I dagens skola möts lärare av allt mer motstånd till läsning av skönlitteratur och det är en stor utmaning för lärarna att motivera elever till läsning. Forskare talar om vikten av läsning i skolan då det är språkutvecklande men också personlighetsutvecklande, läsningen utvecklar såväl vår självinsikt som vår identitet. Jag har utifrån detta genomfört en systematisk litteraturstudie med syfte att ta reda på vad forskningen vet om ungdomars motivation till läsning av skönlitteratur. Syftet var också att undersöka vilka faktorer i litteraturundervisningen som är viktiga för att främja elevers läsmotivation. De frågeställningar som användes var: Vad motiverar elever till att läsa skönlitteratur, enligt tidigare didaktisk forskning? Vad säger ämnesdidaktisk forskning om vilka aspekter i litteraturundervisningen som är viktiga för att främja elevers läsmotivation? Resultatet visar att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar elevers motivation till läsning och de teman som identifierats i mitt material är hem- och skolmiljö, sociala aspekter, val av bok, belöningar och mål, igenkänning och relevans i texter samt balans mellan framgång och utmaning. Den slutsats som dras är att varje elev är unik och motiveras av olika saker men det finns några faktorer som kan vara till hjälp att tänka på när man som lärare ska försöka motivera sina elever till läsning.

The purpose and focus of this essay is to study different strategies that are used when translating tourist texts of different kinds. The texts used in this essay are French ones, mainly focusing on Normandie and the D-day and they have been translated into Swedish for this comparison. Why and how do you translate for example names and different historical events to an audience from another country without losing the functions of the texts? The ones used in this essay are mainly informative and descriptive but also there to explain the events, thus it is important to keep these functions when translating into Swedish. The method used in this essay is mainly based on the theories of Newmark, Munday and Ingo. The analysis showed that a translator has to know the cultures linked to the the texts, both the original ones as well as the one translated, in order to be able to transmit the text in a good way. When translating you can do it word by word but that might mean a difficulty in transfering the text to another culture. You have to consider the fact that as a translator it is important trying to stay as close as possible to the original text, but still give the new reader an opportunity to understand the text in a good way, wether it means adding an explanation or adapting the choice of words or expressions. In conclusion, a translator should adapt the translation to the target culture carefully, trying not to lose the functions of the text.

Min uppsats behandlar elevers attityd till dialekter. Den bygger på en enkätundersökning där enkäter har distribuerats till en gymnasieskola i Örebro och en folkhögskola i Stockholm.Syftet med enkätundersökningen har varit att undersöka elevernas attityd till dialekter och som ett led i detta att besvara frågeställningarna: Vad har elever för attityd till dialekter? Finns det tydliga mönster i attityderna? och slutligen Skiljer sig attityden till dialekter mellan elever från Stockholm och Örebro i mitt material?Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har en positiv attityd till dialekter överlag, där de lyfter fram fördelar som att det är bra att veta varifrån någon kommer och att det skapar gemenskap och mångfald. Samtidigt finns det många känslorelaterade åsikter om olika typer av dialekter.

The influence of Ralph Waldo Emerson on Walt Whitman's Leaves of Grass is well known; equally well known are the traces of the Transcendentalist philosophy concerning nature. But Whitman expands upon both these influences as he developed his own individualism based on solidarity rather than independence. Whitman's take on individualism permeates all parts of Leaves of Grass, including the aesthetics. The aesthetics were up for much contemporary debate as the book seemed to lack traditional poetic structure and form. However, this was not the case as this study shows. In light of the sociopolitical climate in America when Leaves of Grass was first published, there was a demand for change from within literary circles. This need to create a new American spirit was called for by Emerson among others. Leaves of Grass was the response. In his book of poetry, Whitman develops a new American spirit with the intention of encouraging the American people to seek individual solitude; although, in this innovative individualism there is a paradox revealed: one must connect with each other and find social belonging at the same time as being self-reliant to have true liberating individualism. Also, the aesthetics in Leaves of Grass does show traces of traditional structure. However, the form is altered to represent Whitman's new innovative individualism. Thus, this study shows that the influences of Emerson and the transcendentalists are evident, but Whitman develops his own individualism in support of America, and in this lies a paradox. Whitman's first-person "I" becomes a representation of this paradox in Whitman's individualism, as well as a symbol for his solidarity towards his people: the united American people.

