Lärare har svårt att välja och motivera sina val av litteratur i svenskundervisningen. Frågan är om de ska använda sig av endast kanonlitteratur, eller även populärlitteratur som skräck och fantasy. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om och diskutera vad forskningen uttrycker om fantasy- och skräcklitteratur i gymnasieundervisningen, samt vilka möjligheter och problem sådan litteratur kan medföra. Arbetet bygger på dessa frågeställningar: – Hur ser forskningen på användandet av fantasy och skräck i litteraturundervisningen? – Kan lärare öka elevers motivation till att läsa med hjälp av populärlitteratur såsom fantasy och skräck, och i så fall hur? – Vad kan litteraturundervisning utifrån elevernas läsvärldar få för konsekvenser? För att besvara frågeställningarna granskades litteratur och forskning från 1980-talet och framåt. Resultat visade att skräck och fantasy ofta ingår i kanonlitteratur och därför inte kan uteslutas ur klassrummet. Lärares litteratursyn påverkar litteraturvalet i stort och därför bör syftet med läsningen vara tydligt. Vidare visar resultatet att det finns flertalet aspekter av fantasy och skräck som kan motivera elever i klassrummet. Däribland metoden språngbräda, där populärlitteraturen fungerar som en väg till kanonlitteratur.

This study is based on a qualitative method where a survey based on dialogues with five teachers was conducted. These teachers teach students who came to Sweden during their teens. The teaching teachers were spoken to regarding their experiences of working with identity development. This was going to be a qualitative study whose starting point was to investigate the views of the respondents on the identity-developing work of late arrivals based on the perspectives and experiences through the dialogues. The purpose of the study is to investigate some teachers' views on identity-developing work with late arrivals and the study’s aim is based on four questions:  How do the teachers view the students' identity development in relation to their attitudes and expectations?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to the cooperation between home and school?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to previous experiences and languages?  How do the teachers view student identity development in relation to value and interculturality? The study will be based on Erik H Erikson's sociological perspective in the view of identity, which is based on the fact that we have an identity when we know who we are, are aware of how others view us and that this should be in line with how we look at ourselves.

I den här uppsatsen har syftet varit att utifrån ett genusperspektiv utföra en diskursanalys av studiematerial på sfi. Med avstamp i Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem som genomsyrar samhället närläses tre läroböcker på sfi på nivå B, för att se om det går att skönja ett genussystem i dem. Undersökningen utgår vidare från att genussystemet kan skönjas i diskurser och att läroböcker är en arena för producerande och framförallt reproducerande av maktordningar och genussystem. Ett naturligt led i detta är sedan att ställa sig frågan om resultatet följer läroplanens uppdrag och syfte vad gäller arbetet med jämlikhet. Tre frågeställningar har ställts upp för att besvara syftet: Hur representeras kvinnor och män i läromedel för sfi? Hur väl stämmer presentationen av genus med Yvonne Hirdmans genusteori? Hur väl stämmer detta överens med läroplanens uppdrag och syfte? Uppsatsens resultat och slutsatser pekar entydigt och i linje med tidigare forskning i området, på en starkt representerad genusordning i läroböckerna. Då det i läroplanen står att elevernas undervisning ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv uppstår en motsättning mellan resultaten i den här uppsatsen och vad läroplanen säger att den ska göra. Det skapar en önskan om lärare med utbildning och medvetenhet om lärobokstexters roll.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vuxna andraspråksinlärare hanterar svenskans omvända ordföljd eller inversion i påstående satser i skriftligt språk och att ta reda på hur de hanterar varierande placering av negationen i huvudsatser och bisatser. I undersökningen har tio skriftliga texter analyserats, samtliga skrivna av tio vuxna andraspråksinlärare i svenska som andraspråk 1. Undersökningen har både kvalitativa och kvantitativa inslag och utgår analysmässigt från ett lingvistiskt perspektiv samt från Pienemanns (1998) processbarhetsteori för andraspråksinlärning. Resultaten visar att majoriteten av inlärarna i en överväldigande majoritet av alla av icke-subjekt inledda påstående satser använder inversion målspråksenligt. Vad gäller placering av negationen klarar informanterna i hög grad av att göra detta målspråksenligt både i huvudsatser och bisatser, informanterna har dock svårigheter med placering av negationen i bisatser i hjälpverbskontext. I likhet med Bolanders (1987, 1988a, b, refererad i Philipsson, 2004) studie visar resultaten att informanterna behärskar negationen bättre i huvudsatser än bisatser.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka, beskriva och analysera några sfi-lärares interkulturella förhållningssätt samt hur deras förhållningssätt avspeglas i sfi-verksamheten. Detta konkretiseras genom en kvalitativ fenomenografisk forskningsansats i kombination med socialkonstruktivistisk teori. Studien baseras på self report där fyra verksamma sfi-lärare medverkat i undersökningen. Tidigare interkulturell forskning visar att de interkulturella intentionerna ännu inte fått ett genomslag i svenskt skolsammanhang samt att sfi-verksamheten fokuserar mycket på att undervisa om svensk kultur som produkt och inte process. Tidigare forskning visar också att skilda skolkulturella referensramar är en utmaning när erfarenheter av olika skolsystem möts. Resultatet i denna studie visar i likhet med tidigare forskning att samhällsorientering är ett dominerande inslag i verksamheten. Men resultatet visar också att lärarna har god interkulturell förståelse och förmåga. Samtidigt visar den socialkonstruktivistiska analysen att svenskhet och kulturer skapas på sfi. En viktig slutsats är att lärare inte ensamma kan lyckas åstadkomma den interkulturella förståelsen i skolan.

