Den här uppsatsen behandlar skillnader mellan pojkars och flickors läslust av skönlitteratur. Det finns ett elev-, lärar- och genusperspektiv som genomsyrar hela uppsatsen. Uppsatsen besvarar följande tre frågor. Hur ser läslusten ut hos pojkar respektive flickor? Är svårigheter med läsning korrelerad med läslusten? Vad motiverar till att känna läslust? För att besvara de här frågorna använde vi oss av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys med hjälp av intervjuer med lärare och enkäter med elever. Resultatet vi har fått visar att det är skillnad på pojkars och flickors läslust då flickor har en högre läslust än pojkar. Flickor läser även mer än pojkar. Vi har belägg för att säga att elever som tycker att det är svårt att läsa ofta samtidigt tycker att det är tråkigt och det beror på att det krävs så stor ansträngning för att lyckas ta sig igenom texten. Det finns flera faktorer som motiverar till att känna läslust. Böcker som intresserar eleven och som är lagom utmanade ger större läslust. Läsande förebilder både i skolan och hemmet bidrar till läslust hos eleven. Utbudet av böcker är en viktig faktor för att eleven ska känna läslust och det är viktigt att det finns ett stort och bra utbud av böcker. Biblioteket är en viktig källa till utbudet.

Uppsatsen analyserar tre läromedels definition av läroplanens begrepp språklig variation utifrån en tematisk analys. Syftet med uppsatsen är undersöka hur läromedlen tematiserar språklig variation och vilka skillnader och likheter det finns mellan dem. Uppsatsen utgår från Hellspong & Ledins (1997) analysmodell om innehållets ideationella textstruktur. Analysen visar att de tre läromedlen definierar språklig variation likvärdigt med enstaka skiljaktigheter. De tre läromedlen definierar även språklig variation utifrån svenskämnets mål och syfte från läroplanen.

Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävs. Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävs för att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion över undervisningen eller fortbildning inom ämnet.skall förhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpa grundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiska Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet.Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet.Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerademetoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet.Det som lyfts fram i denna litteraturstudie är bland annat de metodersom används för att främja elevers skrivutveckling, samt vad som krävsför att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till godskrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skallförhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpagrundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiskaartikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kringskrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för eleversskrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultatenutmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerade metoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller elever att utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion över undervisningen eller fortbildning inom ämnet.artikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten idenna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kring skrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för elevers skrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultaten utmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerade metoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller eleveratt utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion över undervisningen eller fortbildning inom ämnet.för att lärare skall få chansen att utveckla den undervisning de bedriver.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som bidrar till god skrivutveckling för elever i grundskolan. Den frågeställning vi skall förhålla oss till och försöka besvara är: vad kan, enligt forskning, hjälpa grundskoleelever att utveckla sina skriftliga förmågor i ämnet svenska?För att kunna besvara vår frågeställning har vi gjort systematiska artikelsökningar genom databaserna Swepub och ERIC. Resultaten i denna litteraturstudie visar att undervisningens upplägg kring skrivuppgifter och hur de är konstruerade kan vara avgörande för elevers skrivutveckling. Även lärares utbildning och möjligheter till fortbildningär betydande för hur elever utvecklar sina skriftliga förmågor. Resultaten utmynnar i vår slutsats som, oavsett om lärare har implementerade metoder i sin undervisning eller ej, så kommer varken lärare eller elever att utvecklas om inte lärarna får möjlighet till reflektion överundervisningen eller fortbildning inom ämnet .

The purpose of this study was to look upon problems due to cultural differences that can emerge when translating a French text into Swedish. In order to examine these phenomena, I chose to translate an extract of a social study entitled Roms et Tsiganes, by Jean-Pierre Liégeois. The text contains a number of terms to designate the Romani communities in France, in which certain differs to the Swedish equivalences, in term of extension and/or connotation. The purpose of this study is not only to expose the translation solutions, but also to show the process that has led me to these results.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förklara läsbarheten i lättlästa nyhetsartiklar från 8 Sidor och Sesam, samt att bedöma hur språket fungerar i denna nyhetskontext utifrån ett andraspråksperspektiv. En textanalys gjordes enligt Hellspong & Ledins textmodell (1997). De fem komponenterna i textmodellen sammanställdes. Dessa komponenter var: de kontextuella- de textuella- de ideationella- och de interpersonella stildragen samt framställningssättet. Stilen förklarades utifrån texternas förutsättningar och syfte samt värderades i en syntes. En slutsats som kan dras är att texternas innehåll kan bli vaga och läsbarheten försvåras genom minskat sammanhang då stilen är avskalad, enkel och lätt samt att lättlästa nyhetstexter ingår i en kontext som både deltar och påverkas av sociala förändringar.

Syftet med den kvantitativa studien är att undersöka högstadieelevers läsvanor och attityder till fiktionstexter. Mot bakgrund av olika synsätt på svenskämnet, läroplanen, förståelsen av de svenska elevernas sjunkande läsförståelse, forskning om vilka fördelarna med fiktionsläsning är kontra vad som gör fiktionsläsning intressant samt tidigare forskning, har 31 elevers och åtta lärares enkätsvar sammanställts och granskats. Resultatet visar att i den undersökta elevgruppen är intresset för fiktionstexter och läsning av densamma tämligen lågt. Av elevernas enkätsvar kan man utläsa en marginell eller ingen skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor och inställning till fiktionstexter. Däremot menade lärarna att flickor var mer positiva till fiktionstexter och även hade en högre läsförståelse. Vidare visar resultatet att fiktionsläsning hos högstadieelever har minskat och intresset för fiktionstexter är lägre än tidigare. Den huvudsakliga anledningen till detta är den digitala revolutionen som gör att eleverna tillbringar mycket tid uppkopplade framför skärmar och väljer att titta på filmer och serier, istället för att till exempel läsa en bok.

