Barn till missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem. Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete. Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt. Denna rekommendation sammankopplas med det som framkommer i rapporten från Malmö stad. Denna rapport visar att det inte går att säga om Malmö stad som helhet följer Socialstyrelsens rekommendationer eller ej. Detta beror på att Malmö är uppdelad i olika stadsdelar med självständiga socialkontor. Stadsdelarna följer Socialstyrelsens rekommendationer på skilda sätt. Vi har i denna studie kommit fram till att samverkan är det bästa sättet att uppmärksamma barn som växer upp i missbruksmiljöer och att flera av stadsdelarna i Malmö bör bli bättre i sitt samarbete mellan de olika enheterna inom socialtjänsten.

Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen.

The following study seeks to explain why the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) learnt particular leassons concerning flexibel planning, following the swin flue pandemic in 2009. By using George P. Huber’s teory of organizational learning the study finds that coherent cognitiv maps between coworkers and experience-based learning curves functioned as a selection mechanism between options presented by a formal investigations. With the aim of explaining the empirical case, limitations were also found in the theoretical framework concerning the relationship between old knowledge and the construction of the new knowledge.

Syftet med denna studie är att ta reda på om de institutionella förutsättningarna för självbestämmande är möjliggörande eller begränsande för målgruppen vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå (måttlig till svår utvecklingsstörning). Genom en kvalitativ textanalys av styrdokument som Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialstyrelsens- och kommunala styrdokument samt kompletterande intervjuer fanns tanken att få en djupare förståelse för vilka faktorer som styr självbestämmandet för vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå. De områden som vi valde att studera var daglig verksamhet och boende med särskild service, på grund av att de två insatserna tillsammans täcker in den enskildes hela liv. Resultatet visade att det finns en otydlighet i hur styrdokument som LSS, Socialstyrelsens- och kommunala riktlinjer beskriver självbestämmandet och hur det ska uppnås för den enskilde.  Däremot visar resultatet från intervjuerna med kommunernas utvecklingsenhet att det finns en tydlighet i hur personalen kan arbeta pedagogiskt med olika metoder för att möjliggöra den enskildes självbestämmande. Genom att använda oss av interaktionistisk- och nyinstitutionell teori ges resultaten en teoretisk förankring och kan bidra till kunskapen om hur de institutionella förutsättningarna är möjliggörande eller begränsande för självbestämmandet. Sammantaget visar resultatet att personalens kunskaper om funktionsnedsättningar, utbildningsnivå och olika specialpedagogiska metoder främjar självbestämmandet.

I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet. De sociala aktörerna företräder en förespråkande diskurs respektive en motståndsdiskurs och debatten innebär en hegemonisk kamp omkring behandlingsmetoden ECT och dess legitimitet. Diskussionen mellan parterna förs till stor del genom deras inställning till behandlingen vilken här analyseras diskursivt. / The paper examines how the debate on ECT is constructed by the two social actors Socialstyrelsen (the Swedish social board) and KMR (the Swedish branch of the American association Citizens Commission on Human Rights, CCHR). Analysis material consists of texts published on the Internet by these social actors. The method of analysis used in the essay has been critical discourse analysis, focusing on the three-dimensional model developed by Norman Fairclough. The research questions have been: which discourses can be identified and how are these reflected in the words of the two different social actors involved in the debate? What are the relationships between identified discourses? What features does the identified discourses fill? The most prominent results in the analysis show a clear medicalization discourse and an anti-psychiatry discourse in the empirical material. The social actors represent an advocacy and a resistance discourse, and the debate involves a hegemonic struggle on the treatment method ECT and its legitimacy. The discussions between the parties are to a large extent made out by their approach to treatment which is here analyzed discursively.

Introduktion/bakgrund: Idag beräknas ca 250 000 kvinnor i fertil ålder ha endometrios, en sjukdom som särskilt förknippas med smärta i buk och bäckenbotten. Socialstyrelsen skapade 2018 Nationella riktlinjer för vård vid endometrios och lyfter att fysioterapeuter bör finnas med i grundbemanningen i den teambaserade behandlingen vid långvarig smärta. Fysioterapeuter med särskild kompetens om bäckenbotten kan vid en vaginal undersökning bedöma muskelobalanser och behandla muskelspänningar som är bakomliggande de sekundära smärtor som många kvinnor med endometrios har. Så hur ser det i Region Norrbotten? Finns den kompetensen? Syfte: Syftet var att kartlägga tillgång till fysioterapeut inom verksamheter i Region Norrbotten där kvinnor kan få behandling för endometrios. Metod: Studien har utgjorts av en empirisk observationsstudie med tvärsnittsdesign där data samlades in via en egen formulerad e-enkät och analyserades deskriptivt. Studien har inkluderat verksamheter inom Region Norrbotten som omfattas av gynekologisk vård och fysioterapi så som hälsocentraler, gynekologmottagningar samt privata aktörer med vårdtaxa. Totalt svarade 29 verksamheter av 53 tillfrågade. Resultat: 13 verksamheter i Region Norrbotten (48 % av de svarande) erbjuder tillgång till fysioterapeut vid behandling av endometrios, sex av dessa (20 % av de svarande) har kunskap om- och behandlar bäckenbotten. 25 verksamheter (86 %) har kunskap och insikt i sjukdomen och fem verksamheter (17 %) har kännedom om de nationella riktlinjerna. Konklusion: En indikation kan ges om att det inom flera verksamheter i Region Norrbotten finns tillgång till fysioterapeut som kan erbjuda en kunskapsbaserad behandling av endometrios.

