Anhöriga till missbrukare har i låg grad prioriterats av den offentliga sektorn, speciellt när missbruket är dolt. Forskning har visat att anhörigas hälsa påverkas negativt av att ha en närstående med missbruksproblem. De löper risk för att bli medberoende vilket innebär ett möjliggörande för ett fortsatt missbruk hos de närstående. Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera anhörigstöd utifrån ett professionsperspektiv. Det insamlade materialet består av fyra kvalitativa intervjuer av socialarbetare inom socialtjänstens vuxenenhet, inom Stockholms Stads stadsdelsförvaltningar.                       Den 1 juli 2009 trädde en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (2001:453) SoL, 5 kap. § 10, om anhörigstöd i kraft. Bestämmelsen om anhörigstöd har haft en ”äldreprägel” och tidigare varit riktad till personer över 65 år. Intentionen med den nya bestämmelsen har varit att utöka anhörigstödet för hela socialtjänstens målområden, därmed även anhöriga till personer med missbruksproblem. Den insamlade empirin i denna studie i likhet med Socialstyrelsens utvärdering av anhörigstöd (Internet 1 Socialstyrelsen 2010; Internet 2 Socialstyrelsen 2011) visar att det inte är självklart att alla inom socialtjänsten ännu känner till bestämmelsen och att det finns faktorer av språk- och kulturskillnader inom socialtjänstens olika målområden. Anhörigstöd har tidigare varit utformat för ”anhörigvårdare” vilket är ett begrepp som inte passar sig väl med anhöriga till missbrukare. Anhörigstöd för anhöriga till missbrukare, inom det studerade området, håller på att utvecklas och visar att den nya bestämmelsen ändå fått genomslag för socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Det återstår dock att se hur bärkraftig den nya bestämmelsen blir och huruvida för Socialstyrelsen, som tillsynsmyndighet lyckas vägleda socialtjänsten i att ett anhörigperspektiv ska genomsyra arbetet med klienter. Socialstyrelsen ska lämna en slutrapport om anhörigstöd till regeringen i december 2014.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid. Det framkom i intervjuerna att e-mobbning är ett problem bland både flickor och pojkar, men att det främst är flickor som är inblandade i det. I den tidigare forskningen uppenbarade det sig att vuxna och föräldrar har en okunskap när det gäller Internet och datorer och att ungdomarna därmed inte känner sig bekväma med att prata med vuxna angående Internet och de problem som det kan föra med sig. Dock stämde detta inte helt överens med vad undersökningen visade, då vuxna – åtminstone de verksamma inom socialt arbete som varit respondenter i föreliggande studie – har en relativt god kunskap om e-mobbning och framförallt en vilja att öka medvetenheten om ämnet hos både ungdomar och föräldrar.

The aim of this essay was to study if social workers have a gender awareness in the social work they perform and if it appears in the assessment of needs and intervention. A qualitative vignette study with four social workers who handle adult- and addictive clients have been performed. Gender theory is used to interpret the empirical results. The results of the study show that social workers doesn´t see any differences in the clients situation, or make any different assessment of needs depending on if the client is a man or a woman. Social workers also propose the same interventions to men and women. The interviews was done in two parts, before and after the primary design of the study was unveiled. In the first part the social workers didn´t reflect about gender at all, when they assessed the introduced vignette. In the second part of the interviews, a certain attention appeared concerning gender when the social workers reflected about social interventions that is given to men and women with an addiction. Based on the definition of gender awareness, the empirical material, the analysis of the result, prior research and gender theory the conclusion is drawn that social workers have some gender awareness in the social work they perform.Keywords: Gender, sex, gender awareness, social worker, assessment, equality

