According to the curriculum for upper secondary school, various English accents should be introduced. However, it does not state what accents and how these should be introduced. Both American and British English have had a historical stronghold in Sweden, with both having been preferred in previous curriculums. This study shows that both continue to have a stronghold in Swedish schools, but in a different way. Through a questionnaire, teachers in Sweden were asked to answer how they introduce and work with accents in their own teaching.The teachers that responded to the questionnaire introduce and work with accents to a high degree. It becomes evident that while American and British English are still very much prevalent, other accents are prevalent as well. While the majority of the respondents believed that all accents are equally important to teach, some still upheld the notion that English accents from countries where English is the native language are more important to incorporate in their teaching as these are more commonly heard. Additionally, a majority of the respondents also believed that a student’s grade should not be affected by the accent they use. However, this was dependent on whether or not the accent sounded too Swedish or not and not what English accent the students choose to use or approximate. Thus, the overall results show that the teachers who responded to the questionnaire believe in the importance of introducing accents and teaching accents as well as introducing a wide variety of accents.

Hedda flyttar till en mindre by där hon försöker komma in i gemenskapen. Hon vill ta reda på allt om sin biologiska mamma som bott eller bor här. Först verkar alla trevliga och inbjudande, men efterhand tycks byborna vända sig emot henne. Vem kan hon lita på? Vem är hennes biologiska mamma?  Denna text är slutet på berättelsen.

No description available.

I denna studie analyseras sex nummer av Svensk Damtidning och fyra nummer av Auto, motor & sport med syfte att klargöra huvuvida talspråksstereotypen att kvinnors språk är mer känsloladdat än mäns kan appliceras även på skriftspråk. Enligt talspråksstereotypen använder kvinnor fler värderande adjektiv än män, och dessa adjektiv tenderar att vara mer känsloladdade vid kvinnlig användning. Därför excerperas och kategoriseras värderande adjektiv utefter om de är neutrala eller känsloladdade. Studien undersöker även eventuella mönster över hur manliga och kvinnliga skribenter använder de värderande adjektiven, genom insamling och kategorisering av de substantiv och pronomen som de aktuella adjektiven står som bestämning till. Resultatet visar att de kvinnliga skribenterna i undersökningen generellt tenderar att använda fler värderande adjektiv än män, men skillnaden är där mycket liten. Däremot pekar resultatet mer tydligt på att just känsloladdade värderande adjektiv återfinns i högre frekvens i de kvinnligt producerade texterna än i de manliga. De substantiv och pronomen som de aktuella adjektiven står som bestämning till är i männens fall uteslutande inanimata, medan de kvinnliga skribenterna väljer en liten del animata och störst del inanimata ord. Talspråksstereotypen kan delvis sägas stämma in även på skriftspråket, även om resultaten inte entydigt bekräftar detta.

No description available.

Uppsatsen tar avstamp i debatten om en eventuell kanon-lista hade främjat elevers läsförståelse och känsla av samhörighet genom gemensamma referenspunkter i kulturen. Studien undersöker genom ett postkolonialt perspektiv representationen i ett par antologier utgivna för svenskundervisning på gymnasiet för att urskilja hur den globala representationen ser ut i läromedlen som redan finns tillgängliga i landets skolor.  Resultatet visar att svenska och europeiska författare är klar majoritet i läromedlen. De gemensamma referenspunkter som redan finns att tillgå på marknaden i form av läromedel förmedlar således ett västerländskt och europeiskt perspektiv. Flera författare och litterära verk återkommer i ett par av antologierna och detta kan tyda på att det redan finns en outtalad litterär kanonlista i den svenskundervisningen på gymnasiet.

I denna undersökning har tre moderna arbetarlitterära verk analyserats med syfte att ta reda på hur samtida arbetarlitteratur lyfter fram frågor om klass och hur det kan vara aktuellt och relevant för dagens gymnasieelever. I dag används ofta klassisk arbetarlitteratur i undervisningen vilket inte alltid upplevs som aktuellt för ungdomar i den nuvarande gymnasieskolan. Detta gör det relevant att undersöka vad samtida arbetarlitteratur kan erbjuda elever som går på gymnasiet. Den valda litteraturen består av en roman, en diktsamling och en novellsamling vilket innebär att undersökningen genomförts med hjälp av både narrativanalys och lyrikanalys. Undersökningen tar sin utgångspunkt i flera teoretiska perspektiv där nutida arbetarlitteraturs innehåll och litteraturdidaktik står i fokus. Resultatet av analysen visar att litteraturen lyfter fram klass genom vardagliga situationer och genom känslor som ungdomar kan känna igen sig i. Klass synliggörs också genom skildringar av moderna yrken och arbetssituationer vilket därmed bidrar till litteraturens aktualitet.

