In a circular economy, tracking the flow of second-life components for quality control is critical. Track and trace of products or product parts are an essential enabler for a circular economy. With the use of tokenization and blockchain, products can be traced in a decentralized and secure fashion. In this thesis, we implement a system that could be used for the tracking and tracing of computer components. Using the Algorand blockchain, we have implemented a system based on the typical actors involved in the life cycle of a computer. Employing smart contracts, we have set up a system that regulates the ownership of the tokens representing the parts in a computer. We also performed scalability tests on the developed system to measure its time to perform certain critical operations. The result of these test indicate that the developed system is useful at scale. The open-source implementation of the system is publicly available on Github*. / Inom cirkulär ekonomi är spårbarhet av begagnade komponenter en kritiskt del av kvalitetssäkring. Spårning av hela, eller delar av, produkter är en grundläggande möjliggörare för cirkulär ekonomi. Med hjälp av tokenisering och blockkedjor kan produkter spåras på ett decentraliserat och säkert sätt. I denna rapport utvecklar vi ett system som kan användas för att spåra datorkomponenter. Genom att använda blockkedjan Algorand har vi utvecklat ett system baserat på de typiska aktörerna som är inblandade i livscykeln av en dator. Genom användning av Algorand smarta kontrakt har vi satt upp ett system som reglerar ägandeskapet av en token som representerar komponenterna i en dator. Vi genomförde även skalbarhetstester på det utvecklade systemet för att mäta tidsåtgången för utförandet av vissa kritiska operationer. Källkoden till vårt utvecklade system finns publikt tillgängligt på GitHub*.

The trends for manufacturing organizations are continuously increased customer expectations and demands, together with globalization of both markets and competition. As we are currently approaching the fourth industrial revolution and in order to stay competitive, companies need to adopt technological changes, differentiate themselves and improve their digital maturity. In line with this, Atlas Copco Secoroc, a Swedish manufacturing company of mining equipment and tools, has shared a divisional vision stating that they will embrace the Internet of Things and introduce some of the latest technological and digital trends. This in turn, sets some requirements on a functional traceability system. This research investigates how traceability could be improved throughout Atlas Copco Secoroc’s production chain and manufacturing processes. This research is based on an empirical study consisting of observations and interviews, all conducted at the company Atlas Copco Secoroc in Fagersta, Sweden, as well as a coherent and iterative literature review. The results emphasize the importance of understanding the overall need, clearly defining a traceability strategy and setting a suitable target level. It is vital to acquire knowledge regarding the subject and to first focus on securing the internal traceability and then expand to cover the entire supply chain. Furthermore, the findings highlight existing shortcomings, present material and recommendations that should be taken into consideration before advancing further and in-dicate the synergies with total quality management. Moreover, the master thesis resulted in concrete actions regarding how Atlas Copco Secoroc can enhance traceability within their manufacturing processes. Due to confidential information these recommendations are shown to Atlas Copco only and are not included in the published master thesis. / Trenderna för tillverkande företag är ständigt ökade kundkrav och förväntningar, tillsammans med globalisering av både marknader och konkurrens. För att vara fortsatt konkurrenskraftig när vi nu närmar oss den fjärde industrirevolutionen måste företagen adaptera tekniska förändringar, differentiera sig och förbättra den digitala mognaden. I linje med detta har Atlas Copco Secoroc, ett svenskt industriföretag som tillverkar gruvutrustning och verktyg, delat en divis-ionsvision som säger att de kommer att omfamna Internet of Things och introducera några av de senaste tekniska och digitala trenderna. Detta ställer i sin tur vissa krav på ett funktionellt spårbarhetssystem. Denna studie undersöker hur spårbarheten kan förbättras genom Atlas Copco Secorocs produktionskedja och tillhörande tillverkningsprocesser. Detta examensarbete baseras på en empirisk studie utförd hos Atlas Copco Secoroc i Fagersta. Studien bestod av ingående observationer och intervjuer samt en kontinuerlig och iterativ litteraturstudie. Resultaten betonar vikten av att förstå det övergripande behovet, tydligt definiera en spårbarhetsstrategi och sätta en lämplig spårbarhetsnivå. Det är viktigt att förvärva kunskap om ämnet och att först fokusera på att säkra den interna spårbarheten innan arbetet avser täcka hela försörjningskedjan. Vidare lyfter resultaten fram befintliga brister, material och rekommendationer som bör beaktas innan en vidareutveckling kan ske. Studien presenterar även synergierna till konceptet total kvalitetsledning.Slutligen, studien har resulterat i konkreta åtgärder avseende hur Atlas Copco Secoroc kan för-bättra spårbarheten inom sina tillverkningsprocesser. På grund av konfidentiell information presenteras dessa rekommendationer endast för Atlas Copco och ingår inte i det publicerade examensarbetet.

