Föremålet för denna uppsats är det fornsvenska verket Tungulus, sådant det föreligger i hand­skriften Cod. Holm. D 4a, daterad till 1457. Dess troliga tillkomstplats är Strängnäs. Vid tiden för denna handskrifts tillblivelse var det fornsvenska fyrkasussystemet i upplös­ning. Uppsatsen beskriver i vilken grad och hur kasussystemet används i Tungulus och jämför resul­tatet med vad forskningen säger om systemets status vid 1400-talets mitt. Analysen visar att texten bär tydligt vittnesbörd om bortfallsprocessen – att skrivaren var en del av den språkgemenskap som var på väg att lämna kasusbruket. Dock finns en viss konser­va­tiv tendens; delar av kasussystemet är alltjämt i bruk, om än vacklande, och enstaka exempel kan uppfat­tas som arkaiserande. Det vacklande bruket omfat­tar bl.a. maskulina nomina­tiv­än­delsen -er (eeldher, swarter), bestämda feminina ackusa­tiv­ändelsen -a (siälinä) och adjektivens ackusativ­än­del­se -an (diupan). Utjäm­ningen mellan nominativ och ackusativ är långt fram­skriden men inte undan­tags­lös; här finns flera exempel på former som inte skulle komma att överleva kasusbortfallet.

Denna studie utreder huruvida stigmatisering har någon inverkan på vårt språkbruk i kommunikationssituationer som behandlar psykisk ohälsa och sexualitet, samt huruvida går att urskilja någon skillnad mellan olika grupper av ungdomar på ungdomsmottagningar i Sverige. Utredningen grundar sig på tio intervjuer med personal på vederbörande ungdomsmottagningar och deras upplevelser. Resultatet visar att språkbruket kan begränsas till följd av olika faktorer där stigmatisering utgör en, främst när ungdomen har annan kulturell bakgrund i vilken stigmatisering är vidare utbrett. Andra faktorer som påverkar språkbruket i kommunikationssituationerna är tillgång till kognitiv förmåga, generations- och åldersklyftor samt abstraktionsnivån hos vissa begrepp, som t.ex. ångest.

Den här studien berör hur ett litteratursamtal kan se ut i en klass i årskurs 5. Syftet är att finna de förväntningar läraren har på litteratursamtalet, vilka upplevelser denna undervisning kan skapa hos eleverna samt att undersöka relationen mellan lärarens förväntningar och elevernas upplevelser i litteratursamtalet. Som teoretisk referenspunkt har fenomenologi och sociokulturellt perspektiv använts. Detta för att fastställa synen på elevernas uppfattningar som sanningsbärande fenomen samt fastställa studiens förhållningssätt till lärande och text. All använd data är av kvalitativ art och är insamlad med hjälp av intervjuer som sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens förväntningar berörde elevernas diskussioner och reaktioner på boken samt att eleverna skulle få en större förståelse för den lästa texten. Elevernas upplevelser var många, bland annat att de får fler perspektiv genom att diskutera med varandra och därigenom en djupare förståelse för det lästa. De berörde även upplägget av litteratursamtalet, helklass eller smågrupper, och vilka fördelar och nackdelar som eleverna upplevde med respektive upplägg. Studien visar att det finns en relation mellan lärares förväntningar och elevers upplevelser bland annat då lärares förväntningar styr upplägget som eleverna i sin tur baserar sina upplevelser på.

