Introduktion: Utmattningssyndrom drabbar allt fler individer. Socialstyrelsens riktlinjer som utgavs år 2003 har inte uppdaterats sedan de utgavs. Enligt Försäkringskassan står psykisk ohälsa för den största anledningen till sjukskrivning bland både män och kvinnor. Ungefär 30 % av Sveriges befolkning har varit eller är sjukskrivna för psykisk ohälsa som är stressrelaterad. Det här examensarbetet syftar till att ta reda på om det finns fler behandlingsformer som hjälper individer som är drabbade av utmattningssyndrom än de behandlingsformer som finns med i Socialsyrelens riktlinjer. Som klassificering används ICF. Metod: Som metod används scoping review i enlighet med Arksey och O’Malley utifrån fem olika steg, som innebär att kartlägga befintlig litteratur. I den här typen av scoping review används både vetenskaplig litteratur men även så kallad grå litteratur vilket innebär icke vetenskapliga artiklar, examensarbeten, doktorsavhandlingar och tidningsartiklar till exempel. Resultat: Resultatet visar att följande behandlingsformer inte är med i Socialstyrelsens riktlinjer; grön terapi, musikterapi, ljusterapi, livsstilsförändringar och aromaterapi hjälper individer med utmattningssyndrom. Diskussion: Det finns inget nationellt register för att säkerställa att individer med utmattningssyndrom får information om flera olika behandlingsformer och tillsammans med behandlande läkare kommer fram till den behandlingsform som är mest lämplig för individen utifrån individens unika förutsättningar. Det finns inget nationellt register som påvisar vilka behandlingsformer mot utmattningssyndrom som finns att tillgå. Konklusion: Det behöver skapas ett nationellt register som kvalitetssäkrar att individer som är drabbade verkligen får rätt information och att individen tillsammans med behandlande läkare får välja den behandlingsform som individen anser passar bäst. Det behöver forskas mer på de behandlingsformer som visade sig hjälpa individer med utmattningssyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer behöver uppdateras.

För ungdomar med föräldrar i ekonomisk utsatthet kan det vara svårt att veta vilket stöd som finns. Samtidigt är det en tid då man ska försöka ta sig in i vuxenlivet och man kanske funderar på att hoppa av gymnasiet för att leta arbete. Uppsatsen ämnade sig åt syftet om att undersöka vilka, om några alls, strategier socialt arbete kan ge till ungdomar i ekonomisk utsatthet och hur dessa strategier beskrivs i riktlinjer från Socialtjänsten, för de som ännu inte fullt kan delta på arbetsmarknaden. Främst för vilka möjligheter de har till att bidra till det egna hushållets ekonomi. Specifikt gjordes detta i en dokumentanalys som ämnar svara på frågorna: vilken/vilka strategi/er erbjuds ungdomar i ekonomisk utsatthet som har kontakt med socialtjänst? Och går det att utläsa någon översiktlig bild av hur Socialtjänsten ser på ungdomar i ekonomisk utsatthet utifrån socialtjänsters riktlinjer? I datan framgick det att väldigt få riktlinjer riktar sig helt mot ungdomar. Resultatet visade på att Socialtjänsten sysslar med aktivering för ungdomar för att motverka långtidsberoende av socialt bidragstagande. Riktlinjerna som fokuserar på ungdomar lutar hårt på föräldrarnas försörjningsskyldighet som skyddsnät och ger inte mycket utrymme för ungdomen att bidra till hushållet. Slutsatsen blev att ungdomar är en målgrupp som behöver mer utrymme i riktlinjerna för att undvika att hamna i ett långtidsberoende av socialt bidrag och att det krävs mer övergripande studier för att se vilka strategier som kan hjälpa ungdomar i ekonomisk utsatthet att ta sig ur ekonomisk utsatthet. / For youths with parents in economically vulnerability it can be hard to know what support there is. At the same time, it’s a time when you are trying to get into the adulthood and might be considering dropping out of high school to look for work. The essay dedicated itself to the purpose of investigating which, if any, strategies social work can give to youths in economical vulnerability and how these strategies are described in guidelines from social services, for those who cannot yet fully participate on the job market. Firstly, what possibilities do they have to contribute to the household’s economy. Specifically, this was done in a document analysis that aims to answer the questions: What/which strategy/ies are offered to youths in economical vulnerability that has contact with social services? And can a clear picture of how social services view youths in economical vulnerability be discerned from the social services guidelines? In the data it’s clear that very few guidelines are entirely focused on youths. The results show that social services are involved in activation for youths to counteract long-term dependence on social benefits. The guidelines that are focused on youths, lean heavily on the parent’s liability to provide as a protective measure and doesn’t provide a space for the youth to contribute to the household. The conclusion is that youths is a target group that needs more space in the guidelines to avoid ending up in a long-term dependence on social benefits and that it requires more overarching studies to see what strategies can help youths in economical vulnerability, to escape that economical vulnerability.