Syftet med studien var att granska hur smärta och smärtbehandling hos barn under 12 år med lårbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvårdnadsjournalen på akutmottagningen på Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes på journaler tillhörande de barn med lårbensbrott som vårdats på akutmottagningen under en femårsperiod. Studien omfattade totalt 38 journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet användes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. Utifrån dessa kunde dokumentationen poängsättas och frekvensen av dokumentationen rörande smärta och smärtbehandling beräknas. Resultatet visade att omvårdnadsdokumentationen var bristfällig både vad gällde kvantitet och kvalitet. 13 av 38 journaler saknade helt anteckningar rörande smärta eller smärtbehandling. 16 journaler innehöll dokumentation av anamnes och eller status rörande smärta. Smärtbehandling fanns dokumenterad i 22 journaler, men bara en journal innehöll utvärdering av smärtbehandling. Slutsatsen var att 13 journaler av 38 helt saknade dokumentation rörande smärta eller smärtbehandling, trots att barnen hade en komplicerad fraktur. Övriga 25 journaler utom en hade bristfällig dokumentation enligt Socialstyrelsens föreskrifter.

Denna studie ämnar att ingående undersöka begreppet samverkan med hjälp av en hermeneutisk textanalys av sju publikationer författade av Socialstyrelsen rörande barn och unga. Studien syftar till att fördjupa förståelsen av hur samverkansbegreppet förstås och används i en svensk myndighetskontext. De publikationer vi valt att studera av Socialstyrelsen är tänkta att fungera som vägledande för olika professionella vilket gör att hur samverkan framställs i publikationerna kan påverka hur samverkan fungerar i praktiken, vilket vi menar legitimerar studien. I resultatet redovisar vi för vilken innebörd samverkan tillskrivs, vilka anledningar det finns till att samverka och på vilket sätt människor och organisationer påverkas av samverkan enligt de utvalda publikationerna. Studien leder fram till slutsatser om att innebörden av begreppet samverkan är fragmentarisk och att de vanligaste anledningarna till samverkan är ömsesidighet och effektivitet. Samt att kunskapen inom publikationerna kring på vilket sätt samverkan egentligen påverkar människor och organisationer är otillräcklig. / This study aims to examine in depth the concept of cooperation by means of a hermeneutical text analysis of seven publications written by Socialstyrelsen concerning children and young people. The aim of the study is to deepen the understanding of how the cooperation concept is understood and used in a Swedish government context. The publications we chose to study by Socialstyrelsen are thought to serve as guidance for different professionals, which means that the way in which cooperation concepts are produced in the publications can affect how the interaction works in practice, which we believe legitimizes the study. In the result, we report what cooperation concepts are attributed, what reasons there are for cooperation and how people and organizations are affected by cooperation. The study leads to conclusions that the meaning of the concept of cooperation is fragmentary and that the most common reasons for cooperation are reciprocity and effectiveness. And that the knowledge in the publications about the way in which cooperation really affects people and organizations is insufficient.

Den här uppsatsen granskar hur ensamkommande unga tjejer, som uppges vara gifta, konstrueras i Migrationsverkets och Socialstyrelsens publiceringar om barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Problematiken kring barnäktenskap har de senaste åren ökat enligt myndigheterna. Fokus i den här studien ligger främst på ensamkommande tjejer, då de i dessa texter får ett visst utrymme medan de i andra sammanhang, inte minst i medierapportering, tenderar att glömmas bort i skuggan av de ensamkommande killarna. Undersökningen av texterna utgår ifrån en diskursanalytisk ansats med fokus på makt, kunskap, subjektspositioner och diskurser, för att synliggöra hur ensamkommande tjejer som uppges vara gifta framställs i publikationerna. Vidare presenteras tre teman som identifierats i läsningen av materialet och som i uppsatsen analyseras; Vilja med förhinder, rasifieringsprocesser och heder, samt tjejer som är och har problem. Studiens främsta slutsatser är att ensamkommande tjejer som uppges vara gifta hamnar mitt emellan omöjlig och möjlig. De framställs som oförmögna till egen vilja, där vuxna bör tala för dem och ge dem rätt information så att de kan skapa förståelse för sin egentliga vilja. De rasifieras utifrån sin kulturella bakgrund där antaganden om kulturella- och traditionella praktiker i relation till äktenskap och heder kopplas samman. Dessutom blir de symboler för gränsen mellan det svenska och icke svenska där de målas ut till problem: för sig själva och för samhället. Information om möjligheter och rättigheter i Sverige skrivs fram som lösning på problemen.

No description available.