This study will analyze the simple past tense together with some temporary markers, such as in order to see if they along with an explanation about how to use the simple past tense help the Swedish-speaking student to use the right verb tense or not. In order to understand the differences between the past tense in Spanish and Swedish this study will briefly compare the two past tenses with each other. In order to see if the temporary markers help this study will compare the results obtained by two groups of students. The students are of the same age and they are Swedish students that study Spanish for the first time at secondary school. One group will get an explanation about how to use the simple past tense together with the temporary markers and the other group will get an explanation about how to use the past tense but no extra explanation about the temporary markers will be given to them.

This essay investigates Jamaica Kincaid´s the book Annie John (1985) and its protagonist Annie John´s search for a coherent self-and/or a de-colonized identity through a subject transformation. Using postcolonial feminism, including theorists such as Homi K. Bhabha and Stuart Hall, I suggest that the protagonist Annie John does not perform a subject transformation as she is unable to embrace the state of hybridity needed to perform such a transformation. Annie John is a colonial subject drawn to the two worlds in which she resided, the East and West- and cannot create herself in the presence of them both. I conclude that Annie John´s mother, under the influence of colonialism and patriarchy, is part reason as to why Annie John is unable to perform this transformation. With the help of postcolonial feminism, I find that as Annie John cannot recover her mother from this double oppression of colonialism and patriarchy. The conclusion of this essay proposes that the protagonist Annie John does not manage to create a subject formation as she is not able to reside in a state of hybridity between her own culture and that of her colonizer.

Denna litteraturstudie har sin utgångspunkt i observationer som gjorts under genomförd verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessa visar att högläsning till stor del används som ett avslappningsinslag i anslutning till fruktstund eller när det finns tid över under skoldagen, till skillnad från att använda det som ett planerat lärtillfälle. Erfarenheterna styrks av PIRLS 2011 där det framkommer att svenska elever sällan ges möjlighet till samtal som bearbetning kring en högläsningstext. Studiens syfte är därmed att belysa vad högläsning som social praktik har för påverkan på elevers utveckling inom ämnet svenska samt undersöka vad forskning beskriver om högläsningens påverkan på elevers språkförståelse, knutet till de underliggande komponenterna ordförråd, språkstruktur och hörförståelse. Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar påvisar forskningen att det finns med högläsning som social praktik? Hur påverkar högläsning elevers språkförståelse? Studien baserar sig på sammanlagt elva vetenskapliga publikationer, i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, tidskriftsartiklar och konferensbidrag, som ger en bild av både internationell och nationell forskning. Denna litteraturstudie grundar sig i den sociokulturella teorin som lyfter vikten av samspel och gemenskap som ett viktigt underlag till lärande. Studiens resultat visar att möjligheterna med högläsning är mer framstående än vad utmaningarna är. De möjligheter som sammanställts i studien är att högläsning som social praktik bidrar till att: utveckla gruppens gemenskap, möjliggöra ett möte med en mer avancerad litteratur för eleverna, utveckla elevernas förståelse för hur lässtrategier används samt utveckla elevers ordförråd, förståelse för språkstruktur och hörförståelse. Utmaningarna ligger främst hos läraren som bland annat måste vara väldigt flexibel när det kommer till att ha ett fokus på både texten och eleverna samtidigt under en pågående högläsningssituation. En slutsats som gjorts i studien är att högläsning som social praktik kan ge stora framgångar inom många områden i svenskundervisningen men att det krävs en medveten planering av läraren för att nå dit. Flera av studiens forskare påpekar, i enlighet med det sociokulturella perspektivet, att det är i interaktionen lärandet sker och att det krävs stöttning från en erfaren person för att nå dit.

Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkiga gymnasieelevers interaktion och användning av sina språkliga resurser i grupparbeten om texter på svenska. Eleverna var mellan 15 och 18 år och deltog i kompletterande svenskundervisning i utlandet. Eleverna samarbetade i smågrupper för att försöka nå en djupare förståelse av två texter. I studien användes officiell translanguaging som ett experimentellt inslag. Detta innebar att eleverna ombads diskutera en av texterna på engelska, majoritetsspråket i landet och sitt starkaste språk. Genom ljudinspelade observationer, dokumentanalys och gruppintervjuer undersöktes elevernas interaktion och användning av sina två förstaspråk, engelska och svenska. Interaktionen studerades ur ett sociokulturellt perspektiv och språkanvändningen analyserades ur ett translanguaging-perspektiv genom en heteroglossisk lins. Resultatet visar att elevernas interaktion hjälpte dem att förstå både ord och innehåll. Nära förknippat med interaktionen var elevernas språkanvändning som också bidrog till den djupare förståelsen av texterna. Genom elevernas flexibla användning av sina språkliga resurser effektiviserades förståelsearbetet. Eleverna översatte åt båda hållen för att förklara ord och mer detaljerat beskriva karaktärerna i texterna. När eleverna, i det experimentella inslaget, diskuterade en text på engelska ökade intensiteten i interaktionen och några elever talade mer och eleverna kom djupare in i textens värld. Mindre avancerade elever fick stöttning och blev också mer inkluderade i grupparbetet.

