No description available.

Evidens i praktiken - En kvalitativ studie om socialarbetares erfarenheter och attityder till Läkemedelsassisterad behandling.   Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att återge socialsekreterarnas inställning till- och erfarenhet av att arbeta med läkemedelsassisterad behandling, samt få en inblick i hur deras arbete berörs av läkemedelsassisterad behandling. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex socialarbetare som arbetade på tre socialkontor. Resultaten visade att attityder, erfarenheter och arbetssätt med LAB skilde sig åt mellan socialarbetarna. Socialarbetarna som beskrev negativa erfarenheter av LAB visade sig i mindre omfattning var involverad i arbetet med LAB i jämförelse med dem som beskrev positiva erfarenheter och attityder av LAB. De socialarbetare som var kritiska till LAB tolkade socialtjänstens ansvar i LAB som litet. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktivistisk teoribildning. Den socialkonstruktivistiska analysen gav en inblick i hur de olika socialarbetarna tolkade LAB och sitt arbete med LAB olika.   Nyckelord: Socialarbetare, socialkonstruktivismen, socialarbetares attityder och erfarenheter.

This study is based on a qualitative study with 8 semi-structured interviews. The aim of the study was to describe how social workers in the individual- and family section in social services in two different municipalities in Sweden reason about reporting obligations and to understand what lex Sarah means in the decisions making to report incongruity or not. We interviewed social workers that work in the department of individual- and family section, a municipality worker who works with state governance with all kinds people in the society. We asked the social workers altered questions about how they handle lex Sarah in their work. Three different topics were identified in our study and became the themes: Description, management and conflicting thoughts. Our analysis is based on two different theories, one about the choices a person make being in an organization, the other about how a professional individual have altered pressures to handle in their everyday work. By doing a semi-structured study of the social workers opinions, we found out that the description of incongruity was not the focus just in managing lex Sarah. Results of the study showed that there is several different aspects to take in considerations when social workers in individual- and family section in social services decide whether to report or not. The description is one part and their own individual worries affected them in their decision to report incongruity or not. They all had faith in lex Sarah and thought it could be used as a tool to make their work better.

This study examines social workers' perceptions of their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The purpose of this study was to examine how social workers' perceptions are affected by gender and main drug of choice of activities for young people who abuse. Methodically the study was conducted with qualitative interviews with social workers active in youth substance abuse treatment. The study was carried out a review of previous research in relation to empirical data for the reason to have a discussion of possible explanations of social workers' perceptions and their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The results showed that social workers' perceptions of their daily work with young people are about attitude, reflection and development opportunities in the practical session with the youth. These factors were crucial in work with young people. Results also showed that social workers did not experience any difference due to gender in the daily work but that the choice of actions in the daily work was based on young people's problems and what substance the young people used.

The aim of this study is to investigate social workers’ attitudes toward alcohol abuse, regarding the relationship between the individuals’ own responsibility of causing and solving its addiction. The thesis also aims to gain a deeper understanding of what the respondents perceive as important in the creation of these attitudes. In this qualitative study six social workers who all have experiences of working with clients suffering from alcohol abuse are interviewed. The results from the interviews are analyzed with social constructivism as theoretical framework, as well as theories regarding how attitudes are created. The results show that our respondents put great responsibility upon the individual. While there is a difference in the way the respondents describe the individuals’ own responsibility, regarding cause and solution of an addiction, still they all agree that the responsibility lies with the individual who is described as capable and responsible for its own life. Furthermore, the results of this study show that various factors, such as the cultural context, the respondents own life experiences, education, work, research, conditions related to the respondents upbringing and fundamental humanity are perceived as important when creating attitudes.

Sammanfattning Kommunikation och olika sätt att kommunicera på i mötet med lågbegåvade klienter inom socialtjänsten är inget ämne man brukar prata om. Att detta är en problematisk situation för enskilda socialsekreterare runt om i landet kan ses som ett faktum som belystes genom denna studie. Syftet med studien är att ta reda på hur man hanterar kommunikationen mellan professionella socialsekreterare och klienter med en lägre begåvningsgrad, hur socialsekreterare påverkas av mötet, hur samtalet anpassas och hur verksamheten utformar arbetssättet för att matcha behovet. Syftet besvarades genom att intervjua två enhetschefer inom socialtjänstens barn- och unga avdelning, samt två socialsekreterare inom samma område. Intervjuerna gjordes med personer från två kommuner i östra Norrbotten och resultatet visade att alla intervjupersonerna finner svårigheter i kommunikationen i mötet med lågbegåvade klienter, dock på olika sätt och i olika grad. Resultatet visade även att det finns en avsaknad av stöd till den enskilde socialsekreteraren och att kunskapen kring ämnet är relativt låg, vilket även vi som genomfört studien uppmärksammat under vår tid som studenter och som även var en utav anledningarna till att vi valde just detta ämne. Alla intervjupersoner för vår studie är, i sann människoarbetande anda, trots allt väldigt eniga gällande vikten av att anpassa samtalet utifrån vare enskild klients individuella förmågor och att det oavsett vad är viktigt att bemöta alla individer på ett professionellt och respektfullt sätt.

