This thesis studies the relevance of enablers in special operations. How come, that the well-known and famous theory of special operations by Admiral William H. McRaven, doesn’t discuss the relevance of enablers in support of special operations? The purpose of this study is to tentatively investigate the connection of enablers to McRavens theory of direct action special operations. The investigation will be conducted through a case study of two prominent special operations; Operation Gunnerside and Operation Neptune Spear. Both operations exemplify a direct action special operation raid, but in a various time in history and context. The result of this study indicates, the relevance of supporting intelligence, mobility and command and control, to reinforce McRavens six principles of special operations. Further on, the study shows the direct influence of enablers, on key events, in relation to McRavens theory of relative superiority.

Since the 1980s there has been an increase in the use of  special operations  and special forces. Although some theorists would say that the use of special operation is as old as the art of war, the scientific study in this subject is not extensive. The author of this dissertation have identified that the concept special operations is defined in different ways and that there seems to be a discrepancy in how the concept is understood among theorists. Harry Yarger, who has written a theory of American special operations states that there is a difference in how other countries conduct special operations. If that is true, definitions of special operations should vary according to nation. The first purpose of this study is to examine chosen definitions of special operations and to identify what differs and what is similar. The second purpose is to see if there is a connection between how the concept is defined and a which category it belongs to. The studied definitions are here categorized according to studies of cases and/or doctrines from one specified nation or several nations. At least two different definitions were chosen in each category, that way the author could compare the definitions within a category to see if they are consistent with each other. By identifying differences and similarities the authors intent was also to find what traits links the three different categories in order to be able to develop a more uniform definition of the concept special operation. The analysis has shown that there are many differences between categories as well as within categories and therefore the conclusion is indecisive – the author has not been able to establish if or not the there is a connection between how the concept is defined and a category. However, those similarities found in every category has been used to make a suggestion to a more uniform definition of special operations: Special operations are of an unorthodox nature. The purpose of these operations are to solve significant political and military problems. Missions can include time limited attacks aiming to destroy, seize, recover or exploit chosen objects. Special operations are conducted by special forces.

Recent conflicts have shown signs of increased operational usage of Special Operation Forces, conducting qualified missions of great strategical importance. However, the field of theoretical understanding within the subject suffers from limitations in scientifically based studies. Which aims to explain how special operations succeed on a strategical level. Although several researchers agree on the need for further studies within the subject, there are uncertainties whether theory should be developed upon classical or modern principles of war. Adam Leong Kok Wey has constructed a theoretical framework, in which eight historically rooted principles within special operations are presented. Wey claims that classical principles of war can be used to explain how modern special operations succeed. This study has been conducted in order to test whether Wey’s principles can explain the result of two contemporary cases. The result shows that all of the eight principles were present during the successful Operation Neptune Spear, whilst all but one was absent during the failed Bravo Two-Zero mission. Conclusions from this study can be drawn, which suggests an increase in explanatory power of Wey’s theoretical framework. Furthermore, suggesting that contemporary special operations theory can be developed upon classical principles of war.

Tidigare forskning om tillämpning av flexibilitet vid krigföring beskriver adaptivitet till motståndaren och operationsmiljön som en framgångsfaktor. Genom flexibel anpassning till aktuell kontext kan motståndaren vilseledas och exploateras för att uppnå synergieffekter. I relation till specialförband och specialoperationer tillskrivs flexibilitet avgörande betydelse för att hantera strategiska beroendeförhållanden och krav på dold rörelse i högriskmiljöer. Likafullt är tidigare forskning i huvudsak beskrivande snarare än förklarande avseende betydelsen av specialförbandens förmågor som framgångsfaktorer för tillämpning av flexibilitet. Studien bidrar till ökad förståelse genom att skapa och pröva ett teoretiskt ramverk över förekomsten av framgångsfaktorer för specialförbandens tillämpning av flexibilitet samt dess påverkan på framgång vid fysisk access. Ökad förståelse kompletterar befintlig teori om specialförband och specialoperationer med kunskap om två centrala teman, tillämpning av flexibilitet samt fysisk access. Genom deduktiv-hypotetiskmetod skapas ett analysverktyg som appliceras på fyra fall av specialoperationer. Studien bidrar till teori om flexibilitet, fysisk access och specialoperationer genom att identifiera och förklara framgångsfaktorerna adaptivitet, innovation, underrättelser och vilselednings betydelse för specialförbandens tillämpning av flexibilitet för framgångsrik fysisk access. Resultatet av studien förklarar hur underrättelser kan förstås som dimensionerande för specialförbandens förmåga att proaktivt tillämpa flexibilitet.

