The aim of this study is to explore teachers’ experience of teaching reading comprehension at upper secondary special school national programs. To find out the answers to the purpose and research issues a written interview via the Internet where fourteen teachers answered   a questionnaire with open questions. I have analyzed the responses using the concepts scaffolding and artefacts taken from the sociocultural perspective. The summarized result show that teachers work with teaching strategies for pupils to assimilate text with understanding. The teachers have a central role in this form of co- learning and acts as a support in the students reading comprehension learning. Teachers are also working to support students learning by making adjustments such as easy- to-read texts and support of speech and images. In the teaching teachers use artefacts as well as they scaffold the pupils in the learning of reading comprehension. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program beskriver sina erfarenheter av att arbeta med att stödja elevers läsförståelse. För att få svar på syftet och forskningsfrågorna genomfördes en skriftlig intervju via internet där fjorton lärare svarade på intervjufrågor med öppna frågor. Svaren analyseras genom att använda begreppen scaffolding och artefakter som är hämtade från det sociokulturella perspektivet. Det sammanfattande resultatet visar att lärare arbetar med att undervisa i läsförståelsestrategier för att elever skall ta till sig text med förståelse. Lärarna i studien har en central roll i detta samspel och de fungerar som stöd i elevernas läsförståelseundervisning. Lärarna arbetar även med att stötta elevers läsning genom att göra anpassningar genom att använda anpassade och lättlästa texter samt stöd av talsyntes och bilder. Lärarna använder artefakter såväl som att de stöttar elevernas lärande genom scaffolding i elevernas läsförståelseundervisning.

The purpose of the studyfocuses onhow teachersatan uppersecondary school, studentsin the autismspectrum,describetheir experiencesof working withmappingtools, Nylander(2012).Inmy research questionsIstarted fromthe teachers’ descriptions of their experiences of mapping procedures, if the outcome ofthe mapping hasinfluenced theteachers'educational work and ifmappingcould contribute tothe visibilityandclarification of the student´s functioning in aschool context. As the study is based on five interviews in which teachers reflect on their experiences from the tool of mapping, the socio-cultural perspective where learning takes place through interaction with the environment became a framework to build from. The method has been interviews based on a qualitative research interview. By using interviews, I was able to capture the diversity of the interviewees’ experiences described from the basis of an interview guide. This process also allowed room for flexibility where the interviewees were given the opportunity to elaborate on their views and ideas. This flexibility added valuable aspects of the teachers' experiences of mapping.   In the analysis ofmy result, I found that mappingwas importantin situations wherethe student'scontextneeded tobe made visible.The teachersexplained that themappingtoolwasan aidin understandinglearning andmoodas well asin detecting recurringpatterns in learning and mood. Based onthis information,teachersoccasionallyandin limitedcontextshave been able toadjust their teaching. Italso emerged that thetool of mappinghad notchanged theteachers'way of educating, butrather been used as a complementtothe learning situation. / Studiens syfte fokuserar på hur pedagoger på en gymnasiesärskola, elever inom autismspektrat, beskriver sina erfarenheter av att arbeta med ett kartläggande verktyg, Nylander (2012). I mina frågeställningar har jag utgått ifrån hur pedagogerna beskriver sina erfarenheter av kartläggningens genomförande, om resultatet av kartläggningen påverkat pedagogernas arbete i undervisningen och om kartläggningen kan bidra till ett synliggörande och tydliggörande av elevens fungerande i dess skolsammanhang.   Då studien bygger på fem intervjuer där pedagoger reflekterar utifrån verktyget kartläggning blev det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med omgivningen, en grund att utgå ifrån. Metoden har varit intervjuer utifrån en kvalitativ forskningsintervju. Genom att använda intervjuer kunde jag fånga den mångfald som de intervjuade beskrev utifrån en färdig intervjuguide. I denna process gavs även utrymme för flexibilitet där de intervjuade erbjöds möjlighet att utveckla sina synpunkter och idéer. Denna flexibilitet adderade värdefulla aspekter av pedagogernas erfarenheter kring kartläggning.     I analysen av mitt resultat fann jag att kartläggningen hade betydelse i situationer där elevens sammanhang behövde synliggöras. Pedagogerna förklarade att verktyget kartläggning blev ett stöd till förståelse av lärande och mående samt upptäckten av återkommande mönster i dessa. Utifrån denna information har pedagogerna stundtals och i begränsade kontexter kunnat anpassa undervisningen. Här framkom även att verktyget inte hade förändrat pedagogernas sätt att undervisa, utan snarare blivit ett komplement i lärsituationen.

Syftet med studien är att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesärskolan har av ämnet matematik. Den teoretiska ansatsen utgår från grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska förhållningssätt. Jag analyserar mina resultat utifrån Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studien är kvalitativ och gruppintervju används som metod. I gruppintervjun deltog sju elever som går i olika årskurser på gymnasiesärskolan. Eleverna går i Handelsprogrammet, Hotel och Restaurangprogrammet och Naturbruksprogrammet. Fokus i analysen är på vilka konstruktioner av skolämnet matematik, sig själva som matematikelever och nyttan med matematikkunskaper som eleverna gör. Resultatet visar att matematik som skolämne ses som ett nödvändigt ont och något som upplevs som svårt men viktigt. Det upplevs också som onödigt av vissa elever. Men även om relationen till matematik och rollen som matematikelev uppvisar kluvenhet, så var eleverna överens om att matematik var nyttigt att kunna i vardagslivet. Det fanns en stor samstämmighet bland de intervjuade eleverna om att man klarar sig bättre som vuxen om man kan matematik. / The purpose of the study is to describe the experiences students in Upper Secondary Special School have from the subject mathematics. The theoretical approach is based on the fundamentals of constructionism and Berger and Luckmann's (2008) approach to sociological knowledge. I analyse my results through Hacking (2000) and a social constructionistic perspective. The study is qualitative and a qualitative group interview is used as method. In the group interview, seven students in different levels on Upper Secondary Special School, participated. The students attend the Tradeprogram, Hotel and Restaurantprogram and Natural Resources Program. The focus of the analyse is which different constructions of the school matemathic, themselves as mathlearners and the usefulness of mathematics knowledge, that the students do. The result shows that mathematics as a school subject is seen as a necessary trouble and something that is perceived as difficult but important. It is also perceived as unnecessary by some students. But even if the relation to mathematics and the role of mathematics student exhibits ambivalence, the students were agreed that mathematics is useful to everyday life. There was a broad consensus among the interviewed students that you are doing better as an adult if you know mathematics.