Vård av transpersoner och professionella underlag är under konstant förändring till följd av omställningar i diagnosmanualer samt till följd av dess sociopolitiska kontext. Det vetenskapliga fältet är relativt nytt och bristfällig i dess kvantitet. Detta föranleder ett intresse av att undersöka ämnet närmare för att fylla kunskapsluckor inom fältet. Den här uppsatsen ämnar till att undersöka konstruktionen och positioneringen av transpersoner i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för professionella och beslutsfattare. Vidare ämnar uppsatsen undersöka en diskursiv transformering mellan Socialstyrelsens kunskapsstöd från 2015 och 2022. Materialet innefattar två kunskapsstöd från 2015: God vård av vuxna med könsdysfori samt God vård av barn och ungdomar med könsdysfori, och ett kunskapsstöd från 2022: Vård av barn och ungdomar med könsdysfori. Materialet undersöks genom en Foucauldiansk diskursanalys där metoden i denna analys är inspirerad av Carla Willigs (2013) analyssteg. Analysen i denna uppsats innefattar tre steg där citat från materialet placeras i olika koder, vilket sedan analyseras utifrån relevans till uppsatsens syfte och frågeställningar. I linje med den Foucauldianska diskursanalysen används en poststrukturalistisk och abduktiv ansats. Det teoretiska ramverket i uppsatsen innefattar Butlers genusteori samt medikalisering som kompletterande begrepp. Resultatet och analysen är sammanflätade. Uppsatsen visar på en subjektpositionering av transpersoner som ’dysforiska’ eller ’icke dysforiska’ där de ’dysforiska’ konstitueras som ett ’problem’. Socialstyrelsen likställer dysforin hos subjekten med ett funktionshinder där ’problemet’ individualiseras och transpersonerna blir placerad i en ansvarsposition. I analysen framgår även ett stort fokus på det binära genuset inom Socialstyrelsens material från 2015 samt ett fortsatt bibehållande av maskulina och feminina sociala konstruktioner i båda materialen. Fortsatt visar analysen på medikalisering och psykiatrifiering av subjekten samt förekommer ingen skillnad i subjektpositionering i en jämförelse av materialen, trots inkluderingen av icke-binära i det senare kunskapsstödet. / National regulations and care of transgender patients are undergoing constant development due to changing diagnostic manuals and its surrounding socio-political factors. The scientifical field is inadequate and has left gaps within the field. Accordingly, it is of interest to examine these gaps and participate in the advancements within the field. This paper aims to examine the construct and subject positioning of transgender people in The National Board of Health and Welfare papers of national regulations. Furthermore, the paper seeks out to analyze a discursive transformation between the material from 2015 and 2022. The material include two national regulations from 2015, God vård av vuxna med könsdysfori, God vård av barn och ungdomar med könsdysfori, and a paper from 2022, Vård av barn och ungdomar med könsdysfori. The method of Foucauldian discourse in this paper is inspired by Carla Willigs (2013) steps of analysis. The steps of analysis in this research consist of three parts where citations from the material is placed within codes. These are analysed within the scope of the study. Moreover, a poststructuralist and abductive perspective is applied because of its coherence with discourse as a method and theory. The theoretical framework consists of Butler’s gender theory and medicalisation as a complementary construct. The results of this paper show that transgender people are positioned as ‘dysphoric’ or ‘non dysphoric’. Those who are positioned as ‘dysphoric‘ seems to be constructed as a ‘problem’. The subjects are placed in a position of liability where the ‘problem’ is individualized. The binary social construct is prevalent in the material from 2015 and is continued to be reproduced in the material from 2022. Additionally, one can identify a medicalization of the individuals and the same subject positioning in all of the materials even though the latter edition claims to digress from normative binary constructions.

