Detta examensarbete är en undersökning av hur elevers och lärares attityder påverkar utformningen och undervisningen i momentet litteraturhistoria i gymnasiet men också elevernas generella inställning till litteratur, samt vilka hjälpmedel som finns och kan användas för att motivera och stimulera dem. Undersökningens metoder är en enkät till elever samt intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet av undersökningen visar att eleverna på ett högskoleförberedande program generellt hade en positiv inställning till litteraturen. Lärarna i undersökningen var positivt inställda till momentet och skönlitterär läsning i stort. De hjälpmedel som diskuterades med lärarna såg de som positiva, samt att de kan användas som en hjälp för eleverna att möta en ny form av litteracitet. Den genre som uppskattades mest av eleverna i undersökningen var fantasy och det är något som visas i flera undersökningar. Litteraturen är på uppgång och tillsammans med lärare och bibliotek kan vi hjälpa eleverna att få upptäcka den.

Attityder till och värderingar om dialekter är vanligt förekommande fenomen, men precis som många andra aspekter av språk, kan även dessa förändras. Denna undersökning syftar till att utreda huruvida animerade filmer, specifikt Disneyklassiker, kan bidra till produktion och reproduktion av attityder till och värderingar om dialekter. Genom registrering av dialektala drag hos karaktärer i ett urval av Disneyklassiker och ett jämförande mellan dessa och karaktärernas egenskaper kan vissa mönster för dialektbruk ses. Bland annat att onda karaktärer enbart kan ses inom de sydsvenska och de östmellansvenska dialektgrupperna och att dialekt främst förekommer i gruppkonstellationer som lever i utanförskap eller utanför den aktuella filmens normsamhälle. För registreringen av dialektala drag har metoden öronfonetik använts. Antal dialektala karaktärer och karaktärer med bryning i Disneyklassikerna har också undersökts över tid och resultatet pekar på ett ökande bruk av dialekt och brytning i filmerna.

Syftet med studien var att jämföra kooperativt lärande och traditionell undervisning i arbetet men ordförståelse och läsförståelse i de lägre årskurserna. Med traditionell undervisning syftar studien på en undervisning där läraren dominerar taltiden och eleverna mestadels arbetar enskilt. För att delta i studien som lärare inom kooperativt lärande behövde läraren ha deltagit i fortbildning inom kooperativt lärande samt kontinuerligt använda metoden i undervisningen. I arbetet ställs hypotesen att eleverna inom kooperativt lärande har bättre förutsättningar att utveckla de förmågor vi undersöker. Litteraturen inom området visar att eleverna inom kooperativt lärande använder språket aktivt under lektionstid, det är ett viktigt verktyg. För att uppnå studiens syfte samt evaluera hypotesen ställdes frågeställningarna: 1. Har elever som arbetar kooperativt en större ordförståelse och/eller bättre läsförståelse       jämfört med elever i mer traditionell undervisning i årskurs 3? 2. Om det finns en skillnad, hur kan den relateras till lärarens tillvägagångssätt samt     elevernas arbetssätt?   I studien användes såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Ett test i läsförståelse och ordförståelse genomfördes i samtliga klasser i årskurs 3. Testets syfte var att besvara studiens första frågeställning. För att undersöka elevers arbetssätt samt lärares tillvägagångssätt utfördes observationer i sju klasser samt intervjuer med de observerade klassernas lärare. Dessa sju klasser bestod av fyra klasser i årskurs 3 varav två arbetade enligt kooperativt lärande och två arbetade enligt traditionell undervisning. De resterande tre klasserna bestod av klasser i årskurs 1 varav två arbetade enligt kooperativt lärande och en enligt traditionell undervisning. Skolorna där studien är genomförd är belägna på Åland, Finland. Resultatet av testet var tydligt till den traditionella undervisningens fördel förutom resultatet på första frågan där skillnaden var obetydlig. Vid observationstillfällena konstaterades att taltiden i klasserna som undervisades inom kooperativt lärande dominerades av eleverna, medan det motsatta konstaterades i de klasserna där traditionell undervisning bedrevs. Under intervjuerna hänvisade de lärare som arbetade enligt traditionell undervisning flera gånger till läromedel de använder i undervisningen och lade stor vikt vid innehållet i dem. De lärare som arbetade enligt kooperativt lärande poängterade vikten av sociala färdigheter och menade att i stort sett all undervisning gick att utföra enligt de kooperativa strukturerna och strategierna.    Nyckelord: kooperativt lärande, traditionell undervisning, läsförståelse och ordförståelse

No description available.

The aim of this essay is to test how a teacher can use a pre-reading strategy in the ESL classroom. The pre-reading strategy will be used with song lyrics instead of the usual classroom textbooks. The reaserch questions for this essay are Does the pre-reading strategy “THIEVES” give any results when teaching English as a second language in the classroom? Can any results be discerned after six weeks of working with this pre-reading strategy in a Swedish ESL classroom context? Do students find it easier to work with song lyrics rather than other types of texts?