Målet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och sammanställa vad tidigare forskning lyfter fram kring talrädsla. Vidare intas ett didaktiskt sociokulturellt perspektiv på elev och lärande samt vad som föreskrivs i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (2011) och elevernas rättigheter till kommunikativa kunskaper. Syftet är att belysa en nulägesrapport vad gäller forskningsläget inom talrädsla. Den aktuella frågeställningen är: På vilket sätt gynnar en ökad medvetenhet om hela kommunikationsprocessen elever med talrädsla, enligt tidigare forskning? Vilka beprövade åtgärder finns beskrivna för att gynna elever med talrädsla i gymnasiet enligt tidigare forskning? Vad anses som mest centralt inom forskningen för elever med talrädsla? Litteraturstudiens resultat visar att eleverna lider av olika former av specifik social fobi inom talrädsla vilka blir synliga genom självrannsakning. Arbetet för att komma ur talrädsla är att exponeras inför en sekundärgrupp. Vidare visar litteraturstudien också att kunskaper kring hela kommunikationsprocessen inom elevsocialisationen är väsentligt för hur eleverna tar sig an ett muntligt föredrag i skolan. Det handlar framförallt om de sociologiska faktorerna som självförtroende, anpassning, självbild och maktstrukturer som avgörande för elevernas språkutveckling. Det sociokulturella perspektivet gör det möjligt att se relationen mellan talrädsla och kommunikationsprocess. Det psykologiska tillvägagångssättet är önskvärda i undervisningen om tal eftersom det främjar tryggheten i klassrummet samt att de psykologiska metoderna skapar vägar ur talrädslan på ett bredare plan än vad retoriken kan erbjuda.

This study aims at investigating what Litteracy events and texts children encounter during a day at preschool. The aim of the study is also to get an understanding of the underlying thoughts with the texts presented in the environment and by the pedagogues. Through observation in two departments as well as interview with a teacher from each department, the questions are examined. The results show that several of the Litteracy events are part of the daily work routine at the preschool in all the investigated departments. The result also shows that children encounter text and Literacy events in large numbers and variations throughout the day, with the exception of the outdoor activities. The study also shows that the teachers in the departments have underlying thoughts to the vast majority of the texts presented. The result also shows the importance of qualitative pedagogues. The more they can inspire and engage, the greater opportunities the children will be able to meet in the areas of text and script in a amusing way, which the vast majority of children today participate in and also as the first part of our education system that deals with the lifelong learning.

Modersmålsundervisning är en viktig förutsättning för att kunna främja flerspråkighet i dagens skola. Forskning visar att modersmålsundervisning kan bidra till att stärka elevers identitets- och språkutveckling och förbättra deras skolresultat. Denna uppsats består av en intervjustudie där syftet är att undersöka andraspråkselevers attityder till modersmålsundervisning. En gruppintervju med sju elever samt tre enskilda intervjuer genomfördes. Resultatet i denna studie visar att eleverna har både positiva och negativa attityder till modersmålsundervisningen. Eleverna har positiva attityder vad gäller undervisningens innehåll och påverkan på deras språkliga utveckling och sociala liv. Detta resultat stärker också vad som framkommit i tidigare forskning. Eleverna har inte lika positiva upplevelser när det gäller organisationen och planeringen av ämnet. De upplever en orättvisa då undervisningen är schemalagd efter ordinarie skoltid.

No description available.

J.K. Rowlings bok Harry Potter och de vises sten är en ungdomsbok som slagit igenom och fångat många barn, ungdomar och vuxna. I denna studie undersöks huvudkaraktären Harry Potters identitetsutveckling genom en didaktiskt inriktad litteraturanalys. Analysen utgår från psykologiska teorier om ungdomars identitetsutveckling, vilken kan delas in i fyra faser. De två första faserna visar sig vara de som var tydligast i Harrys identitetsutveckling. Den tredje fasen börjar att etablera sig i slutet av boken, medan Harry inte når den fjärde fasen. Genom att tillsammans med eleverna läsa boken om Harry Potter kan lärare i grundskolan stötta elever att utveckla sina identiteter. Elever skulle kunna relatera till händelser i boken som till exempel att möta nya människor som i sin tur kan bli vänner eller ovänner. De skulle också kunna lära sig att våga vara sig själva och få utveckla en större acceptans för sådant som inte tillhör normen.

No description available.

No description available.