Syfte Denna studie syftar till att bringa mer kunskap kring hur managementkonceptanvänds inom privat äldreomsorg för att hantera de aspekter av sektornsregelmiljö som berör kvalitetsarbete. Teori: Analys och tolkningar vilar på grunderna inom nyinstitutionell teori samt vidaredess skandinaviska inriktning, särskilt vad avser översättning avmanagementkoncept. Vidare tar studien hänsyn till tidigare forskning kringimplementering av Total Quality Management, såväl som konceptetshuvudsakliga egenskaper. Empiri: Kvalitetsbokslut publicerade av Vardaga respektive Attendo tre år i följd, samtSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011: 9 Ledningssystemför systematiskt kvalitetsarbete, utgör undersökningens empiriska material. Slutsats: Regelmiljöns utformning gör tillämpning av Total Quality Managementpraktikerofrånkomligt inom äldreomsorgen. Det är vidare uppseendeväckandehur observerade företag utöver att enbart implementera TQM, även använderretorisk kommunikation som syftar till att legitimera praktikerna, sannolikt förbåde interna och externa ändamål. Vid sidan av TQM-retoriken, uttryckerföretagen även en annan inställning gentemot kvalitet, som snarare betonarvikten av professionell kunskap samt till viss del även problematiserarkvalitetsmätning. Detta indikerar möjlig översättning av kvalitetsbegreppet ochdess innebörd, ej helt osannolikt med syfte att hantera den problematik somframförts av TQM-kritiker. / Purpose: The study aims at bringing about more knowledge regarding the role played by management concepts within private elderly care, in handling the aspect of its regulatory environment concerning quality work. Theory: The analysis and interpretations rest upon the basis of neo institutional theory and furthermore its Scandinavian branch, mainly concerning the issue of translation of management concepts. Further, the study takes into account, previous research on implementation of Total Quality Management as well as main features of the concept. Data: Annual quality reports published by Vardaga and Attendo for three consecutive years were reviewed, as well as the regulations and guidelines SOSFS: 2011: 9 Management system for systematic quality work imposed by The National Board of Health and Welfare. Conclusion: The design of the regulatory environment makes application of Total Quality Management practices inevitable in the elderly care sector. Striking, is however how both companies more than just implementing the TQM, additionally are using rhetoric seeking to legitimize the practices, possibly in order to gain internal and/or external recognition. Alongside TQM rhetoric, the two companies also express a different approach towards quality, emphasising the importance of professional knowledge as well as suggesting quality can be hard to measure accurately. This indicates possible translation of the quality term and its meaning, possibly for solving issues presented by TQM critics.

Introduktion: Bensodiazepiner har ända sedan de introducerats till marknaden varit mycket populära och är bland de mest förskrivna läkemedlen. Trots populariteten samt den höga användningen är bensodiazepiner en problematisk läkemedelsgrupp med anledning till deras höga beroendepotential. Bensodiazepiner ska enligt behandlingsrekommendationer endast förskrivas som sista alternativ och användas under en begränsad period för att undvika beroendeutveckling, vilket oftast inte blir fallet i primärvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur användningen av bensodiazepiner har sett ut mellan 2006 och 2014 och om beroendepotentialen var en möjlig faktor till hypotesen att användningen minskat– för att uppmärksamma problem med användningen av dessa läkemedel. Material och metoder: Artiklar hämtades från databaser som PubMed samt Google Scholar. Statistiken över användningen hämtades från Socialstyrelsens statistikdatabaser och presenterades i form av tabeller och grafer. Resultat: Denna studie undersökte om just beroendepotentialen var en möjlig faktor till hypotesen att användningen minskat – och hypotesen stämmer. Statistiken visade att användningen av många bensodiazepiner har minskat markant under den perioden som undersöktes; som mest troligt beror på de nya riktlinjerna och behandlingsrekommendationerna som tagits fram mellan 2009-2010. Trots att användningen av bensodiazepiner minskat stadigt har istället en ny trend upptäckts; att bensodiazepinbesläktade substanser, som zopiklon, ökar markant. Detta innebär att behoven av