Studien undersöker hur självframställning görs och kommenteras på två olika bloggar skrivna av Elsa Billgren och Sandra Beijer. Deras bloggtexter med tillhörande bilder analyseras med hjälp av teorier om självframställning, självbiografier och autofiktion. Analysen ställs sedan i relation till svenskämnet och vilken läskompetens som krävs i de digitala, utvidgade textvärldar eleverna rör sig i idag. Analysen visar att drag av såväl självbiogafiska och autofiktiva tendenser finns på bloggarna som undersöks. Bloggförfattarna visar på en medvetenhet som bloggen som marknadsförare av ett fiktionaliserat jag och beskriver hur de med hjälp av storytelling och förskönande bilder av verkligheten framställer sig själva på sina plattformar. Självframställningen sker genom en blandning av fakta och fiktion.

Svenska som andraspråk har funnits som eget ämne sedan 1995. Ämnet är jämställt med parallellämnet svenska och ger samma behörighet till gymnasium respektive högskola. Elever i grundskolan kan hänvisas till ämnet efter behovsbedömning medan ämnet är frivilligt på gymnasieskolan. Meningarna går isär ifråga om svenska som andraspråk bör läsas integrerat med svenska eller inte. Den här undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med några elever som läser svenska som andraspråk integrerat, men som också har några lektioner varje vecka med bara andra elever som läser svenska som andraspråk. Två lärare, som undervisar både integrerat och separat är också intervjuade. Jag ville ta reda på vilka uppfattningar de hade av att undervisas/undervisa i svenska som andraspråk både integrerat och separat. Resultatet visade att även om det finns stora utmaningar, både för elever och lärare, att undervisas/undervisa i integrerad grupp, så var det ändå vad de föredrog. / <p>Svenska som andraspråk</p>

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att studera skönlitteraturens betydelse för elevers läsutveckling och läslust samt att undersöka hur grundskolelärare inom årskurserna F—3 jobbar med skönlitteratur i undervisningen. Frågeställningarna som har legat till grund för studien har varit ”hur används skönlitteratur i undervisningen för att stödja elevers läsinlärning och läslust?” och ”vad är den generella inställningen till arbete med skönlitteratur utifrån lärares perspektiv?” Detta har besvarats genom att läsa litteratur inom ämnet och genom att intervjua fyra verksamma klasslärare som undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna som hölls var semistrukturerade och kvalitativa och det empiriska materialet analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Den litteratur som studerats har visat att arbete med skönlitteratur har många positiva fördelar. Några av dessa är ökat ordförråd, berikad fantasi och en ökad förståelse för sig själv och andra samt för omvärlden. Läraren spelar en viktig roll i elevers läsutveckling och hur de motiverar eleverna till läsning har stor betydelse för deras läslust. Samtliga lärare i studien finner arbete med skönlitteraturen viktigt och inkluderar läsning i undervisningen på olika sätt. De ser alla många fördelar med att arbeta med skönlitteratur och har en positiv inställning till skönlitteratur i undervisningen men finner vissa aspekter mer kritiska än andra. Dessa innefattar tidsbrist och somliga elevers ointresse för böcker. Resultatet visar även att samtliga lärare i studien har en medvetenhet bakom skönlitteraturundervisningen men att det ibland infaller som en utfyllnad i undervisningen när det blir tid över. Slutsatsen är att samtliga lärare i studien jobbar med skönlitteratur i undervisningen och att de har kunskap om skönlitteraturens många fördelar och har en positiv inställning till skönlitteratur i undervisningen. Tidsbrist kan dock försvåra arbetet med skönlitteratur.

Sammandrag   Denna studie syftar till att undersöka hur kamratbedömning omnämns i två valda läroböcker skrivna för kursen svenska 1 på gymnasiet. Detta kopplas till tidigare forskning som påvisar kamratbedömningens betydelse för elevers lärande. Kamratbedömning är ett centralt begrepp inom formativ bedömning. Enligt Skolverket bör undervisningen utformas på ett sådant sätt att det tydligt framgår för såväl lärare som elever var varje enskild elev befinner sig i förhållande till de uppsatta målen. Den formativa bedömningen är och ska vara en del av undervisningen. Studiens resultat påvisar att de analyserade läroböckerna skiljer sig åt i vilken omfattning de tar upp kamratbedömning. Markanta skillnader kan även ses i vilken grad läroböckerna väljer att beskriva syftet med kamratbedömning, och även i vilken grad de väljer att beskriva kopplingen mellan kamratbedömning och formativ bedömning. Därmed skiljer de sig även åt i vilken utsträckning de svarar mot det som står skrivet i den svenska skolans styrdokument och det som tidigare forskning inom detta område påvisar.     Nyckelord: kamratrespons, kamratbedömning, bedömning, formativ bedömning, läromedel.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för elevers möjlighet till igenkänning i skönlitteratur. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare för att elever ska kunna identifiera sig i den skönlitteratur som används i svenskundervisning? Hur beskriver lärare att de upplever tillgången till mångfaldslitteratur kopplat till etnicitet? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare. Intervjuerna var semistrukturerade och urvalet var målstyrt. Resultatet av studien visar att lärarna, i enlighet med tidigare forskning, anser mångfaldslitteraturen som viktig för elevers identitetsskapande. Dock känner flertalet av lärarna en osäkerhet i användning av mångfaldslitteratur, något som kan bero på ett bristande stöd från skolan som organisation. Undersökningen har genomförts med socialkonstruktivistisk teori som utgångspunkt. / This has been investigated through qualitative interviews with six active teachers. The interviews were semi-structured and the selection was targeted. The result of the study shows that teachers, in accordance with previous research, consider the diversity literature as important for students’ identity formation. However, most of the teachers feel an uncertainty in the use of diversity literature, which may be due to a lack of support from the school as an organization. The study was conducted departing from a social constructivist theory.

