I denna uppsats undersöks medvetna och omedvetna attityder till dialekter hos 35 gymnasieelever i norra Halland. Uppsatsen undersöker även hur dessa attityder kan ha uppkommit och vilka sociala konsekvenser attityder till dialektal variation medför. Undersökningen består av två delar, där den första delen är ett matched-guise-test där eleverna har fått lyssna på 8 olika ljudinspelningar. Den andra delen är en kvalitativ enkät med öppna frågor. Undersökningen visar att eleverna har tydliga attityder till olika dialekter, samt att de verkar omedvetna om dessa attityder. Det framkommer även att eleverna inte tycker att det är nödvändigt att arbeta med dialekt i skolan. Vår slutsats är att det finns distinkta attityder till och förutfattade meningar mot dialekter bland eleverna. Utifrån vårt resultat dras även den didaktiska slutsatsen att talspråksvariation är en väsentlig del i svenskämnet, då resultatet visar elevernas bristande medvetenhet om sina egna attityder till dialekter.

No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete var att kartlägga vilka undervisningsmodeller som dominerat svensk grundskola för nyanlända elever. Hur skolor organiserar undervisningen. Det finns olika sätt att göra detta och aspekter som ses som framgångsfaktorer. Litteraturstudien är baserad på forskning inom ämnet svenska som andraspråk där författarna diskuterar för- och  nackdelar med de två dominerande undervisningsformerna,  förberedelseklass och elevers direktplacering i ordinarie klass.  Arbetet har också belyst vilka faktorer som påverkas nyanlända elevers hälsa i skolan.

This qualitative essay explores and compares women’s roles and identities in the gothic novels Rebecca and Jane Eyre. The investigation shall be a social critique on feminine ideals from a feminist perspective. Comparable analysis of the "other women" who act as doubles for the protagonists will be essential to understanding the alter egos of Mrs. de Winter and Jane Eyre. These double personalities raise questions of identity and the roles of femininity. Similarly the power struggles between husband and wives and other feminine influences shall throw further light on prevailing feminine ideals of the times. I shall analyze Daphne du Maurier’s Rebecca in relation to the concepts of the "Angel in the house" and the "Mad Woman in the Attic" with Charlotte Bronte’s novel to explore parallels between the plot and female characters. I shall show how Daphne du Maurier offers varying feminine models and ultimately takes a feminist standpoint with her novel much like Brontë’s Jane Eyre before her. Finally, I will show how the suppression of women by men through gender stereotyping can lead to female rebellion and, in turn, the stigmatization of female madness.

Vår uppsats är baserad på en enkätundersökning som är gjord i region Gävleborg och respondenterna består av 136 svensklärare i skolans mellanår. Vi har undersökt hur mycket tid lärare lägger på sin egen lustläsning, vilka läsförståelsestrategier de använder samt lär ut, hur de arbetar med högläsning samt hur de vägleder eleverna i valet av bänkbok. Vi har kommit fram till att de flesta lärarna lustläser och de som läser mest både använder och lär ut flest strategier. Nästan alla lärare arbetar med högläsning men de har olika syften med den. Det är också en relativt jämn fördelning vad gäller vilka strategier för läsförståelse lärarna lär ut i samband med sin högläsning. Endast 12 procent av lärarna uppgav att eleverna får välja bänkbok helt fritt och resterande lärare vägleder sina elever i valet av bänkbok.

Stora internationella undersökningar som PISA och PIRLS har visat på sjunkande resultat gällande svenska elevers läsförståelse. Från statlig nivå har åtgärder inletts för att förbättra resultaten och Läslyftet är en av satsningarna. Läsförståelse har hamnat i blickpunkten främst de senaste åren och en mängd modeller har arbetats fram. Modellerna ska främja elevers läsförståelse genom olika strategier och flertalet har textsamtal som grundläggande utvecklingspunkt. Undersökningens syfte är att ta reda på hur lärare i årskurs F–3 använder samtal om texter för att utveckla elevers läsförståelse.  Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer genomförda med verksamma lärare i en mindre kommun i Mellansverige. Studien har tre undersökningsområden som berör dels hur lärare använder sig av textsamtal i undervisningen, dels hur lärare anser att textsamtal påverkar elevers läsförståelse men också om lärares utbildning och erfarenhet avspeglas i användandet av textsamtal. Frågorna utreds från ett sociokulturellt teoriperspektiv och teorin om hur habitus kan förklara erfarenheters påverkan av världsbilder, respondenternas åsikter och inställning av textsamtal står i fokus. Den har dessutom ett komparativt inslag då individers erfarenheters och utbildnings betydelse för val av undervisningsform undersöks. Studien visar att debatten om svensk skola har gjort avtryck inom forskning på språklig medvetenhet, läsförståelse och strategier som främjar läsförståelse. Den visar också att alla respondenter arbetar med någon modell eller strategi som har till syfte att främja elevers läsförståelse. Lärares inställning till textsamtal är övervägande positiv oavsett examensår. Habitus betydelse för individens agerande och uppfattning av samtal i relation till läsförståelse har betydelse, men elevers habitus visar sig påverka mer än lärarnas.

No description available.

Denna studie skrevs i syftet att öka kunskapen om högläsningens funktion i förskoleverksamheten. Detta har undersökts genom en kvalitativ jämförande studie med semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och sociokulturell teori användes för att analysera empiri. Studiens resultat redovisas i tematiska avdelningar; avslappningsläsning, högläsning som kunskapsutveckling, högläsning som performativ konstart och högläsning som intro till lek. Undersökningen visar att förskollärare dagligen använder högläsning i olika syften men framför allt för att skapa en stund för närhet med barnen, att främja det individuella barnets språkutveckling eller som introduktion till lek. / The studie was written with the purpose to increase the knowledge of what the function of reading aloud is within the pre-school. This has been investigated through an qualitative comparative analysis with semi structured interviews with four pre-school teathers and analysis was made with a sociocultural theory. The study results are reported in thematic departments; relaxations reading, reading aloud as developing knowledges, reading aloud as a performative art form and reading aloud as introduction to play. The survey shows that reading aloud are used daily by pre-school teachers for several purposes. In general it is used to create a moment of closeness with the children to encourage the language of the individual child or as an introduction to play.

Skönlitteratur ska inkluderas i alla SVA-kurser (1, 2, 3) på gymnasiet enligt Gy11. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll SVA-lärarstudenter tycker att skönlitteraturen bör ha i SVA-undervisningen. Uppsatsen ämnar svara på vilken funktion studenterna tycker att skönlitteraturen fyller i SVA-undervisningen, hur de ser på skönlitteraturens plats i styrdokumenten och även hur SVA-lärarutbildningen har förberett dem för framtida skönlitterär undervisning i SVA. Metoden för studien är kvalitativ intervju, dels genom fokusgruppintervju och dels genom uppföljande individuella intervjuer. Informanterna är sex SVA-lärarstudenter på ämneslärarprogrammet på Uppsala universitet. Resultatet visade att informanterna menar att skönlitteratur kan bidra till språkutveckling, identitetsskapande och omvärldskunskap och därav bör ha en given plats i SVA-undervisningen. Däremot upplever informanterna sig mindre väl förberedda inför att undervisa om skönlitteratur i SVA, då deras egen SVA-lärarutbildningen innehåller för lite skönlitteraturundervisning och för liten praktisk anknytning.