<p>Studiens syfte har varit att försöka förstå, beskriva och analysera föreställningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrån det sociala arbetets kontext. Föreställningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjälps på bästa sätt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har påverkat föreställningarna är: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (där kollegor och klienter ingår) och forskningens inflytande på föreställningarna. Studiens design är kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som är fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet är analyserat utifrån socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegångar och utifrån tidigare forskningsresultat. Resultaten visar att intervjupersonerna uppfattade den hjälpsökande som offer för omständigheter av olika slag vilket leder till missbruk. De ansåg att klienten måste ändra sitt tänkande och missbruksbeteende för att lyckas bli drogfria. Den behandling som de trodde var mest effektiv för att uppnå drogfrihet är att lära klienten att kontrollera sitt beteende, genom uppfostran med struktur och med information. Föreställningarna om missbruk påverkas främst av kollegor och klienter.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid. Det framkom i intervjuerna att e-mobbning är ett problem bland både flickor och pojkar, men att det främst är flickor som är inblandade i det. I den tidigare forskningen uppenbarade det sig att vuxna och föräldrar har en okunskap när det gäller Internet och datorer och att ungdomarna därmed inte känner sig bekväma med att prata med vuxna angående Internet och de problem som det kan föra med sig. Dock stämde detta inte helt överens med vad undersökningen visade, då vuxna – åtminstone de verksamma inom socialt arbete som varit respondenter i föreliggande studie – har en relativt god kunskap om e-mobbning och framförallt en vilja att öka medvetenheten om ämnet hos både ungdomar och föräldrar.</p>

Studiens syfte har varit att försöka förstå, beskriva och analysera föreställningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrån det sociala arbetets kontext. Föreställningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjälps på bästa sätt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har påverkat föreställningarna är: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (där kollegor och klienter ingår) och forskningens inflytande på föreställningarna. Studiens design är kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som är fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet är analyserat utifrån socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegångar och utifrån tidigare forskningsresultat. Resultaten visar att intervjupersonerna uppfattade den hjälpsökande som offer för omständigheter av olika slag vilket leder till missbruk. De ansåg att klienten måste ändra sitt tänkande och missbruksbeteende för att lyckas bli drogfria. Den behandling som de trodde var mest effektiv för att uppnå drogfrihet är att lära klienten att kontrollera sitt beteende, genom uppfostran med struktur och med information. Föreställningarna om missbruk påverkas främst av kollegor och klienter.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka socialarbetarens känslor i mötet med klienten. Med uppsatsens skrivande möjliggöra en djupare förståelse av socialarbetarens egna känslor i möte med klienter, vilka känslor är det som väcks, vad är det som påverkar deras känslor, hur hanterar de sina känslor, vad har de egna känslorna för betydelse i arbete? Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod för att kunna få en djupare förståelse för socialarbetarnas känslor. I undersökningen gjordes sex kvalitativa ostrukturerade intervjuer med familjebehandlare i Västra Götaland. Intervjuformen valdes för att kunna få så bra bild av familjebehandlarens egna känslor som möjligt. I resultatet har det kunnat urskiljas att glädje och frustration var två känslor som framkom i alla sex intervjuerna vilket beskrivs närmare i resultatdelen. I resultatet framkom även att familjebehandlarens egna känslor i mötet med klienten till stor del berodde på vilka möjligheter familjebehandlaren hade att bearbeta sina känslor tillsammans med sina kollegor. Det har även framkommit att det krävdes en stor personlig medvetenhet om sin egen bakgrund och att man som familjebehandlare arbetade aktivt med sin egen känslovärld. I undersökningen framkom en bild av en grupp familjebehandlare med stor medvetenhet om sina känslor och hur känslorna påverkade deras arbete under hela dagen. Arbetet som familjebehandlare krävde mycket arbete med sig själv för att inte ta för mycket stryk känslomässigt. Familjebehandlarna såg sig själva som redskap där känslorna spelade en stor roll för hur arbetet fördes framåt men även hur arbetsaliansen med klienten/familjen blev. / The aim of this study was to illuminate the workers own sense of the meeting with the client. With essay writing allow a deeper understanding of the social workers own feelings in the meeting with the clients, what emotions it brought, what is it that influences their feeling, how do they handle their feelings, what has their own feelings of meaning in work? The methodology used in this paper is qualitative method, to gain a deeper understanding of the social worker´s feelings. The main course of this paper has been laid on unstructured interviews. Six interviews have been made with family therapists in Västra Götaland. The interview form has been chosen to enable valuable knowledge and picture of family therapists own feelings in their work. In the result, it has been distinguished that happiness and frustration were two feelings that arose from all of the six interviews. The results also revealed that the family therapists own feelings in the meeting with the client in large part depended on the opportunities the family therapists had to process their feelings with their own other colleagues. The results also shows that it requires a great amount of personal consciousness about own background and that as family therapists constantly work with their own emotional world. Another outcome of the result was the picture of a group of family therapists with great amount of consciousness about their own feelings and how their feelings affected their work during the day. Work as family therapists required a lot of work on yourself to not take too much damage emotionally. The family therapists saw themselves as instruments where feelings played a big role for how the work-alliance with the client/family becomes.