farmakologisk behandling fortfarande är densamma då användningen av bensodiazepiner och bensodiazepinbesläktade läkemedel inte har varierat signifikant under den undersökta perioden. Konklusion: Nya selektiva bensodiazepiner med obefintlig risk för beroendeutveckling och smalare biverkningsprofil är under utveckling; dessa kommer med störst sannolikhet lösa många av beroendeutvecklings-problemen som för närvarande uppstår vid användning av bensodiazepiner och besläktade substanser i primärvården. / Introduction: Ever since benzodiazepines were introduced to the market they have been very popular and are among the most prescribed drugs. Despite the popularity and the high usage of benzodiazepines, this group of drugs is problematic due to their high dependence potential. Benzodiazepines should according to treatment guidelines only be prescribed as a last option and be used for a limited period of time to avoid the development of dependency - which is often not the case in primary care. Aim: The aim was to examine the usage of benzodiazepines between 2006 and 2014 and if the dependency potential was a possible factor to the hypothesis that the use has decreased – in order to draw attention to the problems associated with benzodiazepines. Methods: The articles were retrieved from the databases PubMed and Google Scholar. Statistics on the usage were taken from the Board's statistical databases. Results: This study investigated if the dependency potential was a possible factor to the hypothesis that the usage of benzodiazepines have decreased – and the hypothesis is correct. Statistics showed that the usage of many benzodiazepines have declined significantly during the period examined; most likely due to the new guidelines and treatment recommendations developed between 2009-2010. Although the usage of benzodiazepines declined steadily; a new trend was discovered, namely the prominent increased usage of benzodiazepine-like drugs such as zopiclone. This means that the needs of pharmacological treatment is unchanged since the usage of benzodiazepines and benzodiazepine-like drugs have not varied significantly during the examined period. Conclusion: New selective benzodiazepines with non-existent risks of development of dependency as well as a narrower side effect profile is under development. These will most likely resolve many of the dependency issues currently arising from the usage of benzodiazepines and related substances in primary care.

The purpose of this thesis is to show how the construction of the household as a political entity was undertaken by the Swedish state during the first half of the 1900. The household, mainly perceived as an apolitical subject, is shown to be articulated in response to the problems and ideals as formulated by the ruling body at the time. The thesis examines the period of 1911-1951, generally considered a time of great social upheaval in Sweden. The countries transition from a poor agrarian society to one of the richest countries in the world, drastically changed the perception of what a household was, and what it needed to be. By studying the material produced by Socialstyrelsen between 1913-1951 to examine the budget of different social classes, the thesis finds that the household has been formulated in different ways by the state. In the early years of the 20:th century, the household was articulated as” the frugal household” by the newly formed social authority. It was conceived as a unit for fulfilling the needs of its consistent members. The thesis shows the articulation of this particular idea of the household was an answer to the social problems formulated by the state of the time. The construction of” the frugal household” did not only formulate the thrifty housekeeping ideals of the time, but also became a way to educate the lower classes, whose economic troubles where seen mostly as a lack of self-restraint and good book keeping. As the perceived challenges to the state changed, so too did the use of the household. As the economy expanded ever further down the path of the consumption-driven welfare state, so too did the states idea of what a household was. This thesis shows how the latter use of the household concept is articulated as a unit for consumption. The frugal ideal has grown into a celebrated desire to improve one’s situation through consumption. Furthermore, both these constructions of the household serve to reproduce the core values of the state, as well as the core population of the state.