Vår studie handlar om hur mellanstadielärare kan göra sin grammatikundervisning intressant och lärorik för att eleverna inte ska uppleva att grammatik är svårt. I denna studie har vi intervjuat två mellanstadielärare samt utformat en enkätundersökning som eleverna besvarat. Resultaten i vår uppsats visar att det är många elever som upplever att grammatik är ett ganska svårt och komplicerat område. Vår slutsats visar att lärarna behöver ha goda färdigheter kring grammatiken och didaktiska kunskaper. Dessutom behöver lärarna ändra på sin undervisningsform när något inte fungerar för att därigenom ge eleverna bättre förståelse och bidra till att de inte tappar motivationen för grammatikundervisningen.

Emojis har fått en allt större roll i elektronisk konversation. Den här studien undersöker bruket av emojis och smileys i sms- och chattspråk samt vad det finns för attityder till dessa. Detta undersöks genom en enkätundersökning som har distribuerats på sociala medier. Under-sökningen är uppdelad i två delar, där den första delen syftar till att kartlägga bruket av emojis och smileys utifrån ålder, utbildning och kön och den andra delen syftar till att undersöka attityder till användningen av emojis, smileys och interpunktion och även undersöka hur vi genom våra attityder placerar in personer i olika fack (så som ålder, kön, egenskaper osv.) när vi läser meddelanden på sociala medier. Resultatet visar att majoriteten av informanterna använder sig av emojis och har en positiv inställning gentemot dessa. Det visade sig även att emojis har en betydande roll för hur vi kategoriserar personer i elektronisk konversation. Däremot var det svårt att identifiera några större skillnader när det kom till variablerna ålder, utbildningsbakgrund och kön.

The aim of my thesis is to map out the attitudes and opinions of professional and future teachers in relation to the spoken language. The study has been conducted through an initial survey that was followed up by four in-depth interviews, two with professional teachers and two with prospective teachers. The study is of a qualitative nature and supports the sociocultural perspective. In the syllabus for the Swedish language, the Swedish National Agency for Education determines which position the spoken language should have in the classroom. According to the syllabus, the purpose of the language is to develop people's identity, give people the opportunity to express their feelings and thoughts while at the same time being receptive to other people's feelings and thoughts. Furthermore, The Swedish National Agency for Education believes that it is important to have a rich and varied language to be able to be a part of the society. In my research, it has been found that this view is shared by many teachers regardless of category. However, there are differences in how teachers work with the spoken language in the classroom and what is considered accepted within the spoken language. The result also indicates that the oral language spoken at school is affected by the type of oral language the pupils are used to at home. Keywords: Vygotskij, spoken language, language attitudes, profanities, linguistic awareness / Syftet med mitt examensarbete är att utforska vilka åsikter och inställningar som yrkesverksamma och blivande lärare har i förhållandet till talspråket. Kartläggningen har skett genom en inledande enkät som utmynnade i fyra fördjupande intervjuer, två med yrkesverksamma lärare och två med blivande lärare. Undersökningen är av kvalitativ art och tar stöd i det sociokulturella perspektivet i den teoretiska utgångspunkten. Skolverket statuerar i kursplanen för svenskämnet vilken ställning talspråket bör har i klassrummet. Enligt kursplanen ska språket utveckla människors identitet, ge människor möjligheten att uttrycka sina känslor och tankar och samtidigt vara mottaglig för andra människors känslor och tankar. Vidare anser även Skolverket att för att kunna vara en del av samhället är det viktigt att ha ett rikt och varierat språk. I min forskning har det framkommit att denna syn delas av många lärare oavsett kategori. Dock finns det skillnader i hur man arbetar med språket i klassrummet och vad som anses vara accepterat inom talspråket. Resultatet tyder även på att hemmiljön påverkar det talspråk som eleven bär med sig in i skolvärlden.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2016a) ska utbildningen utgå ifrån elevers erfarenheter, förutsättningar och behov i syfte att främja alla elevers lärande och kunskapsutveckling. För att skapa ett meningsfullt lärande betonar flera forskare vikten av att läraren har förmågan att skapa en undervisning som tar sin utgångspunkt i elevers tidigare erfarenheter.  Föreliggande studie baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidigare år, 1-3. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur verksamma lärare i årskurs 1-3 tillvaratar elevers tidigare erfarenheter i skrivundervisningen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och syftar till att skapa en djupare förståelse och kunskap för grundskollärarnas tankar, uppfattningar och åsikter om forskningsfrågan. Det empiriska materialet har tolkats och analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med hjälp av begrepp från läroplansteorin. Resultatet visar att flera grundskollärare snarare bygger sin skrivundervisning på den aktuella elevgruppens gemensamma erfarenheter än på den enskilda elevens tidigare erfarenheter. Förklaringen tycks grunda sig i de svårigheter grundskollärarna upplever med att tillvarata de skiftande erfarenheter av skriftspråket som elever kommer med till skolan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte finns någon samstämmig begreppsdefinition av begreppet erfarenheter. Grundskollärarnas definitioner skiljer sig åt i olika kontexter och sammanhang, vilket kan skapa en problematik när läroplanens begrepp och skrivningar ska tolkas av den enskilda läraren.