No description available.

Arbetet är en kvalitativ studie av det sociala internetnätverket Facebooks statusuppdateringar – de textstycken där en facebookanvändare skriftledes kan meddela sig till sina kontakter i det gemensamma nyhetsflödet. Studien undersöker huruvida det finns återkommande kategorier av statusuppdateringar och vilka dessa i så fall är, vilket språk som används i uppdateringarna samt hur användarens syfte med statusuppdateringen synliggörs. Materialet utgörs av fyra informanters statusuppdateringar under en sammanhängande begränsad tidsperiod. Studien visar att det finns återkommande kategorier av innehållsteman samt återkommande språkliga drag i statusuppdateringarna. Språket som används i statusuppdateringar på Facebook är mångfacetterat – stundom stavningsmässigt och grammatiskt korrekt, stundom talspråkligt och normutmanande och varierar givetvis informanterna emellan. Vissa informanter uttrycker sig mycket kommunikationsmedvetet medan andra har ett mer prosaiskt betonat språk. De olika kategorierna och kombinationer av dessa nyttjas för att nå olika syften. Varje kategori kan ses som ett redskap för att försätta läsaren i en viss sinnesstämning alternativt dela med sig av sin egen. Kreativitet och lekfullhet med normer används exempelvis som ett verktyg för att skapa en utstickande statusuppdatering då detta är syftet.

During the last years social media have developed and become a place where all kind of people can meet and interact with each other without any kind of physical contact to one another. We belive that this development also has made it easier for political parties and organisations to spread their propaganda to the people that uses social media without them knew from whom the information is coming. With this in mind we decided to do a study about the social media Facebook and how the users of Facebook think they are being influenced by political propaganda from organisations and private persons.   In our study we decided that we wanted to know why our respondents are using Facebook, if they have payed attention to two political questions, one international question and one national question, that have been noticed recently and if they feel that they are being influenced of political propaganda when they are using Facebook.   We have concluded that our respondents, depending on how old they are, do feel that they are being influenced by political propaganda when they are using Facebook. We have also noticed that the younger part of our respondents feel that they are using Facebook because their friends do it and that they have noticed the international political question more than the national political question. In the older category of respondents the reason of why they are using Facebook was to maintain a conection with their friends and they had noticed the national political question more than the international political question.

The present study is embedded in the research field of Personal Information Management (PIM) and its goal is to contribute to this research area by showing information management aspects in untraditional contexts, as in the social networking site Twitter. The aim and purpose of this two year's master thesis was to investigate the beha-viour of librarians within the context of Twitter. The objectives of this thesis focus on the query of the informa-tion management aspect of Twitter, and on the investigation into whether Twitter offers the possibility to reach a state of flow while using it, as well as inquiring into the relationship between Mihaly Csikszentmihalyis flow theory and PIM. The theoretical framework of this thesis is centred upon the flow theory and the conditions that are necessary to reach a state of flow. To fulfill the purpose of this thesis a directed content analysis is applied as an investigative method, where its in-depth research aspects will be applied upon the empirical material, which contains 429 tweets. These were collected over a period of one month from 20 people, and divided among 10 women and 10 men who identified themselves as librarians on Twitter. The resulting analysis of the material shows that there is an aspect of information management to Twitter, even though a small facet and appears most-ly with tweets that are related to work issues. The analysis also demonstrates that Twitter fulfills the conditions of flow and thereby it can be concluded that Twitter holds the possibility of a state of flow while it is in use. This illustrates that there is a relationship between PIM and Csikszentmihalyis flow theory. The conclusion is that with the structured information management the possibility for a state of flow to occur rises, while the state of flow itself supports information management by enabling people to successfully retrieve information by remembering that which otherwise may have been forgotten.

Studien har växt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har länge präglats av en byråkratisk karaktär men med hjälp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna. Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner använder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att där skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi också hur kommunerna kommunicerar på deras officiella sociala medier. De frågeställningar som vi med studien besvarat är: Hur beskriver kommunerna att de använder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna? Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare på sociala medier? Hur kommunicerar kommunerna på deras sociala medier? För att besvara våra frågeställningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer där en respondent från varje utvald kommun fick beskriva hur de använder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de använder dem för att skapa dialog med sina medborgare. Därefter genomförde vi en innehållsanalys på kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar där. Resultatet visar att kommunerna använder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare. Samtliga kommuner är överens om att möjligheterna som kommer med sociala medier är den potential det finns för dialog och interaktion med sina invånare. Dock är det inte alla respondenter som beskriver att de använder sociala medier på det sättet. För att försöka skapa dialog med medborgarna försöker kommunerna att lägga ut information på de sociala medierna som det vet engagerar medborgarna. En kommun är en bred organisation som har mycket att erbjuda och kan därför variera informationen. Inspirationen till namnet på uppsatsen kommer från en person vi intervjuat. Vi tycker det är slående och vi tror att det finns en viss sanning bakom det.

I denna uppsats tittar vi närmare på journalistrollen. Vi undersöker vilka förhållningssätt till journalistik det finns bland journalister och de eventuella förändringar som journalistrollen står inför. Vi vill synliggöra debatten om hur journalistkåren förhåller sig till förändringar i medielandskapet. För att kunna undersöka journalisternas inlägg i debatten har vi tagit del av material i form av bloggar, artiklar och böcker där de uttrycker sina synpunkter. Vi har även genomfört intervjuer med tre journalister och deltagit i ett seminarium där framtidens journalistroll diskuterades. I vår slutdiskussion utgår vi ifrån en rad olika förhållningsätt till journalistik och diskuterar på vilken nivå av journalistens yrkesroll förändringar sker.

