Spelling suggestions: "subject:"socialkonstruktivistiskt"" "subject:"socialkonstruktionism""
11 |
Lära för livet - matematik i skolan och i vardagen : Erfarenheter hos elever i gymnasiesärskolan. / Learning for Life - Mathematics in School and in Everyday Life : Experiences of students in Upper Secondary Special School.Nilsson Portén, Irene January 1900 (has links)
Syftet med studien är att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesärskolan har av ämnet matematik. Den teoretiska ansatsen utgår från grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska förhållningssätt. Jag analyserar mina resultat utifrån Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studien är kvalitativ och gruppintervju används som metod. I gruppintervjun deltog sju elever som går i olika årskurser på gymnasiesärskolan. Eleverna går i Handelsprogrammet, Hotel och Restaurangprogrammet och Naturbruksprogrammet. Fokus i analysen är på vilka konstruktioner av skolämnet matematik, sig själva som matematikelever och nyttan med matematikkunskaper som eleverna gör. Resultatet visar att matematik som skolämne ses som ett nödvändigt ont och något som upplevs som svårt men viktigt. Det upplevs också som onödigt av vissa elever. Men även om relationen till matematik och rollen som matematikelev uppvisar kluvenhet, så var eleverna överens om att matematik var nyttigt att kunna i vardagslivet. Det fanns en stor samstämmighet bland de intervjuade eleverna om att man klarar sig bättre som vuxen om man kan matematik. / The purpose of the study is to describe the experiences students in Upper Secondary Special School have from the subject mathematics. The theoretical approach is based on the fundamentals of constructionism and Berger and Luckmann's (2008) approach to sociological knowledge. I analyse my results through Hacking (2000) and a social constructionistic perspective. The study is qualitative and a qualitative group interview is used as method. In the group interview, seven students in different levels on Upper Secondary Special School, participated. The students attend the Tradeprogram, Hotel and Restaurantprogram and Natural Resources Program. The focus of the analyse is which different constructions of the school matemathic, themselves as mathlearners and the usefulness of mathematics knowledge, that the students do. The result shows that mathematics as a school subject is seen as a necessary trouble and something that is perceived as difficult but important. It is also perceived as unnecessary by some students. But even if the relation to mathematics and the role of mathematics student exhibits ambivalence, the students were agreed that mathematics is useful to everyday life. There was a broad consensus among the interviewed students that you are doing better as an adult if you know mathematics.
|
12 |
Här är vi - Om inkludering i förskolans utomhusmiljö. : En fenomenologisk forskning kring inkludering fångat genom pedagogerna. / Here we are - about inclusion in the preschool's outdoor environment. : A phenomenological research on inclusion caught through the pedagogues.Louise, Forsell January 2021 (has links)
Den här studien handlar om att lyfta och se på inkludering som fenomen i förskolans utomhusmiljö. Detta genom att se på vad pedagogerna beskriver kring hur fenomenet kommer till uttryck. Syftet är att fånga pedagogernas uppfattning kring vilka faktorer som samverkar för att inkludering ska komma till uttryck genom autoetnografisk metod. Detta genom att se på vad de beskriver och hur de implementerar inkludering i förskolans utomhusmiljö. Resultatet visar att många faktorer tillsammans påverkar hur fenomenet inkludering framträder. I studien beskrivs faktorerna som framkommit och teman de härleder till. Studien visar att inkludering som fenomen landar i att var och en som är deltagare i den utomhusmiljö de befinner sig i, måste lära sig finnas i den unika situationen. Därigenom sker implementering av inkludering. Finnas, handlar om att ta vara på varje barns unika upplevelse. Inkludering kan inte existera utan något som ger det en mening. Pedagogerna påverkas av förskolans utomhusmiljö och de objekt som finns tillgängligt, vilket speglas i deras synsätt. Pedagogerna belyser inkludering, utefter den diskurs de befinner sig i. Vi blir där vi är. / This study is about raising and looking at inclusion as a phenomenon in the preschool's outdoor environment. This is done by looking at what the educators describe about how the phenomenon is expressed. The purpose is to capture the educators' perception of factors that work together for inclusion to be expressed through autoethnographic methods. This by looking at what they describe and how they implant inclusion in the preschool's outdoor environment. The results show that many factors together affect how the phenomenon of inclusion emerges. The study describes the factors that have emerged and the themes they derive from. The study shows that inclusion as a phenomenon lands in that whoever is a participant in the outdoor environment they are in, must learn to exist in the unique situation. This implements inclusion. Existence is about taking advantage of each child's unique experience. Inclusion cannot exist without something that gives it meaning. The educators are affected by the preschool's outdoor environment and the objects that are available, which is reflected in their point of view. The educators shed light on inclusion, according to the discourse they are in. We become where we are.
|
Page generated in 0.1176 seconds