäklarkontors syn på sociala medier som marknadsföringskanal. Författare: John Andersson och Niklas Nilsson Handledare: Johan Netz Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi Problemformulering: Då fastighetsmäklarkontor arbetar i en konservativ bransch men vill vara nytänkande, är användningen av sociala medier ett steg i den riktningen. Eftersom fastighetsmäklarkontoren är nya vid denna användning är det intressant att se deras användarkunskap samt riskhantering kring denna nya marknadsföringskanal. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå hur olika fastighetsmäklarkontor använder sociala medier som marknadsföringskanal, samt hur de hanterar de utmaningar som uppkommer i användandet av sociala medier. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie. Primärdatan utgår från sex semistrukturerade intervjuer med representanter från sex olika fastighetsmäklarkontor i Karlstad och sekundärdatan baseras på vetenskapliga artiklar samt böcker. Teori: Här beskrivs övergripande tidigare forskning om marknadsföring och sedan om sociala medier som marknadsföringskanal.Resultat: Resultatet från de sex intervjuade representanterna av fastighetsmäklarkontoren genererade i tre kategorier, modernisering, kännedom och hantering av sociala medier. Modernisering och kännedom hänsyftar till hur och varför fastighetsmäklarkontor använder sig av sociala medier medan hantering av sociala medier tar hänsyn till hur fastighetsmäklarkontoren ser på de utmaningar som sociala medier innefattar och hur de hanterar dessa. Diskussion: Här jämförs den tidigare forskningen om sociala medier med fastighetsmäklarkontorens åsikter. Slutsats: Sociala medier är en del av fastighetsmäklarkontorens moderniseringsarbete och fastighetsmäklarkontor bör använda sig av sociala medier som marknadsföringskanal. Sociala medier är en utmaning och tidskrävande för fastighetsmäklarkontoren men samtliga anser att sociala medier kan förbättra deras ställning på marknaden om det hanteras korrekt.

No description available.

From the day we are born, we slowly grow old and sooner or later most people will have to use geriatric care provided by the community. In the Swedish model, society is responsible for the geriatric care, so the elderly can live a dignified, meaningful and active life. Home help insert activity is designed to help elderly get their social needs satisfied in the form of, for example, being outdoors, walk and visit a friend or some other form of social interaction. The study's purpose is to study how older people use and perceive bet activation in the municipal home care. To find out how this was conducted five interviews with older people who have help from home care to insert activation was made. The theories used to analyze the result are activity theory and disengagement theory. These theories were chosen because they differently focus on what the older individual have for needs in old age. The results of this study showed that the older we interviewed mainly used their activation time for walking and being outdoors. The elderly in this study also had no insight into what the reaction time can be used for or that it is individually assessed needs. The results also showed that the elderly do not have any requirements on their lives or their health care, but they are grateful for the assistance they receive, and the activation initiative proposed for them from the assistance officer. The conclusion is that there are some gaps in older people and what their social needs are.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ”balansgång” i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna. Grupperna gav själva bilden av ett komplext arbete, där balansen mellan att leda och att styra ofta blir en påtaglig faktor vilket skapar problem för dem i hur de ska bemöta och arbeta med brukarna inom sin verksamhet.