This study examines the dialect representation in CD PROJEKT RED's video game The Witcher: Wild Hunt. The study intends to contribute to an already narrow sociolinguistic field of research of how dialects are represented in video games, more precisely role-playing games. The purpose of this study is to find out: 1) What are the pronunciation, word choice and grammar features of the farmer Bruno and the Witcher Geralt in the game, The Witcher 3: Wild Hunt, and 2) What social status, class, traits are the two characters' pronunciation, word choice and grammar features associated with?. The study looked into language varieties, regional dialects and stereotyping with support from sociolinguistic variables to help analysing the dialects. Character 1 was assumed to use West Country English. Character 2 was assumed to have a General American dialect. Each dialect was compared to dialects with similar linguistic features, and the case for each dialect was argued and proved through analysing the grammar, vocabulary and pronunciation. The study had two assumptions, 1) that the dialects used in The Witcher: Wild Hunt were used because of the real-life associations they have. There was no clear answer to this. However, it could be suggested that there indeed was a deliberate choice to assign the characters with their dialects, since many linguistic features correlated to real-life dialects and so did the associations we make with the dialect. The first character of low socioeconomic background and low social status had a dialect often associated with these traits. The second character had a linguistically neutral language, and had a dialect associated with similar traits. The second hypothesis was 2) the dialects in The Witcher: Wild Hunt run a risk of enforcing stereotypes. This was vaguely proven to be true, as it depends on how aware the players are when they play the game, as they might otherwise subconsciously enforce them. Disregarding the stereotypes as humorous representations was argued to be equally dangerous as a simple dismissal might do harm as well.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar språkutvecklande i förskolan, med IKT som verktyg. Fokus ligger på vilka föreställningar och erfarenheter som förskolepedagoger har av IKT kopplat till språkutvecklande arbete. För att få fram ett resultat av min undersökning valde jag att utföra kvalitativa intervjuer med mina informanter, då jag ville ge dem möjlighet att berätta sina åsikter och dela med sig av erfarenheter kring att arbeta med språket med IKT som hjälpmedel. En gemensam åsikt som alla informanter påpekade ett flertal gånger under intervjuerna var bristen på tid till att diskutera tillsammans i arbetslaget hur de skulle konkretisera arbetet med iPads i verksamheten. I resultatet framkom att det fanns en stor osäkerhet kring att arbeta språkutvecklande med IKT. De hade fått många utbildningstillfällen men de var förlagda utanför arbetstid. Dessutom var utbildningarna teoretiskt lagda och syftade inte till att ge pedagogerna redskap i hur iPads skulle användas tillsammans med barnen. Informanterna pratade även om betydelsen av lärarens närvaro, speciellt när barnen satt vid en dator eller en iPad. Att var en närvarande pedagog ansågs ha stor betydelse för huruvida den språkliga aktiviteten med iPads blev pedagogisk eller inte. Åsikterna kring på vilket sätt man som pedagog behövde vara aktiv med barnen för att uppfylla detta var blandade. Betydelsen av att vara en närvarande pedagog finns även med i den forskning som jag kommer att skriva om i detta examensarbete.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att ta reda på vilka föreställningar fritidspedagoger har om lekens betydelse för elevers språkutveckling och vilken roll fritidspedagogen har i denna utveckling. Studien lyfter fram fritidshemmets uppdrag, historia, didaktik och ämnets aktualitet. Genom att fokusera på hur uppdraget ser ut idag då fritidshemmet har ett större didaktiskt fokus vill jag ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta fokus. Studien visar att det finns ett stort kunskapsområde kring leken som didaktik och att språkutvecklingen är en förmåga som utvecklas i leken. Det framgår också att fritidshemmen har ett ständigt pågående arbete för att lyfta fram leken och fritidsverksamheten som ett komplement till skolan. Det finns många goda intentioner i verksamheterna, men också många utvecklingsområden inom ramen för språkutvecklande didaktik och ett medvetet förhållningssätt i leken och i fritidshemmet.