Det råder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om två saker, målgrupp och tid. Företag förlorar den yngre målgruppens förtroende om de uteblir från den virtuella arenan. Den äldre generationen har inga planer att förändra sitt beteende och därför har företag fortfarande tid att förbereda sig.

Facebook är ett socialt internet-community som startades 2004 av Harwardstudenten Mark Zuckerberg. Sajten har idag ca 222 miljoner användare spridda över hela världen. Hur kan man, genom att studera ungdomars tankar kring sitt användande av Facebook - och relatera det till två skilda tänkare med mycket olika människosyn, förstå vårt identitetsskapande och vår syn på oss själva på två skilda sätt? Det ena kopplat till modernismen, det andra till postmodernismen. Hegels erkännandebegrepp och Nietzsches idé om vår vilja till makt relateras till modernismen respektive postmodernismen, och observationerna som gjorts under intervjuer med 13 gymnasieungdomar tolkas med hjälp av dem. I analysen bearbetas fyra teman som synliggjorts i intervjuerna. För det första, det frekventa ”rundkollandet” på vad andra gör, vilket ses dels som en kul grej, dels som meningslöst. Det kan förstås som ett sätt att lära känna sig själv genom reflektion – eller som en metod att ta reda på hur man blir som mest framgångsrik. För det andra, strävan att visa vem man är, vilket kan tolkas som ett behov av att prova den egna identiteten genom att visa upp den för andra, eller som en strategisk demonstration av en noggrant formad image. För det tredje, inställningen till att ge och få kommentarer, vilken varierar mellan ett icke problematiserande gillande - och förnekande av ett behov av bekräftelse från andra på den egna personen. Slutligen, svårigheterna som många upplever på grund av att man har en profil som kan ses av alla ens ”vänner”. Detta kan dock vara av nytta om man letar efter sitt sanna jag, som så att säga finns i en från början. Intressant är hur vissa informanter ser formandet av en så ”användbar” image som möjligt avseende de multipla åskådarna som helt oproblematisk. Slutsatsen är att Facebook tycks stimulera såväl ett modernistiskt som ett postmodernistiskt sätt att förhålla sig till identitetsskapandet. Dess redskap uppmuntrar ett demonstrerande av den egna personligheten, men då det samtidigt är mycket lätt att leka med de här redskapen, blir också ett obegränsat formande av identiteten möjligt. Men sajten skulle inte vara intressant om den betraktades som en teaterscen – och det framgår tydligt att det finns en önskan att visa vem man i sanning är, och att det likväl finns en idé om att andra också har dessa sanna jag. Men mediets karaktär uppmuntrar människors misstänksamhet gentemot hur andra eventuellt manipulerar sina identiteter. / Facebook is a social Internet community started in 2004 by Harward student Mark Zuckerberg and it has by now around 222 million users all over the world. How can one, by examining a few aspects of young peoples activity on the site, understand the act of identityshaping and the look at ourselfs, in two different ways? One connected to modernism and the other to postmodernism. The philosopher Hegel’s concept of recognition and Nietzsche’s notion of our will to power are related to the terms modernism and postmodernism, and the observations made in the interviews with 13 highschool students are interpreted with the help of them. The analysis treats four themes visible in the interviews. First, the frequent checking out on others’ activities, which is partly seen as fun, partly as useless. It can be understood as a way to get to know oneself throug reflection - or as a method to find out what is a successfull way of being. Second, the strong aim to show who one is, which could be interpreted as a need to try the own identity by showing it to others -or as a strategic demonstration of a consciously shaped image. Third, the attitude towards giving and getting comments, which vary between an unproblematic liking, and a rejection of the need for confirmation of one’s being. Fourth and finally, the difficulties with having one profile to be seen by all the ”friends”. This can be usefull if one is in search for a true identity that is so to speak already in oneself from the beginning. But this shaping of an image that is successfull among multiple viewers is also seen as a rather undramatic, or unproblematic, activity. The conclusion made is that Facebook stimulates as well a modernistic as a postmodernistic way of identity shaping. Its tools encourage the demonstration of the personality, but as it is very easy to play with these tools, an unrestrained designing of the identity is also possible. But the site wouldn’t really be interesting if it was considered a theatre scene – and it is quite clear that there is a wish to show who one really is, and that there is an idea about other persons having that kind of true selfs as well. But the caracter of the medium is such that people frequently suspect others to manipulate their identitys. / BI/Media

Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag.

I dagens samhälle ser vi fler och fler företag som vill att vi går med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare på Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har påverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmänna konsumenten tycker om företag på sociala medier. Tack vare, eller på grund av, sociala medier är det numera vanligare med så kallad Word of Mouth (åsiktsspridning) via nätet och detta kan leda till både positiv och negativ kritik mot företagen. Det är även vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sätt att skapa relationer med olika intressenter, i vårt fall via Internet. Vi intervjuade kommunikationsansvariga på tre svenska företag, gjorde en enkätundersökning med de allmänna konsumenterna gällande hur sociala medier har påverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur åsikterna skiljer sig åt. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har påverkats av sociala medier men att det inte alls är lika vanligt att ungdomar följer företag på sociala medier som vi först hade trott.