A conventional army is required to meet many needs and face many threats. However, when conventional warfare methods do not make the cut, Special Operations and Special Forces become a necessity. However, there exists few theories that sufficiently explain how Special Forces units around the world accomplishes these Special Operations. One of the few researches who has developed a theory regarding Special Operations is William H. McRaven with his theory of relative superiority.    McRaven´s theory proposes that there are six principles which determine the success of a Special Forces unit´s ability to plan, prepare and execute a Special Operation. The aim of the study is to understand McRaven´s theory´s explanatory power in explaining the results of Operation Neptune Spear and Operation Gothic Serpent.   This study concludes that Operation Neptune spear attained almost all of the required principles. However, Operation Gothic serpent lacked half of the required principles. In order to create a favourable relation, one must create synergy between the principles in order to achieve relative superiority. The study concludes by illustrating that McRaven´s theory´s explanatory power increased.

The use of special forces has increased rapidly due to terrorist threats, hybrid and irregular warfare. This has also resulted in an increased need for special and conventional forces to cooperate. Pirate attacks outside the horn of Africa and the bombing of USS Cole demonstrate how these asymmetrical threats also have an impact on the naval arena. The aim of this thesis is to understand how the six principles in McRaven’s special forces theory can explain the outcome of the rescue operation during the Maersk Alabama Hijacking in 2009, where DEVGRU (United States Navy Special Warfare Development Group) and conventional naval forces cooperated and managed to successfully liberate Captain Richard Philips. These findings will contribute to assess the critical prerequisites of success for special forces operations in the modern naval environment and evaluate if these operations can be explained by existing special forces theories. The result of this study shows that McRavens theory can explain the outcome of the rescue of Philips, were the principles of surprise, simplicity and security had large significance. The rescue operation also shows that cooperation between DEVGRU and the US navy vessels were essential for the operational success.

Specialförband och specialoperationer är ett mindre studerat område, vilket också innebär att ämnet är underteoretiserat. Den befintliga forskningen är framförallt inriktad mot taktisk- och strategisk nivå, varför denna masteruppsats fokuseras till den operativa nivån och specifikt till begreppet operationskonst. Operationskonst framställs i doktriner som viktigt, men grundläggande vägledning hur begreppet ska förstås vid specialoperationer saknas. Genom åtkomst till förstahandskällor genomförs en praktiknära undersökning i svensk kontext. Uppsatsens syfte är att med en induktiv ansats och kvalitativ metod, skapa vetenskapligt grundad kunskap som bidrar till fördjupad förståelse och teoribildning av operationskonst vid specialoperationer. En fördjupad förståelse kan stödja operativ planering och ledning av specialoperationer, likaså en ännu tydligare integration med den taktiska nivåns krigföringsprinciper, vilket sammantaget kan medföra utvidgade förutsättningar till framgång. Uppsatsen visar att specialförbandens operativa nivå förstår begreppet operationskonst vid specialoperationer genom tre huvudkategorier: Innebörd – beskriver återkommande element, Förutsättning – åskådliggör premisser och Betydelse – klargör effekten. Resultatet leder till slutsatser som underbygger uppsatsens genererade teori inom operationskonst vid specialoperationer.