Digitaliseringen i skolan med bland annat dess digitala läromedel skapar idag förutsättningar för att arbeta med multimodalitet på ett lättare och ett mer utvecklat sätt än tidigare. Även i skolans styrdokument framgår det att detta är ett område, i vilket eleverna ska få kunskap. Denna studie syftar till att identifiera vilka meningsskapande resurser som används i ett digitalt material med utgångspunkt ur ett multimodalt perspektiv. Materialet omfattar ett urval ur Gleerups digitala läromedel i svenska för årskurs 7-9. Inriktningen är mot berättande texter och lyrik. Materialet analyseras med utgångspunkt från följande frågeställningar: Vilka olika multimodala funktioner används i det digitala läromedlet? På vilket sätt samspelar olika medier? Hur underlättar det multimodala framställningssättet kommunikationen mellan läromedel och elev? Den analysmodell som används i studien utgår från ett antal frågor som ställs till var och en av de artiklar som valts ut ur materialet. Urvalet är hämtat från olika nivåer i den struktur som läromedlet presenterar. Resultatet tyder på att användningen av olika medier är begränsat och att materialet i stort sett håller sig inom teckenvärldarna skriftlig och visuell design. Uppbygganden och strukturen är i mångt och mycket hämtat från den traditionella läroboken i pappersform. Kopplingarna mellan skriftlig verbal text och exempelvis bild är många gånger diffus och svårtolkad och kan kräva en viss förförståelse av användaren för att kunna kopplas på ett sätt som bidrar till meningsskapande. Det begränsade multimodala framställningssättet gör det svårt att besvara hur kommunikationen förstärks och hur det multimodala framställningssättet fungerar som meningsskapande i det material som analyserats.

A language didactic study was conducted regarding the motivation of students ranging from the age of 12 up to the age of 19 using correlative surveys and interviews as empirical foundation. Previous research has indicated an alarming rate of student dropouts from modern language learning whereas this study tried to explain the different factors that determined the motivation of a language student. The findings seem to have concluded that the number of factors that determine the level of motivation are numerous and correlative in their nature. This study suggests that it is the student that has the biggest influence over their own intrinsic motivation that in turn determines his willingness to learn, but that the school system and the social relations around the student also play a determining role.

Syftet med denna studie var att samla information om hur stort omfång av litteratur det finns på andra språk än svenska i ett skolbibliotek på en grundskola. Syftet med studien var att få en bild över hur olika språk utöver det svenska språket som representeras i både böcker och interiören i skolbiblioteket. Studien utgår från en forskningsfråga, en kvalitativ forskningsintervju och observation i ett skolbibliotek. För att svara på forskningsfrågan togs reda på hur skolbiblioteket arbetat med utbudet, och erkännandet av olika modersmål. Resultatet av studien visar på att det är många faktorer som behövs ha i åtanke vid utformningen av ett skolbibliotek i samband med arbetet av ett språkvarierat utbud.

Syftet med uppsatsen är att analysera Suzanne Collins skönlitterära Hungerspelen-trilogi och finna uttryck för klass, som sedan ska kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Detta för att ge legitimitet åt att tala om klass i klassrummet och arbeta med värdegrunden utifrån ett skönlitterärt verk. Teorin bakom analysen är primärt en marxistisk klassanalys, med inslag av Weber och det sociologiska begreppet social stratifiering. Metoden som används är närläsning. Resultatet visar att det finns många uttryck för klass i trilogin, och att flera av dessa kan kopplas samman med värdegrunden. Inga anspråk görs på att formulera en plan för hur lärare kan tala om klass i klassrummet, utan klassanalysen och kopplingen mellan det skönlitterära verket och värdegrunden fungerar snarare som en legitimering för att tala om klass och som en grund att bygga vidare på.

Politikerveckan i Almedalen har länge vart ett ämne i debatten om hur det svenska politiska klimatet har utvecklats. Under de senaste åren har Almedalen i medierna både hyllats som en unik demokratisk mötesplats och kritiserats för att vara ett elitistiskt ”jippo”. I takt med detta har ytterligare en politikervecka vuxit fram, Järvaveckan, med ledmotivet att minska avståndet mellan folk och folkvalda. Liksom i Almedalen, är ett av huvudmomenten på Järvaveckan partiledarnas tal som framförs en gång per kväll och samtliga svenska partiledare närvarar vid evenemanget. I denna uppsats jämförs de två politikerveckorna genom att undersöka vilka partiledarna riktar sig till i sina tal i Almedalen och på Järvaveckan. Analysen utgår från Blacks teori om The Second Persona som konkretiserar en idé om att varje talare har en tilltänkt publik i åtanke när dennes tal ska framföras. I artikeln diskuterar Black vidare om att denna tilltänkta publik kan uppmärksammas genom att undersöka talarens argumentation och stilistiska uttryck. Med inspiration från Blacks syn på argumentation har denna undersökning byggt på en analys som sökt efter argumentative tokens utifrån användningen av allmänna och specifika topiker på samtliga tal av partiledarna både i Almedalen och på Järvaveckan.  Av den topikanalys som förts har sedan generella tilltänkta publiker tagit form genom att applicera allmänna och specifika topiker på partiledarnas gemensamma och återkommande argumentationer. Dessa två tilltänkta publiker jämfördes sedan med varandra för att undersöka skillnaderna dem emellan. Resultaten av denna analys visar att partiledarna riktar sig till två olika tilltänkta publiker på de respektive veckorna, samt att dessa två tilltänkta publiker skiljer sig på vissa betydande sätt. Medan den tilltänkta publiken på Järvaveckan förmodas vara tämligen oinsatt i det svenska politiska klimatet och de olika partiernas ideologier, förväntas den tilltänkta publiken i Almedalen vara politiskt välmedvetna. Den tilltänkta publiken på Järvaveckan bor dessutom på den plats som Järvaveckan utspelar sig på eller andra s.k. ”utsatta områden” medan den tilltänkta publiken i Almedalen är en heterogen skara av människor runt om i landet. Slutligen ger denna analys ytterligare belägg för den tidigare forskning som förts gällande mediernas inflytande på de politiska talen i Almedalen. Denna undersökning visar alltså att politikerna i hög grad förutsätter att publiken på de två politiska evenemangen är olika och att talen därefter skräddarsys för att anpassas till respektive publik.