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare resonerar kring olika grupper av hemlösa och om det finns skillnader i bedömningen av boendelösningar utifrån vilken orsak till hemlöshet en klient har. Uppsatsen baseras på personintervjuer med sex socialarbetare inom samma kommun. De teorier som användes för att analysera data var symbolisk interaktionism och stigmateori. Resultatet visade att socialarbetarna hade olika syn på skälen till hemlöshet då de arbetar på olika positioner inom kommunen och har olika erfarenhet av arbete med hemlösa. Utifrån de boendelösningar som den studerade kommunen erbjuder hade socialarbetarna olika sätt att se på dem. Några tyckte att det var för mycket krav på de hemlösa och inte tillräckligt med boendelösningar, medan andra inte höll med. Alla intervjupersonerna ansåg att bostadsmodellen Bostad först kan uppfattas som ett tillskott till möjligheter att lösa boendet för hemlösa eftersom modellen inte i första hand utgår från krav på att klienten ska vara drogfri. Socialarbetarna ansåg att ansvaret för de hemlösa ska vara på en samhällelig nivå, det vill säga att det inte är individen själv som har skapat problemet utan det sociala systemet i samhället och dessutom i förlängningen att hemlöshet i sig är ett samhälleligt skapat fenomen. / The aim of the essay was to examine how the social workers reason about the client’s reason for being homeless and how the social workers think about the housing solutions and if possible highlight the ambivalence that can be seen between the client’s reason for homelessness and the housing solutions that are at hand. This essay is based on interviews with six social workers with various titles within the same municipality. The theories that have been used are symbolic interactionism and stigma theory. The results show that these social workers have different attitudes with regard to the approach of the causes of homelessness. Based on the housing solutions of the municipality the social workers approached the homeless clients differently. Some social workers opinions were that there were too many requirements for the homeless to live up to and too few housing solutions to place them in. The social workers that were interviewed said that they believed that the housing model Housing First will be a great addition to the options in housing for the homeless. The reason for this attitude towards the model is that it is based on the requirement for abstinence. The social workers thought that the responsibility for the homeless ought to be on a society level, in other words it is not the individual itself that has created the problem but the social system. In a longer perspective this means that homelessness is created by society.

Motiverande samtal, MI, är en legitimerad samtalsmetod som används av professionella inom socialt arbete i syfte att motivera och främja en positiv utveckling hos klienter. I många verksamheter inom socialt arbete utgör MI en grund. Vi anser det viktigt att reflektera över denna metod som används i det praktiska sociala arbetet och stimulera till att ifrågasätta och problematisera det som är vedertaget och som då riskerar att tas för givet. Att lyfta de verksammas perspektiv på något centralt inom det praktiska arbetet med klienter motiverade oss till att genomföra denna studie. Vi ville därmed undersöka hur socialarbetare inom en kommun i Uppland förhåller sig till MI. Studien syftar vidare till att undersöka socialarbetares erfarenheter av MI som metod i ett förändringsarbete med klienters livssituation. Empowerment har utgjort en teoretisk ram och genomsyrat analysen av det material som samlats in genom tio intervjuer med socialarbetare. Forskningsansatsen har varit kvalitativ med fokus på socialarbetarnas subjektiva upplevelser. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk tolkande ansats där vi först kodat den insamlade datan och därefter sökt meningsenheter och utifrån den teoretiska ramen bildat teman. Dessa olika teman har sedan utgjort en struktur i studiens resultatkapitel. Resultatet visade att de flesta socialarbetare inte såg att MI har någon betydande påverkan på förändring av klienters livssituation och framhöll istället MI som ett empatiskt förhållningssätt. Flera nämnde att inre och yttre faktorer har större betydelse. Majoriteten av socialarbetarna menade att MI underlättade deras arbete på olika sätt och säkerställde klienten ett bra bemötande. Vidare utgjorde MI ett verktyg de kunde använda för att undvika att hamna i konflikt med klienten. Resultatet visade även att det finns en känsla av maktlöshet hos socialarbetarna när de ställs inför svårigheten att förhålla sig till verksamhetens lagar och regler och samtidigt försöka möta klientens olika individuella behov av hjälp. Studien bidrar till en förståelse för den kontext socialarbetaren befinner sig i samt till att lyfta olika erfarenheter av MI.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan det upplevda ledarskapet på en arbetsplats och det upplevda välbefinnandet och stressnivån hos medarbetare. Ledarskapen som undersöktes är transaktionellt, transformativt och laissez-faire. Deltagarna i studien arbetar som socialsekreterare och är en utsatt grupp när det kommer till arbetsrelaterad stress och dess följdsjukdomar. För att undersöka samband genomfördes en enkätundersökning där 110 respondenter deltog. Datan analyserades genom regressionsanalys i SPSS. Studiens viktigaste resultat är det signifikanta sambandet mellan transaktionellt ledarskap och stress. Höga nivåer av transaktionellt ledarskap var associerat med höga stressnivåer hos medarbetarna. Transformativt och laissez-faire ledarskap hade inget samband med medarbetarnas stress. / The purpose of the study was to investigate the relation between the leadership of the workplace with the well-being and stress levels of the employees. The leadership styles that where investigated was transactional, transformational and laissez-faire style. The participants in the survey worked as socialworkers, a well-known a risk group of workrelated stress and stress diseases. A survey was conducted with 110 participants. The data was analysed in SPSS via regression analysis. The results of the study was that the transactional leadership has as significant positive relationship with the employees stress levels. Transformational and laissez-faire leadership had no relation to the employees workrelated stress.