This study investigates The Swedish Board of Health and Welfare handbooks and the upholding of the binary gender system using critical discourse analysis. The purpose of this study is to examine how the handbooks construct, produce and reproduce gender and examines the binary gender system prominence and dominance using Faircloughs critical discourse analysis. The study also makes use of a social constructivist perspective and queer theory. The results revealed how the handbooks both produce and reproduce the binary gender system by using a language, which exclude people who identify outside of the system. In this kind of study, it is only possible to speculate about the consequences from the order of discourse, by making the binary order of discourse visible and to reflect on the possible consequences for people who do not identify themselves as a woman or a man. / Denna studie har med hjälp av kritisk diskursanalys undersökt Socialstyrelsens handböcker för socialtjänsten och upprätthållandet av tvåkönsnormen. Syftet med studien är att granska hur handböckerna konstruerar, producerar och reproducerar kön och den undersöker när tvåkönsnormen är som mest framträdande. Dessa tillfällen har sedan analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys. Studien behandlar även teorier som socialkonstruktivism och queerteori. Studiens resultat visade att handböckerna producerar och reproducerar det dominerande binära könssystemet genom användningen av ett språk som osynliggör de individer som identifierar sig bortom eller emellan det. I denna typ av studie går det endast att spekulera kring betydelsen av den dominerande diskursordningen och dess konsekvenser för socialt arbete genom att belysa hur diskursordningen ser ut och reflektera över möjliga konsekvenser för individer som identifierar sig som varken kvinna eller man.

Abstrakt Bakgrund: Många barn i Sverige lever med en förälder i missbruk vilket medför mycket ansvar, stress och oro. Barn i missbrukarhem har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Skolpersonal är de som träffar dessa barn i deras vardag och har stor möjlighet att upptäcka deras familjesituation. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur skolan bör arbeta för att uppmärksamma dessa barn, samt att se hur dessa barn presenteras utifrån material från Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten. Metod: Tematisk textanalys är metoden som valts. Dokument från Skolverkets, Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens riktlinjer och policys analyserades för att besvara syftet. Resultat: Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten presenterar barnen som omotiverade, likgiltiga och utåtagerande. Barnen får utstå mycket stress och oro och har mycket ansvar på sig. Skolpersonal behöver verktyg och stöd för att uppmärksamma dessa barn. Myndigheterna tar upp olika riktlinjer för hur skolan bör arbeta hälsofrämjande och de betonar att skolpersonal bör ofta fråga elever om deras familjesituation för att kunna uppmärksamma barn som lever i en dysfunktionell familj.Konklusion: Barnen som växer upp i en dysfunktionell familj utvecklar ofta självstigma. Denna stigma grundar sig i rädslan i att misslyckas och bli skuldbelagda för att de inte lyckades ta hand om sina föräldrar. På grund av denna rädslan så kommer inte barnet att berätta om sin familjesituation om skolpersonal frågar utan det behövs byggas upp en tillit i och med att dessa barnen inte känner någon stark tillit till vuxna. / AbstractContext: In Sweden there is a lot of children living with parents in addiction which means these children are exposed to lots of responsibilities, stress and anxiety. Children of addicts are more likely to develop mental illnesses by age. School staff are the ones seeing these children on a regular basis part from home and therefore has a higher chance detecting their family situation. Aims: The purpose of this essay was to find out how schools should work to acknowledge these children and see how they are presented according to data from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden. Method: The chosen method for this essay was a thematic text analysis. Policy documents from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden were analyzed to answer the purpose. Results: The swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden present these children as unmotivated, indifferent and acting out to their surroundings. They have a lot of responsibilities, suffer a lot of stress and anxiety. The school staff needs the tools and support to acknowledge these children. The authorities has guidelines on how schools should work health promoting and emphasize that school staff should ask students often about their family situation to be able to acknowledge children of dysfunctional families. Conclusion: Children that are raised in dysfunctional families often develop self-stigma. The stigma grounds itself in the fear of failure and getting blamed for not being capable of taking care of their parents. Because of this fear the child will not likely talk about their family situation to school staff. A trust has to be built to enable school staff being trusted due to the children's lack of trust in adults.

Substance abuse constitutes a multi-layered social issue. The practical social work carried out with individuals suffering from substance abuse is, among other things, directed by the guidelines set out by Socialstyrelsen. This study aims to, from a critical discursive point of view, map out the discursive field within those guidelines for care and support in cases of substance abuse and its consequences. Additionally, the study aims to clarify the connection between policy and real- world social work practices by illuminating subject positions articulated within the discourses of substance abuse contained in those same guidelines. Six different, partly if not fully competing, discourses within the guidelines are identified through the study, within which the subsequent subject positions affects any practical social work carried out. Furthermore, the study shows the hegemonic status of the medical discourse – how its construction of the substance abuse subject as medically afflicted is the most dominant. Finally, the results indicate, in accordance with previous research, the discourse of harm reduction is increasing its extent as a discourse surrounding substance abuse. Possibly, this signifies a paradigm shift in the making as regards perspectives on substance abuse and its treatment.