Studiens syfte är att tydliggöra hur sju lärare i förskoleklass samt årskurs 1 – 3  arbetar med högläsning som pedagogiskt redskap och hur de tänker kring arbetet med högläsning i klassrummet. Metoderna som valdes för att uppnå studiens syfte var observation och intervju. Observationer användes för att se hur det pedagogiska arbetet går till i klassrummet och intervju användes för att synliggöra lärarnas tankar kring det pedagogiska arbetet. Resultatet speglar lärarnas tankar och arbetssätt och visar att alla medverkande lärare var eniga och tycker högläsning är viktigt samt utvecklar elevernas läsförståelse. Under de observerade högläsningstillfällena framkom det olika arbetssätt som lärarna använde sig av. Dessa arbetssätt var att dramatisera den lästa texten, att diskutera texten före, under och efter högläsningstillfället och använda sig av läsförståelsestrategier. Resultatet visar att lärare har olika syften bakom arbetet med högläsning. Dessa syften beror på vad läraren upplever som relevant och viktigt i stunden. De syften som dessa sju lärare betonade var utvecklingen av läsförståelse, språket och användning av högläsning som avslappningsmoment. Litteraturen kan även väljas beroende på högläsningens syfte eller för att spegla ett specifikt arbetsområde. Studiens slutsats är att lärare arbetar med högläsning på flera olika sätt och de anser att högläsning är viktig för elevernas läs- och språkutveckling.

Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om genrepedagogik som ett språkutvecklande arbetssätt i ämnet svenska på gymnasiet samt som ett arbetssätt för en likvärdig undervisning. Genrepedagogiken utgår från det sociokulturella perspektivet som för genrepedagogiken innebär att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen därför ska utformas på ett sådant sätt att alla elever har chans att nå de uppsatta målen. En undervisningsmetod som har utformats utifrån detta är cykel för undervisning och lärande (cirkelmodellen) som utgår från att språket är grunden till förståelse, reflektioner och kunskaper.   Två metoder ligger till grund för denna uppsats, en systematisk litteraturstudie och en intervjustudie. Den systematiska litteraturstudien ger en fördjupad beskrivning av genrepedagogiken utifrån forskning och litteratur. Intervjustudien utgör intervjuer med fem svensklärare på gymnasiet som arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Intervjuerna i denna uppsats ger kunskap om hur genrepedagogiken fungerar i praktiken. Dessa studier redovisas i separata resultatdelar för att sedan i diskussionen analyseras tillsammans utifrån det resultat som studierna har givit.   Resultaten visar att genrepedagogiken som arbetssätt inverkar positivt på elevers språkutveckling. Den systematiska litteraturstudiens resultat visade genrepedagogikens effekter på elevers språkutveckling utifrån olika forskningsprojekt, bland annat att eleverna förbättrade sitt skrivande och ökade sina kunskaper om hur olika texter ska skrivas. Studien redogör också för vikten av skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet och vilka konsekvenser bristen av det kan få på elevers språkutveckling. Intervjustudiens resultat redogör för lärares reflektioner kring elevers språkutveckling utifrån ett genrepedagogiskt arbetssätt. Båda studierna visar att ett genrepedagogiskt arbetssätt hjälper elever att utveckla sitt språk.

Denna studie berör skönlitteraturens plats i undervisningen och hur man genom den skönlitterära läsningen kan stimulera elevers läsförståelse. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare går tillväga när de väljer skönlitterära texter till undervisningen, samt vilka lässtrategier de använder sig av för att utveckla elevers läsförståelse. Studien berör även de stigande resultaten i internationella mätningar och hur lärare kan arbeta med läsförståelse för att behålla dessa resultat. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3 samt observationer av lektioner i deras klasser. Förutom att lägga fram resultat från de medverkande lärarnas bearbetning av skönlitteraturen, kommer även lärarnas uppfattning om hur de använda lässtrategierna påverkar elevers läsförståelse presenteras. Studien visar att det är viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att utveckla en god läsförståelse. I studiens resultat framkommer även vikten av att en vuxen behöver stötta elever i deras val av skönlitterär bok, då det visat sig att de annars har lätt att välja en bok som inte ligger på rätt nivå utifrån deras läsförmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder lärare uttrycker att de använder i klassrummet för att främja elevers intresse för att läsa skönlitteratur och vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Ramen för vår studie utgår från våra frågeställningar där vi har undersökt hur lärare ser på begreppet läslust. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en enkät och intervjuer. Materialet som analyserades består av 99 enkätsvar, en intervju med tre bibliotekarier samt en intervju med en lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärare främst använder högläsning som arbetssätt för att stimulera elevers läslust, med efterföljande boksamtal som metod där alla elever kan känna sig inkluderade. I vår enkät framkom även bokvalet som en viktig faktor för elevers läslust. Många respondenter vittnar om lärarens och skolbibliotekets roll för att elever ska finna läslust. Det visar sig tydligt att skolbibliotekets vara eller icke vara ser väldigt olika ut på skolorna. Denna brist på likvärdighet mellan skolor och kommuner är oroväckande och kan vara en orsak till elevers bristande läslust.