No description available.

Studiens syfte var att studera socialarbetares upplevelser av att jobba med barns delaktighet i utredningar inom individ- och familjeomsorgen. Fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare genomfördes och empirin har analyserats utifrån teorin KASAM samt Shiers Delaktighetsmodell. Resultatet visar att det är komplext att göra barnet delaktigt i utredningsprocessen. Informanterna upplevde att graden av barns delaktighet beror på i vilken utsträckning socialarbetaren prioriterar den, där stor vikt läggs vid barnets ålder och mognad. Barnkonventionen som lag upplevdes inte ha en direkt betydelse för barns delaktighet i utredningar då barnkonventionen tillämpades redan innan. Däremot bedömdes barnkonventionen som lag kunna ha inverkan på större beslut inom kommunen. Föräldrarna, organisation, tidsbrist och arbetsbörda upplevdes som begränsningar för barnens delaktighet. Struktur inom organisationen, material, samt metoder för att kunna skapa en relation med barnet lyftes fram som möjliggörande för barns delaktighet.

Risken att bli utsatt för klientutövat våld inom socialt arbete är ständig. Utsattheten förklaras dominera inom denna yrkeskategori, där de yrkesverksamma även räknar med det klientutövade våldet inom sitt arbete. Trots detta finns det inte tillräckligt med forskning inom ämnet som kan ligga till grund för förbättringar avseende säkerheten på arbetsplatserna. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka erfarenheter socialarbetare inom socialtjänstens resursenheter har avseende klientutövat våld, samt hur deras upplevelser påverkar tryggheten på arbetsplatsen. Vidare syftar studien till att lyfta de åtgärder socialarbetarna anser vara nödvändiga för att stärka tryggheten på deras arbetsplatser. För att besvara frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med socialarbetare anställda inom olika verksamheter inom den valda kommunens resursenheter. Av resultatet framkommer att klientutövat våld kan arta sig som fysiskt och verbalt våld, samt hot. Störst erfarenheter har socialarbetarna av verbalt våld och hot. Det framgår ytterligare av resultatet hur socialarbetarna upplever det brista i stöd och utbildningar för att öka tryggheten på deras arbetsplatser, där nya uppdaterade rutiner och fler utbildningar önskas för att bättre kunna hantera förekomsten av klientutövat våld. Gängkriminalitet och en stigmatisering av utsattheten förklaras vidare påverka socialarbetarnas erfarenheter av klientutövat våld. Det klientutövade våldet analyseras utifrån teorin om empowerment och maktperspektivet för att skapa en bättre förståelse över maktbalanser och självkänslans påverkan på klientutövat våld.

Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin. Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder. Det är den professionella gestaltningens emotionella språk och dialog som är det främsta verktyget för att nå fram till människor och förmågan att beröra. Studien har funnit att det finns knytpunkter som förenar båda dessa professioner till ett potentiellt framtida samarbete. Men studien pekar även på svårigheter med att föra dialog mellan professionerna då organisationernas olika strukturer och omgivningen ställer olika krav på verksamheterna.