Syftet med vår kvalitativa studie är att synliggöra om materialet Babblarna används medvetet som ett språkutvecklande material. Vi vill synliggöra hur pedagogen förmedlar materialet till barnen och undersöka vilka kommunikationsformer pedagogen använder sig av. Studiens utgångspunkt är sociokulturell teori och vi valde att observera tjugo planerade aktiviteter med Babblarna på sju olika förskolor. Resultatet i denna studie visar att Babblarna används på ett skiftande sätt, allt från sångsamling till experiment. Materialet främjar barns språkutveckling, men det är inte alltid ett medvetet val från pedagogens sida. Vidare visar studien vilka kommunikationsformer som används, dessa är talat språk, kroppsspråk och teckenspråk. Vår slutsats blir att Babblarna är ett hjälpande material för att utveckla barnens språkliga medvetenhet på ett meningsfullt sätt, särskilt om pedagogen använder dem som språkutveckling på ett medvetet sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på en högstadieskola i Västra Götalands län i Sverige arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Två mer specifika frågeställningar är: 1. Hur arbetar lärare på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt? 2. Vilka hjälpmedel använder lärare för att kon-textualisera undervisningen? I studien har en kvalitativ metod använts, där fyra lärare har intervjuats och observerats. Resultatet av observationerna och inter-vjuerna ger svar på det övergripande syftet. Det sätt på vilket lärarna arbetar på i fråga om ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt varierar i utifrån den språkinriktade undervisningens tre grundprinciper: kontext, interaktion och språklig stöttning. Det beror även på var läraren vill att eleverna ska befinna sig enligt Cummins fyrfältsmodell, som visualiserar och illustrerar den kontextuella och kognitiva dimensionen av lärande som grund. Det framgick även att det hjälpmedel som lärarna främst använder för att kontextualisera undervisningen är datorn och Google Classroom. Slutsatsen är att lärare 3 gav minst kontext, interaktion och språklig stöttning i undervisningen medan lärare 1, 2 och 4 upp-fyllde mer punkter enligt ett observationsschema. / <p>Betygsdatum 2019-08-28</p>

Denna uppsats undersöker dialoger i två versioner av Jan Guillous Ondskan, originalversionen och den lättlästa versionen. Undersökningen utförs genom en kvalitativ textanalys. Undersökningsmaterialet baseras på cirka 61 dialogpar. I uppsatsen presenteras åtta olika huvudanpassningar som går att se när det gäller dialoger. Utöver det visas på ytterligare femton tendenser av anpassningar inom huvudanpassningarna. Resultatet visar att majoriteten av anpassningarna med spår av muntlighet försvinner eller skrivs om i den lättlästa versionen mot ett standardspråk. De anpassningar som inte bär på spår av muntlighet är förenklade enligt de gängse riktlinjerna för lättläst. I vissa fall uppmärksammades anpassningar som kan sägas vara godtyckligt gjorda i förhållande till de gängse riktlinjerna för lättläst.

Modes of address between speakers in Sweden and the U.K differ from each other, yet both countries are influenced by similar mass media and aspects of globalization that otherwise generally lean towards linguistic convergence. Survey data from students and teachers in UK and Sweden has revealed some noteworthy differences. Even though these are two Western European countries with rather similar cultures and conventions, their address systems have developed in relatively diverse ways. Therefore, this study aims to highlight the sociolinguistic aspects in the chosen languages, and how they play a role in the usage of address modes and referential terms in the two countries, primarily in schools, but other contexts are also considered. The purpose of the study is to establish how conventions regarding modes of address and referential terms vary between the two countries studied, and whether claims made following previous research satisfactorily account for such differences that might exists. Following a review of existing studies, primary qualitative research was conducted which involved interviewing students and teachers in Sweden, and this revealed which expectations and preferences are similar, and which differ, between the countries.  This study concluded that less formal modes of addressing in schools and other institutions are favoured in Sweden, whereas the UK generally adopts stricter forms of address, with hierarchial differences evident within the same institutions. This reveals one aspect of how discourse norms and sociocultural climates in the UK differ from those in Sweden. Swedish discourse norms appear to have been more influenced by globalization and mass media than the UK, and national culture and values appear to have a greater influence on the discourse norms in the UK.

Studiens syfte har varit att undersöka vilken roll den språkutvecklande skönlitterära läsningen har i SVA-klasser på den kommunala vuxenutbildningen. Med kvalitativa intervjuer har några ämnesbehöriga lärares tankar kring planering och utförande av språkutvecklande arbetsmetoder med skönlitteratur åskådliggjorts. På detta sätt har också faktorer som påverkar lärarnas utformning av dessa arbetsmetoder belysts. I studien har en klass SVA-elever fått delge vilka arbetssätt de tycker är mest språkutvecklande via en enkätundersökning. Sammantaget kan man utröna att resultatet av dessa undersökningar i stort sett pekar på samma uppfattning om språkutveckling som forskning och teorier indikerar. Resultatet av studien visar att problematiken med att genomföra lektioner som är språkutvecklande via skönlitteratur handlar mer om den organisatoriska strukturen och den politiska styrningen än lärarnas kunskap om språkutveckling och utförande av sina arbetsuppgifter.

No description available.