The purpose of the study was to highlight how teachers can detect and work with children with reading and writing disabilities. To investigate this, I chose to do a quantitative study based on a survey. In the study 80 teachers have answered the questionnaire. The teachers who answered the questionnaire teach from grade four to grade seven. The study showed that teachers work in different ways with each individual and adapt the tasks according to each student's needs. They argue that reading aids and technical aids are good aids in work with students with reading and writing difficulties. Aids such as reading help or iPad make it easier for students with reading and writing difficulties. These different tools make it easier for the teacher who always not have time for each individual student and then needs other types of help. The study identifies the various aids that the teachers think are best when working with students with reading and writing difficulties. It also shows how teachers detect that a student has reading and writing difficulties for example when a student is unsure of reading or mixing words together. The teachers use a customized teaching course for those students who need extra help for example an additional briefing, simple text or special educator.

Denna studie har min egen studie, När kommunikationen brister (Nilsson, 2018) bakom sig i vilken fokus läggs på forskningens skillnader mellan å ena sidan pedagogiskt å andra sidan psykologiskt sätt att se på talrädsla som ett problem för den didaktiska praktiken i svenskämnet. Denna undersökning av talrädslan intar ett elevperspektiv med syfte att se till elevernas erfarenheter av sin talrädsla samt hur eleverna tycker att läraren utövar makt i det pedagogiska klassrummet och svenskundervisningen. Det teoretiska ramverket består av Maurice Merleau-Pontys teori om kroppens fenomenologi för att analysera elevernas erfarenheter av talrädsla och Michel Foucaults teoretiska tankar om makt, vilket innebär att det inte finns kunskap som är oberoende av makt eller makt som är oberoende av kunskap. Resultatet av studien visar talrädslans mångfacetterade uttryckssidor och elevernas erfarenheter tyder på didaktiska och pedagogiska problem när det kommer till övning för att uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande. Resultatet visar också på vilket sätt maktstrukturer påverkar de elever som lider av talrädsla då eleverna söker empati och trygghet i klassrummet samt förmåga att anpassa muntliga framträdanden till mindre grupper. För att eleverna ska kunna uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande efterfrågas lärarens utövning av makt för en inordnad och disciplinerad undervisning.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur en huvudsakligen syntaktiskt definierad ordklass som prepositioner framställs i läromedel för högstadiet. Ges eleven tillräckliga förutsättningar för att förstå vad som särskiljer prepositioner från andra ordklasser? Som teoretisk utgångspunkt används lärandeteorin variationsteori tillsammans med en genomgång av hur prepositioner förklaras i ett antal språkvetenskapliga källor. Som metod används kvalitativ innehållsanalys. Läromedlen analyseras utifrån ett antal undersökningsfrågor som formuleras mot bakgrund av