Försvarsmakten har applicerat doktriner på militärstrategisk och operativ nivå vilka används som effekthöjande samordningsverktyg, samtidigt avviker specialförbanden från det normala genom att ha utvecklats i en doktrinfri oas. Deras roll är att tillföra lösningar bortom de konventionella förbandens räckvidd, i högriskmiljöer där strategiska effekter eftersträvas. Historiska erfarenheter från denna miljö har format deras kultur, vilket doktrinforskningen föreskriver att en doktrin både har att ta hänsyn till såväl som påverka. Utgående från specialförbandens doktrinlöshet och doktrinforskningens motsägelsefulla förhållande till kultur söks ökad förståelse kring hur specialförbandens kultur influerar dess förhållande till doktriner och doktrinutformning. Studien använder kvalitativ empiri som insamlats genom intervjuer och tillämpar reflexiv tematisk analys och kulturanalys inom ramen för ett tolkande forskningsideal, där teoriutveckling sker genom induktiv slutledning. Resultatet visar att specialförbandsledningens (SFL) förhållningssätt kan formuleras i två doktrinlogiker vilka influerats av skilda kulturella föreställningar där storlek utgör en drivkraft. Den övergripande slutsatsen är att logikerna framstår som ett val mellan att närma sig en konventionell logik eller markera organisationens särart och syfte. Vidare dras slutsatsen att en doktrin bör anpassas till den kultur som bäst representerar organisationens syfte, i de fall kulturen är heterogen, för att på så vis influera övrig kultur. Doktrinär kvalitet utgörs således av hur väl doktrinutvecklarens val, mellan olika kulturella föreställningar, representerar organisationens syfte.

Svensk doktrin tillskriver de svenska specialförbanden (SF) en strategisk roll inom Försvarsmakten. SF omgärdas av en hög sekretess vilket föranleder att den kännedom och kunskap som återfinns hos den yttre betraktaren bygger på det som Försvarsmakten kommunicerar. Informationen är knapphändig varpå sekretessen leder det till en mystifiering av SF. Forskningen kring SF är generellt stormaktscentrerad och präglas av en positivistisk tradition. Forskningsläget avseende SF är tämligen begränsat och hämmas sannolikt till del av sekretessen. Genom att studera vad Försvarsmakten kommunicerar kring SF och hur detta påverkar uppfattningen om vad de kan vara hos den yttre betraktaren avser författaren tolka vad SF:s roll i Försvarsmakten är. Syftet är att skapa en förståelse om den bild som Försvarsmakten förmedlar och vidare hur den kan tolkas av betraktaren. Vidare syftar uppsatsen till att öka insikten och förståelsen av den effekt SF har för Försvarsmakten likväl som dess roll i myndigheten. Genom en kritisk diskursanalys visar författaren på förbindelsen mellan de diskursiva och de bredare sociala praktikerna, av vilka mystifieringen utgör en del,som inryms i Försvarsmakten. Detta genom att analysera en textuell kedja, utgående från institutionens beslut via doktrin till myndighetens kommunikation. Resultatet åskådliggör diskurser avseende vad och hur SF gör samt vad SF är. Vidare påvisas via diskurser hur de diskursiva- och sociala praktikerna kan tolkas leda till motsatsförhållanden och interna maktstrukturer inom Försvarsmakten.

Försvarsmaktens officerare kommer från samma utbildningssystem. Ett utbildningssystem som kan kritiseras för att vara konformativt och förespråka ett linjärt tänkande i planering. Ett uniformt utbildningssystem med konservativa rötter och hierarkisk kultur riskerar leda till en cirkulär kognitiv utveckling. Genom att officerarna inte vill, kan eller vågar gå bortom de etablerade och vedertagna sanningarna som utgörs av Försvarsmaktens doktriner och reglementen. För att kunna möta den dynamiska verkligheten som ständigt befinner sig i förändring behöver ledningen vara adaptiv.Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för vad som möjliggör en adaptiv ledning av specialoperationer i en småstat. Resultatet av studien menar att specialoperationer behöver ledas av ett kreativt tankesätt. Det kreativa tankesättet behövs för att tillföra andra handlingsalternativ för den strategiska nivån. Men kreativiteten begränsas i genomförandeledningen genom inbyggda strukturer som medför att officerare inte vågar att misslyckas och bristande erfarenhet av insatser medför att förståelsen och kunskapen att hantera osäkerheter saknas. Vilket påverkar effekten av specialoperationer negativt.