Consumption composites is a project in which I want to reflect about the concept of recycling, to explore the idea of a society result of recycling, to see if it could be helpful to think in it in another way.   I explore the act of recycling as a statement, as a discourse not as a solution for industrial production waste, the relation between the semiotics of the discarded material and the recycled resulting piece but most the interaction between these two and the final user/ spectator[1]. By looking at the soprum[2] is possible to see estrange combinations for instance baby pap packages with liquor bottles, political propaganda together with brochures advertising winter sports, a table with beer cans and a painting it. It is a composition in itself is a sort of collage where all possible come together. I found inspiring how waste could be classified from one criterion but mixed in other criteria like the cultural and semiotic one. Although there are differences between neighborhoods and municipalities, the half-ton of garbage produced by a Swedish citizen per year is classified by if the material could be recycled, composted, burn, landfilled or if it is hazardous for the environment or humans[3]. I put the waste together in order to create structures that further on could be used to build either furniture or spaces. I worked only with materials that were classified in the same category for instance newspapers or uncolored glass, keeping as much as possible the original form of the existing material in order to be able to see their original meaning or purpose. I noticed that the material transform to something new while keeping some of their form and semiotic properties when it is covered with a sort of layer. Something that reminds me the landfill, where the material is buried and then it is a new beginning but there is some transformation in the landscape that never would be the same. This is more an intervention in the materials in their way to their following step either landfill, recycling, burn or compost. The form and statement is the result of consumption from Stockholm where the material was collected and my own aesthetic intentions. [1](Debord, 1994) [2]Soprum: Swedish word for “garbage room” there are several versions of it but it is basically a room where the garbage can be sorted in different bins. [3]Avfall Sverige – Swedish Waste Management, was founded in 1947. It is a stakeholder and trade association in the field of waste management and recycling. / <p>The full version contain an image is only for the archive because it contain a picture without copyright</p>

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns föreställningar om källsortering samt sophantering. Syftet är även att ta reda på hur barn tänker om ämnet sopor/skräp, vad är skräp enligt dem och varför sorterar vi våra sopor? Examensarbetet utgår ifrån kvalitativa intervjuer av tio barn från förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram där man kan se likheter och skillnader mellan ålderskategorierna. Därefter har vi genomfört olika jämförelser bland några av barnen för att se om det är ålder, kunskaper eller intresse som är beroende av vad barnen svarar. Resultatet av vår undersökning visar att grundskolebarnen har i stora drag mer kunskap om sophantering än förskolebarnen. Slutsatsen vi kan dra av vår undersökning är att åldern egentligen inte har någon större betydelse för kunskapen utan vi har kommit fram till att det handlar till stor del om intresse och engagemang för kunskapsområdet.

Vintage fashion och secondhandkläder har fått ett nytt ljus i dagens samhälle. Det har alltid funnits en andrahandsmarknad för kläder, men nu när det kallas vintage har det blivit högsta mode. Fler och fler söker sig till butiker eller platser som kan förse sina kunder med det annorlunda plagget som ingen annan har. Men ändå finns det ett berg av kläder som skräpar ner vårt samhälle. Vad som orsakar detta är våra gigantiska klädimperier som manipulerar konsumenterna med det ”trendiga” då det är följd av shoppande och exklusivitet. Hur vi konsumenter bär oss åt efter konsumering av våra kläder är oklart för de flesta av oss. Orsaken kan vara att man inte begrundar det som något viktigt då det bara är kläder. Även kläder kan innehålla kemikalier som kan vara skadliga för miljön. Varje dag ökar mängden avfall i samhället och att deponera avfallet på soptippen är ingen långsiktig lösning. Upplösning av avfall kan både leda till föroreningar och till starkt koncentrerade och förorenande restprodukter. Vi måste bli bättre på att hantera vårt klädesavfall så att det på sikt gynnar både den enskilda människan och vår miljö. Vi har försökt beskriva vad som ger upphov till uppkomsten av alla dessa klädesavfall och även kunna upplysa om hur man kan hantera situationen på ett bättre sätt. Det finns många olika alternativ för att på ett bättre sätt hantera våra konsumerade kläder. Berget av klädesavfall bara växer så varför inte byta kläder med varandra, låna kläder från klädbiblioteket, lämna in kläderna till respektive klädkedjor, skänka det till någon secondhandbutik eller varför inte göra om kläderna på egen hand. / <p>Vintage fashion and secondhandclothing has gained new light in today's society. There has always been a secondary market for clothes, but now that it is called vintage, it has become very fashionable. More and more people are looking for the stores or locations that can provide their customers with the different garment that no one else has. But still, there is a mountain of clothes that litter our society. What’s causing this is our gigantic clothing empires that manipulate consumers with the "trendy" when it is due to excitement and exclusivity. How we as consumers behave after the consumption of our clothing is unclear for most of us. The reason may be that you do not ponder it as something impor¬tant because it is only clothing. Even clothing may contain chemicals that can pollute the environment. Every day the amount of waste in society increases and to deposit the waste at the landfill is no long-term solution. Dissolution of waste can lead both to pollution and highly concentrated and polluting wastes. We must become better at dealing with our garment waste so that it ultimately benefits both the individual and our environment. We have tried to describe what gives rise to the emergence of all these garment waste and also to provide information on how to handle the situation better.There are many different options to better manage our clothing consumption. The mountain of garment waste only grows so why not change clothes with each other, to borrow clothes from the clothes library, provide clothes for each clothing stores, donate it to a secondhand store or why not remake the clothes on your own.</p><p>Program: Kandidat inom Magisterutbildning i fashion management med inriktning modemarknadsföring</p>