I denna studie undersöks hur ett urval av nyorden från Språkrådets nyordslista från 2015 förstås och används av svenska språkbrukare, samt om det finns någon skillnad i nyordsförståelsen- och användandet bland kvinnor och män. Tio nyord valdes ut och undersöktes med hjälp av en enkät. I enkäten fick informanterna svara på hur frekvent de stött på nyordet, om de använder sig av nyordet, om de förstår sig på nyordet och slutligen fick de svara på en öppen fråga där de själva fick definiera nyordet. I och med att informanturvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval blev informantgruppen väldigt homogen och på så vis kan inga generella slutsatser dras från undersökningen. Resultatet visade att ordens användning och förståelse var mycket varierad. Somliga nyord användes av majoriteten av informanterna och andra användes och förstods inte överhuvudtaget. Nyord som inte användes visade sig dock vara ord som kan ses som samtidsmarkörer. Studien visade inte heller på några större skillnader bland manligt och kvinnligt språkbruk utan de skillnader som kunde ses var i de flesta fallen marginella, med några få undantag. I undersökningen presenteras också tidigare forskning gällande nyordsförståelse och användning samt en bakgrundspresentation av nyord, Språkrådets nyordslista, nyordsbildning, slangord, och språkförändring.

Comics in teaching – advantages and disadvantages and how comics can be used in teaching The aim of this study was to find out through a questionnaire survey how and why teachers in the locality choose to use comic strips in their teaching, or why they choose not to use comics. Another aim was to investigate how comics can be used in teaching pupils in grades 1–3 by testing this as a teaching point. The results show that pupils and also some teachers are favourably disposed to the use of comics in teaching. The pupils would like to work more with this in school. Comics have a positive effect on the pupils’ involvement and motivation, judging by what was seen during the trial use of cartoons in teaching. Giving the pupils a free hand to create a comic strip of their own moreover allows them to use their own imagination and develop their creative skills.

Syftet med denna studie är att synliggöra och granska normer avseende religion och genussom vidareförmedlas i en lärobok som används i modersmålsundervisningen i arabiska.Studien syftar också till att se hur normerna framställs i läroboken samt hur de samspelarmed varandra. Läroboken har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys som metod.Resultatet har visat att läroboken Jag älskar och lär mig det arabiska språketvidareförmedlar normer som endast fokuserar på islam och det manliga som norm. Islamsom norm är den röda tråden inom samtliga kategorier och muslimernas traditioner ochförpliktelser framställs där på ett ensidigt sätt. Vidare förmedlar denna bokkönsstereotypa normer som fokuserar på det manliga, som förblir normen. Denkönsskapande processen är uppbyggd av det underliggande budskapet i olika kategorierdär pojkar framställs som aktiva i olika fysiska aktiviteter, starka och dominanta medanflickorna är passiva i de aktiviteterna, känsliga, kopplade till hushållsarbete och skolan.De religiösa och könsstereotypa normerna samspelar med varandra på ett sätt som intestämmer överens med de demokratiska svenska läroplanerna.

No description available.

No description available.

Syftet med den här undersökningen är att granska hur pedagogerna från två olika förskolor i Malmö Stad arbetar, där det finns flerspråkiga barn och vuxna i verksamheten. Undersökningen har utförts med hjälp av intervjuer med förskolepersonalen, som förklarar hur vardagen ser ut i förskolan samt hur pedagogerna väljer att lägga upp sitt arbetssätt kring flerspråkighet och språkutveckling i deras undervisning. I vår studie utgår vi ifrån det sociokulturella perspektivet, vilket har som utgångspunkt ifrån språkutvecklingen och lärandet som sker i samspel med andra människor berättar Säljö (2000). Resultatet av vår studie visar att förskolepersonalen använder sig av varierande metoder och kommunikationsverktyg i sitt arbete samt att de strävar efter att uppmärksamma alla barns olika modersmål. Pedagogerna kopplar den språkliga praktiken till kultur och etnisk tillhörighet, för att skapa trygghet för barnen på förskolan. Förskole pedagogerna använder sig av TAKK, kroppsspråk, böcker, bild stöd, olika applikationer för smartphones, QR-koder som kan läsas med hjälp av smartphones samt flanosagor. Flanosagor är sagor som berättas med hjälp av bilder som sätts upp på en filttavla, samtidigt som berättaren berättar den tillhörande sagotexten. I vår undersökning framkommer det även att barnens hemmiljö anses spela en viktig roll för deras språkutveckling.