variationsteorin och de språkvetenskapliga källorna. Undersökningen visar att inget av läromedlen ger eleven tillräckliga verktyg för att kunna särskilja prepositioner från andra ordklasser. Framför allt saknas det syntaktiska kriteriet att prepositioner tar ett komplement. I ett av de tre läromedlen ger man kriteriet en förenklad förklaring utan att samtidigt synliggöra innebörden med exempel eller övningar, och i de andra två saknas förklaring helt. Även det betydelsemässiga kriteriet att prepositioner betecknar en relation framgår inte tydligt i något av läromedlen. I samtliga läromedel framgår däremot att prepositioner kan ha en vag egenbetydelse och att det kan vara svårt att välja rätt preposition i fasta uttryck. I två av läromedlen kretsar också en stor del av övningarna runt just konsten att välja ”rätt” preposition. I undersökningen tolkas detta som ett uttryck för en ambivalens mellan att ge språkvetenskap utrymme, respektive att fokusera på slipandet av kommunikativa färdigheter. En ambivalens som kopplas till styrdokumenten där förmågan att urskilja språkliga strukturer anges som en ämnesspecifik förmåga, men där samma förmåga lyser med sin frånvaro i de betygsgrundande kunskapskraven. / <p>2018-06-15</p>

Syftet med studien var att undersöka några lärares beskrivningar av sin undervisning i svenska som andraspråk med fokus på hur undervisningen planeras, vilka utmaningar som lärarna kan ställas inför samt deras upplevelser av andraspråksundervisning. Studien utgick utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och genomfördes med en kvalitativ metod som användes för att samla in material utifrån fyra lärare verksamma på en högstadieskola, varav en av lärarna undervisar i en förberedelseklass med nyanlända elever. Studien visade att de fyra intervjuade lärarna beskrev olika arbetssätt i undervisningen som inkluderade samspel och de hade det gemensamt att de planerade undervisning som ansåg gynnade elevernas språkutveckling. Lärarna beskrev utmaningar så som kulturkrockar, olika kunskapsnivåer hos eleverna och betygssättning. Lärarna uttryckte delade åsikter om förstaspråkets roll i andraspråksundervisningen. Användandet av elevernas förstaspråk i undervisningen tillämpades av en av lärarna, medan två av lärarna inte var säkra på hur förstaspråket kan inkluderas i andraspråksundervisningen eller vilken innebörd förstaspråket skulle uppfylla.

En el presente trabajo hacemos un análisis de la novela La novia oscura de la escritora colombiana Laura Restrepo. El objetivo de este trabajo es investigar la triple identidad de la protagonista Sayonara. Ella representa tres personajes; La Niña, Sayonara y Amanda y juntas foman una triple identidad. La trama se desarolla en la epoca de los años cuarenta, allí trabajaba Sayonara como prostituta. A través del estudio del texto nos aproxiamaremos a la transición de Sayonara de una identidad a otra. Analizamos La novia oscura desde la perspectiva poscolonial y feminista. Aplicamos las teorías de Mary Louise Pratt, sobre  la perspectiva euro-centrista que presenta en su libro Imperial Eyes:Travel writing and transculturation. Nos referimos también a Raewyn Connell, una investigadora australiense, que ha investigado las relaciones del género y las estructuras patriarcales en la sociedad.