Bakgrund: Efter Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer vid strokevård från 2018 behövsett stort antal nya logopedtjänster för att kunna följa rekommendationerna vid afasi. Det finns flera barriärer som försvårar processen vid implementering av nya riktlinjer och det var därför intressant att undersöka om de nya riktlinjerna kunde följas. Syfte: Syftet med studien var i huvudsak att undersöka om antalet logopedtjänster inom strokerehabilitering har ökat till följd av Socialstyrelsens reviderade riktlinjer och vilka faktorer som kan ha bidragit till eller motverkat en ökning. Därutöver var en del av syftet att undersöka hur väl riktlinjerna för afasi och dysfagi kan följas. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till logopedchefer i landet. Frågorna berörde deras verksamheters aktuella logopedbemanning för strokerehabilitering samt hur många tjänster som inrättats till följd av Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer. Frågorna berörde även vilka faktorer cheferna trodde kunde ha bidragit till eller motverkat att bemanningen ökat. Både kvantitativa och kvalitativa data erhölls vilka analyserades med deskriptiv statistik respektive kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Totalt deltog 30 verksamheter i enkäten, från 13 av 21 regioner. Antalet logopedtjänster hade ökat i 3 av verksamheterna (10 %). Den totala rapporterade ökningen av heltidstjänster bland deltagarna var 6,2 tjänster. Faktorer som uppgavs påverka tillsättningen av logopedtjänster kunde kopplas till områdena Verksamhetsledning, Bemanning och Personliga egenskaper. En tredjedel av deltagarna angav att de kunde följa riktlinjerna för afasi i stor grad eller i ganska stor grad. Drygt två tredjedelar uppgav motsvarande för dysfagiriktlinjerna. Slutsats: Utökningen av logopedtjänster har inte genomförts i den utsträckning som Socialstyrelsen beräknade var nödvändig för att kunna följa strokeriktlinjerna för afasi. En avgörande faktor för om fler tjänster kunde tillsättas eller ej var ledningens intresse av att tillföra fler resurser. I studien framkommer att logopedverksamheterna i landet har svårare att följa riktlinjerna för afasi än för dysfagi. / Background: The revised national stroke guidelines from 2018 by the National Board of Health and Welfare indicate the need for an increased recruitment of Speech and Language Pathologists (SLP) in Sweden. There may be several obstacles in implementing new guidelines and therefore it was of interest to investigate whether the new guidelines were followed. Aim: The primary aim of this study was to investigate whether there has been an increase in employment of SLPs in stroke rehabilitation in accordance with the revised guidelines by the National Board of Health and Welfare. A part of the aim was also to identify factors that could influence the increase in staffing, and how well the guidelines for aphasia and dysphagia could be followed. Method: A digital survey was sent to the managers of SLP services nationally. The questions regarded the clinics’ staffing of SLPs in stroke rehabilitation and whether the managers believed that there had been an increase in employment due to the revised guidelines. The survey also explored factors the managers believed may have contributed to or obstructed an increase in staffing. The survey generated both quantitative and qualitative data. The data was analysed with descriptive statistics as well as with a qualitative analysis method. Results: A total of 30 clinics from 13 of 21 regions participated in the survey. Three managers (10%) reported an increase in staffing of SLPs. The total increase among theparticipating clinics were 6,2 full time employments. Factors that affected the increase in staffing or lack thereof could be found within the areas of Management, Staffing and Individual attributes. A third of the managers stated that they could follow the guidelines for aphasia to a great or a somewhat great extent, whereas more than two thirds could follow the guidelines to the same extent regarding dysphagia. Conclusions: The employments of SLPs have not increased to the extent the National Board of Health and Welfare advised was needed. A crucial factor in order to increase employments was whether the management showed interest in providing additional resources. The study reported a discrepancy between the compliance of guidelines regarding aphasia and dysphagia where the managers found it more difficult to follow the guidelines for aphasia.