The purpose of this study is to examine bilingualism, multilingualism and language attitude of deaf students in gymnasium. The study will also investigate the similarities and differences between student’s attitudes regarding their multilingualism. The questions asked are: Do they feel bilingual or multilingual? What’s their attitude to their languages? Do they feel proud having known several languages? The methods used are qualitative interviews as data gathering method, specifically focused on phenomenology. The seven deaf individuals from gymnasium were interviewed for this study. Because the method of phenomenography was used, the focus was on the empirics rather than theories. The analysis will be mainly focused on phenomes rather than the students themselves. The main results from this study includes that the students did not pride in their bilingualism or multilingualism but instead they believed they learned because of their environment. In addition, they highlighted judgements they received for being deaf such as not believing they had the capacity of learning several languages. Deaf people are often stereotyped by hearing people as being dumb and not being able to write or read. Other areas found are communication, opportunities and code shifts are greatly of importance for their multilingualism. They find multilingualism overall positive and it may give them opportunities that other might not have. My hope is that my study can outline what are the attitudes of bilingualism, multilingualism and languages among deaf people.

The purpose of my study was to investigate how girls and boys are produced in the picture book, to contribute knowledge about gender in children's literature but also to see what gender images the children meet through the picture book. To find that out, I chose to analyze four picture books between 2013-2016 because it would probably describe how girls and boys are seen today. The result I got was that girls were in a higher grade more norm breaking in both characteristics and appearance than boys where. The boys could be depicted with female characteristics and clothing, but not as much as girls in tough clothes and male behavior. It was also found that the older girls were more caring than the younger ones and that the older boys had more power.

No description available.

No description available.

Allt fler elever i skolan är flerspråkiga och elevgrupper i gymnasieämnet svenska som andraspråk har en allt bredare etnisk mångfald. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den etniska mångfalden ser ut i gymnasieämnets läromedel och synliggöra migranter och minoriteter. Ett ytterligare syfte är att undersöka om läroplanen följs. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvantitativ- och kvalitativ textanalys. Två läromedels autentiska texter har räknats och diskursivt analyserats för att få fram ett så tillförlitligt analysresultat som möjligt.      Resultatet visar att läromedlen uppfyller läroplanens riktlinjer gällande ett textinnehåll från olika delar av världen, även om den etniska mångfalden till störst del är centrerad vid Europa. Läromedlen framställer migranter och minoriteter problematiserat och belyser problem som kan uppstå inom mötet mellan majoritets- och minoritetskulturer. Slutligen visar resultatet att läroplanens värdegrundsarbete gällande motverkandet av etnisk diskriminering främjas till viss del, även om kunskap om andra människor finns.   Nyckelord: svenska som andraspråk, läromedel, etniskt perspektiv.

Litteratur och läsning har länge varit en grundläggande del i svenskundervisningen och har det än idag. Digitala verktyg är ett desto nyare inslag i svenskämnet men har i den reviderade upplagan av läroplanen fått en större och mer framträdande roll. Denna studiens syfte var därför att undersöka hur fem svensklärare i år 7-9 förhåller sig till användandet av digitala verktyg i litteraturundervisningen. Den metod jag har använt för att svara på mina frågeställningar är en kvalitativ intervjumetod där jag har intervjuat fem lärare som undervisar i årskurs 5-9. Intervjuerna har varit semistrukturerade och utgått från innan förutbestämda intervjufrågor. I resultatdelen lägger jag fram de intervjusvar jag fick och som är relevanta för frågeställningarna. Av resultaten framgår att svensklärarna känner osäkerhet inför hur de kan arbeta med digitala verktyg när det gäller litteraturundervisning, bortsett från powerpoint-presentationer och bildstöd. Det framgår också att lärarna arbetar med digitala verktyg inom litteraturundervisningen för att det kan underlätta undervisningen, vara ett stöd till den analoga undervisningen, samt som ett hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. / <p>Svenska</p>

Studiens syfte är att utifrån ett lärar-och ett föräldraperspektiv undersöka hur föräldrar och lärare uppfattar läxor i ämnet svenska. Studien bygger på åtta e-postintervjuer med lärare i åk 1-4 och tre med föräldrapar. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att ge läsläxa. Alla informanter använder sig av läsläxa i sin undervisning men det skiljer på syfte och upplägg.

La novela Pedro Páramo es una obra compleja y susceptible de múltiples interpretaciones en clave simbólica. El presente trabajo muestra una de tales interpretaciones donde marxismo y psicoanálisis obran en conjunción como métodos de análisis literario. En él se extraen conclusiones referentes a la dialéctica histórica como concepción del mundo propia de una clase social, y al mismo tiempo referidas a las estructuras de la personalidad humana surgidas a partir del complejo de Edipo. Un análisis ideológico y psicoanalítico resulta en una lectura simbólica coherente donde la propia ideología es puesta en entredicho y en el que una personalidad arquetípica es perfilada a través de los personajes y su estatus social.

Dialekterna är i upplösning, i synnerhet de lokala. De lokala dialekterna är de som ligger längst ifrån standardspråket sett till uttal och förekommer främst i Dalarna. Bjursås är den sydöstligaste socknen som tillhör de egentliga dalmålen och den lokala dialekten bjursmålet är starkt hotad. Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka vad eleverna på Bjursåsskolans högstadium har för attityd till den lokala dialekten bjursmålet samt se om det finns ett intresse för att bevara den genuina dialekten med hjälp av skolundervisningen. För att samla material används en kvalitativ metod i form av enkäter. Enkäterna besvarades via både pappersform och Google formulär av 123 högstadieelever samt två verksamma svensklärare på samma skola. Resultatet visar att ungdomarna generellt sett har en positiv attityd till bjursmålet och majoriteten av dem vill lära sig mer om dialekten. Trots det berör inte skolundervisningen ämnet, vilket dessutom ses som en av de större orsakerna till dialektupplösningen. Slutsatsen av undersökningen är att fler skolor bör arbeta med dialekter (framför allt de lokala) i undervisningen för att bevara kulturarvet.

Language and music share key features such as melody and rhythm and do also develop simultaneously in the childhood. The idea that music and language learning could benefit from each other has been around for a long time and some of the research and studies on the effects of music on language learning and language education are presented in this essay. A survey on the subject was made for modern languages teachers in Sweden to answer, asking about their opinions and experiences of music in the modern languages classroom. It was clear from the results that almost all participants were positive to the use of music in the language education and had experienced positive learning outcomes among students from the use of music. According to the teachers, modern language learning could above all benefit from the motivational properties of music and music can be a help by vocabulary acquisition.