<p>Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag.</p>

<p>När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att bankmän i små städer i hög grad utnyttjar sociala nätverk i syfte att få information till kreditbedömningsprocessen gentemot nystartade företag. Utifrån vår teori och empiri har vi i analysen tagit fram en ”socialt nätverks-modell” som beskriver bankmannens sociala nätverk som bestående av tre delnätverk. Den första nivån är dyadrelationen, det vill säga den sociala relationen till kunden. Den andra nivån är det lokala nätverket som består av sociala relationer till lokala aktörer såsom revisorer, advokater, företagspersoner, personal på ALMI och andra nyckelpersoner i näringslivet. Den sista nivån utgörs av bankorganisationen, det vill säga bankmannen, hans kollegor samt bank- och kontorsstyrelse. Det sociala nätverket är speciellt betydelsefullt för att generera personinformation i det initiala stadiet av kreditbedömningsprocessen samt ge lokal marknads- och branschinformation.</p>

No description available.

No description available.

När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att bankmän i små städer i hög grad utnyttjar sociala nätverk i syfte att få information till kreditbedömningsprocessen gentemot nystartade företag. Utifrån vår teori och empiri har vi i analysen tagit fram en ”socialt nätverks-modell” som beskriver bankmannens sociala nätverk som bestående av tre delnätverk. Den första nivån är dyadrelationen, det vill säga den sociala relationen till kunden. Den andra nivån är det lokala nätverket som består av sociala relationer till lokala aktörer såsom revisorer, advokater, företagspersoner, personal på ALMI och andra nyckelpersoner i näringslivet. Den sista nivån utgörs av bankorganisationen, det vill säga bankmannen, hans kollegor samt bank- och kontorsstyrelse. Det sociala nätverket är speciellt betydelsefullt för att generera personinformation i det initiala stadiet av kreditbedömningsprocessen samt ge lokal marknads- och branschinformation.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gällande skillnader på mäns och kvinnors egenskaper som ledare. Det påstås än idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig från varandra sett utifrån individernas beteenden. Studier visar på att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara får slåss mot karriärlystna män, utan även mot stor del av den forskning som bedrivits inom området som i många fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen är. Detta leder många gånger till att kvinnor tvivlar på sin roll som ledare och därmed känner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriärer som håller kvinnor tillbaka i karriären och en sådan benämns som s.k. glastak i flera sammanhang. Glastaket bildas utifrån de normer och värderingar som samhället över tid skapat utifrån hur en ledare ska vara. Nätverk är i dagens samhälle ett välkänt begrepp med bred betydelse. Ett nätverk kan definieras som relationer mellan olika människor med ett gemensamt syfte. Män och kvinnor använder sig av sociala nätverk på olika sätt. Nätverk som fenomen delas upp i olika kategorier vilka har skilda funktioner beroende på situation, problem och eftersträvade mål. Vi vill i vår studie söka svar på problemformuleringen: Vilken inverkan har sociala nätverk för kvinnliga ledares klättrande mot toppen inom den privata sektorn? Denna studie har som huvudsyfte att få insikt i om sociala nätverk har en positiv eller negativ inverkan under den avancerande fasen i karriären för kvinnor. Ett delsyfte är att redogöra för hur kvinnors utövande av ledarskap, i kombination med sociala nätverk, påverkar kvinnors klättrande i karriären. Ett annat delsyfte är att identifiera kvinnors aktiviteter i nätverk. Vi har i vår studie valt att utföra semistrukturerade intervjuer på åtta utvalda kvinnor och analyserat de sociala nätverken utifrån deras uppfattningar och värderingar, samt de teorier vi utgått ifrån i vår studie. Intervjupersonerna har en gemensam uppfattning om att sociala nätverk har en övervägande positiv inverkan på klättrandet i karriären gällande kvinnliga ledare. De intervjuade delar också uppfattningen om att det är viktigt att använda sig av sociala nätverk och att en jämn fördelning av män och kvinnor är den optimala konstellationen gällande nätverkens utformande. Vår studie har visat på att de kvinnor som lyckats i sitt karriärklättrande, utnyttjat de sociala nätverk som funnits tillhands. Vi har även kunnat fastställa att de sociala nätverken har betydelse under hela det yrkesverksamma livet. Vi har i studien kunnat utröna att de sociala nätverken har inverkan på kvinnliga ledares klättring uppåt i karriären, då nätverken öppnar dörrar för avancemang.

No description available.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ”Om sociala problem i nya bostadsområden” från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att Andersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats i rapporten från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området. Nyckelord Bostadsbrist Miljonprogrammet Andersberg Sociala Problem

Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.