Målet med denna studie är att lära mer om studie- och yrkesvägledares arbete i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Frågorna som ställs handlar om deras arbete med eleverna och deras föräldrar, eller andra vårdnadshavare, samt andra relaterade ämnen. Bakgrunden till studien är till stor del att många unga vuxna med utbildning i särskolan hamnar utan någon organiserad sysselsättning och därmed i socialt utanförskap, vilket väckte de frågor som behandlas i denna studie. Studien genomfördes genom intervjuer under cirka ett år. På grund av frågornas karaktär ansågs en kvalitativ studiemetod vara mest lämplig. Detta är alltså en kvalitativ studie med en hermeneutisk karaktär och en ambition att öka förståelsen för ämnet. Resultaten som genererats av intervjuerna speglar komplexiteten och glädjen som följer med att arbeta med en grupp som är utsatt på olika sätt och i olika grad. Slutsatserna av studien var att studie- och yrkesvägledare kan behöva arbeta för att stödja empowerment av elever som deltar i specialundervisning i en värld som har orsakat, eller starkt bidragit till, negativa associationer till sådan utbildning och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. Detta är ett område där studie- och yrkesvägledare utifrån sin roll och sina arbetsvillkor kan bidra till en positiv förändring / The aim of this study is to learn more about the work of study- and career counselors in compulsory special school or upper secondary special school. The questions asked are about their work with the students and their parents, or other guardians, as well as other related subjects. The background to the study is largely that many young adults with an education in the special school end up without any organised occupation and consequently in social exclusion, which raised the questions addressed in this study. The study was conducted through interviews over a span of approximately one year. Due to the nature of the questions, a qualitative study method was deemed to be most appropriate. Thus, this is a qualitative study with a hermeneutic character and an ambition to increase the understanding of the subject. The results generated by the interviews reflect the complexity and the joys that come with working with a group that is vulnerable in different ways and to different degrees. The conclusions of the study was that study- and career counselors may need to work to support the empowerment of students who partake in special education in a world that has caused, or strongly contributed to, negative associations with such education and/or intellectual disabilities. This is an area where study and career counselors can contribute, based on their role and their working conditions, to a positive change.

AbstractThe purpose of this study is to illustrate how Work-based Learning (WBL) is handled in Special Education High Schools. With this purpose in mind, four questions have been formulated and they focus on what proportion of the total amount of high school students in the Special Education High School National Program who is completing their WBL according to governmental regulations, what challenges the WBL managers experience in working with WBL, what reasons the WBL managers see as decisive for students not completing their WBL and what benefits the WBL managers see with WBL. To answer the study’s purpose and questions, a survey was conducted, where we looked for respondents on a nationwide level. Data from the survey was analyzed with the help of a theoretical basis that we chose. This theory was based on three different perspectives on special education; the compensatory, the critical and the dilemma perspective by Nilholm (2007). A total of 127 respondents were included in the study and there were respondents from all three parts of Sweden; Norrland, Svealand and Götaland. The majority of respondents work as vocational teachers, Special Ed teachers working with the developmentally disabled and high school level teachers. The results showed that compulsory WBL education is an important part of the Special Education High School National Program, but at the same time difficult to implement due to lack of time, lack of internships and students’ individual abilities to complete a WBL. / SammanfattningSyftet med denna studie är att belysa hur styrdokumentens krav när det gäller arbetsplatsförlagt lärande (APL) hanteras i gymnasiesärskolan. Kopplat till syftet har fyra frågeställningar formulerats och de fokuserar på hur stor andel av det totala elevantalet på gymnasiesärskolans nationella program som genomför sin APL enligt styrdokumentens krav i dagsläget, vilka utmaningar de APL-ansvariga upplever sig möta i arbetet med APL, vilka orsaker de APL-ansvariga ser som avgörande för att eleven inte genomför sin APL, vilken nytta de APL-ansvariga ser med APL. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en enkätundersökning, där vi sökte efter informanter på ett rikstäckande plan. Data från enkäten analyserades med hjälp av en av oss vald teoretisk utgångspunkt. Denna teori utgick från tre olika perspektiv på specialpedagogik; det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet av Nilholm (2007).  Det var sammanlagt 127 informanter som ingick i enkätstudien och det fanns informanter hemmahörande från alla tre landsdelar i Sverige, Norrland, Svealand och Götaland. Majoriteten av informanterna arbetar som yrkeslärare, speciallärare mot utvecklingsstörning och ämneslärare på gymnasienivå. Resultatet visade att den obligatoriska APL utbildningen är en viktig del av ett nationellt program i gymnasiesärskolan, men den är samtidigt svår att genomföra på grund av tidsbrist för uppdraget, brist på APL-platser och elevernas individuella förutsättningar att klara av en APL.