Worldwide, the need for effective humanitarian aid is growing, and continuous aid such as commodity distribution plays a major role in ensuring sustained wellbeing. In literature, information and communication technology (ICT) has been recognized and suggested to enhance the performance and achieve higher social impact of humanitarian supply chains. Nevertheless, so far there has been little research on implementation practices and difficulties that can arise in the specific context. In pursuit of seizing the full benefits of ICT in humanitarian setting, there is an interest to further study ICT adoption among humanitarian practitioners, above all those in the most decentralized parts of the chain, which are more likely to be overlooked. This thesis aims to investigate what challenges arise when implementing an ICT trackability solution in local units of humanitarian supply chains. In this context, the concept of trackability was introduced to refer to monitoring of the downstream flow of a commodity until its intended beneficiary. Based on a thorough literature review at the intersection of Humanitarian Logistics, Supply Chain Visibility and ICT Adoption research, a substantiated theoretical context was built. Further, a case study on Colombian childcare centers, which serve as local service units of a national Food Aid Program aimed at early childhood, allowed for deep-going insights on the work of educators and the dynamics of such local humanitarian entities. Analysis of the empirical findings demonstrated the presence of numerous, both facilitating and inhibiting, ICT adoption antecedents. Five main challenges were identified: high workload, lack of technological skills, staff’s impact-oriented motivation in contrast to the tool’s broader efficiency goal, trackabilitiy’s monitoring nature as a threat to staff’s aspired autonomy, and deficient infrastructure. The study shows that these challenges can be interpreted as misalignments between the nature of attributes intrinsic to the humanitarian organization and that of the technological tool itself which is often shaped by commercial principles. The identified frictions could either be associated to a difference in operational reality or to diverging strategic goals, which mirror the overall discrepancies between commercial and humanitarian supply chains described in literature. The conclusion was drawn that the elucidated divide or incompatibility asks for bridging efforts in order to overcome implementation difficulties and seize the promising advantages of ICT in humanitarian setting. According to the findings, this should be done by enabling local practitioners rather than monitoring these. / Globalt ökar behovet av effektivt humanitärt bistånd, och kontinuerligt stöd såsom råvarudistribution spelar en viktig roll för att säkerställa ett fortsatt välbefinnande. I litteraturen har informations- och kommunikationsteknik (IKT) erkänts och föreslagits förbättra prestationen och höja den sociala påverkan hos humanitära försörjningskedjor. Å andra sidan, finns det hittills ringa forskning på praktisk implementering och utmaningar som kan uppstå i det givna sammanhanget. I strävan att ta vara på samtliga fördelar som IKT kan ha i humanitärt sammanhang finns det intresse att ytterligare studera införande och användning av IKT bland humanitära praktiker, främst i de mest decentraliserade delarna av kedjan, då dessa är mer sannolika att förbises. Examensarbetet syftar till att undersöka vilka utmaningar som uppstår vid implementering av en IKT lösning för spårbarhet i lokala enheter av humanitära försörjningskedjor. Baserat på en grundlig litteraturöversikt vid skärningspunkten för forskning kring humanitär logistik, försörjningskedjor och IKTs införande och användning skapades ett teoretiskt ramverk. Vidare har en fallstudie av colombianska daghem, som utgör de lokala serviceenheter av ett nationellt program för livsmedelsbistånd riktad till tidig barndom, bidragit till djupgående insikter i praktikernas arbete och dynamiken i sådana lokala humanitära enheter. Analysen av det empiriska materialet påvisade många, både underlättande och inhiberande, faktorer för IKT införande och användning. Fem huvudsakliga utmaningar identifierades: hög arbetsbelastning, brist på tekniska färdigheter, personalens motivation baserad i direkt social påverkan i kontrast till IKT lösningens bredare effektivitetsmål, kopplingen mellan spårbarhet och övervakning som ett hot för autonomi, samt bristande infrastruktur. Studien visar att dessa kan tolkas som motsättningar mellan attribut hos den humanitära organisationen och attribut för det tekniska verktyget som oftast är format utifrån kommersiella principer. De identifierade friktionerna kan antingen vara kopplade till en skillnad i operativ verklighet eller i divergerande strategiska mål, vilket speglar de övergripande skillnaderna mellan kommersiella och humanitära försörjningskedjor som beskrivs i litteraturen. Slutsatsen drogs att den uppenbara klyftan eller oförenligheten manar till överbryggande ansträngningar för att övervinna de implementeringssvårigheter som uppstår och för att ta vara på IKT’s lovade fördelar i humanitär miljö. Enligt resultaten bör detta göras med fokus på att stödja lokala utövare istället för att övervaka dessa.