Kommunikatörerna i offentlig sektor har blivit allt fler under de senaste decennierna, och de växande kommunikationsavdelningarna och kommunikatörsrollen har varit en omdiskuterad och uppmärksammad fråga bland såväl ledarskribenter som kommunikatörer. Mot denna bakgrund väcktes frågan som utgör startpunkten för denna studie: vad är det egentligen för idéer, ideal och underliggande diskurser om kommunikation som kan ha bidragit till eller legat bakom legitimeringen av denna utveckling?Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka idéer och diskurser om kommunikation som bidragit till att legitimera de växande kommunikationsavdelningarna hos många kommunala, regionala och statliga verksamheter. Den teoretiska grund som studien vilar på är kritisk diskursanalys (Fairclough 2010) och teorier om marknadiserings- och kommersialiseringtendenser i offentlig sektor och av offentlig kommunikation.Det undersökta materialet består av 30 stycken platsannonser avseende kommunikatörstjänster i offentlig sektor samt 6 stycken debattinlägg om kommunala kommunikationsavdelningars storlek och tillväxt. Undersökningens textanalytiska tillvägagångssätt står på två ben: en tematisk analys av innehållskomponenter (inspirerad av Helgesson 2011) och en legitimeringsanalys (van Leeuwen 2007; 2008).Resultaten visar på flera intressanta tendenser: kommunikationen i offentlig sektor präglas av kommersiella diskurser, diskursteknologisering och marknadsföringsinfluenser, samtidigt som legitimeringar med hänvisning till traditionellt icke-kommersiella och demokratiska kommunikationsideal, utvecklingsdiskurser och inslag av populism förekommer i materialet. Slutsatser som kan dras av studien är att det råder en viss diskrepans mellan det som framställs som viktigt och legitimt inom offentlig kommunikation och det som faktiskt verkar ingå i rollen som offentliganställd kommunikatör. Sammanfattningsvis kretsar studiens resultat kring en större tendens i samhället, där gränser mellan offentlig och privat sektor blivit suddiga – och kommunikatörsrollen är inget undantag.

Forskning visar att läsförståelsen hos de svenska skolbarnen ökar, men ändå talas det om att vi som lärare måste hjälpas åt att försöka motivera elever till att läsa mer, då läsmotivationen saknas. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad den svenskämnesdidaktiska forskningen säger om läsmotivationen hos högstadieungdomar i skönlitterär läsning. Genom att även undersöka elevers förhållningssätt till läsningen vill jag veta vilka faktorer som är betydande för motivation till läsning av skönlitteratur. Frågeställningarna som användes i studien var:  • Hur ser högstadieelevers läsmotivation ut idag enligt den ämnesdidaktiska forskningen? • Vilka faktorer visar den ämnesdidaktiska forskningen är viktiga för att öka elevers läsmotivation enligt högstadieelever?  Resultaten visade att attityden till läsning var både positiv och negativ, men att det fanns flera aspekter att ta hänsyn till för motivationshöjning hos eleverna. De aspekter som det främst talades om var en bra läsmiljö – både hemma och i skolan, bokval samt igenkänningsfaktor i boken. Sociala faktorer spelade också in och slutligen spelade även belöningar och mål in.

Mycket av den forskning som finns idag visar att läsmotivationen hos skolungdomar sjunker. I denna studie undersöks högstadieelevers attityder till skönlitterär läsning i skolan samt undersöks hur det går att förändra de attityder som finns. Frågeställningarna som användes i studien var: • Vad tycker eleverna om skönlitterär läsning i skolan? • Vad motiverar eleverna till att läsa skönlitteratur i skolan? • Hur tycker eleverna att litteraturundervisningen borde gå till i skolan?  Denna studie har en kvalitativ ansats och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer och sju stycken respondenter intervjuades en och en.   Studiens resultat är att attityden till skönlitterär läsning i skolan är både positiv och negativ, men att respondenterna också poängterar flera aspekter att ta hänsyn till för att höja läsmotivationen hos dem. De aspekter som främst lyfts fram vid intervjuerna är variation i undervisningen, lärarens attityder samt igenkänningsfaktor i boken. Många av respondenterna använder i sina svar även ordet ”spännande” för att beskriva hur en bra bok skulle vara.

Lady G is a satirical novel involving celestial, earthly and unearthly love with a budding twisted creation story of the universe that provides an alternative explanation model for Mother Earth's depressive state. Lady G and the All-Knowing Being (DAV) – who is not quite as omniscient as would be expected – are involved in the creation and development of both the Earth and humans. DAV has difficulty keeping his fingers under control, generating chaos and devastation. Lady G, in her despair over Mother Earth's psychical collapse after the extinction of the dinosaurs, seeks help from a herd of pixilated fairies from a distant galaxy. DAV experiences a tragic earthly love affair and forges devilish plans to wipe out the universe and resume his dreamless state of non-existence. Although, humans Fatima and Hyuk are on to him. Together with their e-sports friends Ludwig, Mary, Jusuf, and with help from indigenous shamans, a rescue plan is taking shape. They will use the World Cup finals in e-sports and the UN Climate Conference to reveal who is behind the hatred and darkness that manipulates and stifle all hope. Time is very scarce. Secrets among the friends threatens to break them up and everything seems to go according to DAV's plans when Lady G finally realizes her mistake. But it's too late. Or is it?   The novel has a total of twenty-five chapters and during this year I have written and submitted the last twenty-four. I have deliberately omitted the last ten pages to avoid spoilers and I have also added chapter one to create a better overall understanding of the project. / Lady G är en satirisk roman som involverar himmelsk, jordisk och ojordisk kärlek med en alternativ, och skruvad, skapelseberättelse som ger en alternativ förklaringsmodell för Moder Jords depressiva tillstånd. Lady G och Det Allvetande Varandet (DAV) - som inte visar sig vara så allvetande som man kunde förvänta sig - är involverade i skapandet och utvecklingen av både Moder Jord och människorna. DAV, som har svårt att hålla fingrarna i styr, skapar kaos och förödelse. Lady G söker i sin förtvivlan över Moder Jordas psykiska kollaps – efter dinosauriernas utrotning – hjälp av en flock vimsiga feer från en avlägsen galax. DAV upplever en tragisk jordisk kärleksaffär och smider djävulska planer för att utplåna universum och återuppta sitt drömlösa tillstånd av icke-existens. Men människor Fatima och Hyuk är honom på spåren. Tillsammans med sina e-sportvänner Ludwig, Mary, Jusuf och med hjälp av urfolkens shamaner tar en räddningsplan form. De ska utnyttja VM-finalen i e-sport och FN:s klimatkonferens för att avslöja vem som står bakom hatet och mörkret som breder ut sig och som kväver allt hopp. Tiden är knapp. Hemligheter bland vännerna hotar att splittra dem och allt verkar gå enligt DAV:s planer när Lady G äntligen inser sitt misstag. Men det är för sent. Eller är det?   Romanen har sammanlagt tjugofem kapitel och under årets kurs har jag skrivit och lämnat in de sista tjugofyra. Jag har medvetet utelämnat de sista tio sidorna för att undvika spoilers och jag har även lagt till prologen och första kapitlet för att skapa en bättre övergripande förståelse av projektet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilket fokus lärare och elever har vid givande av återkoppling samt hur denna respons upplevs av mottagaren. Formativ bedömning inom skolan, skrivning och bearbetning av texter samt vilken roll lärar-elevåterkoppling spelar för den enskilde individens lärande har även studerats. Resultatet för den undersökning som vi genomförde genom observationer och strukturerade intervjuer bygger på både kvalitativ analys och kvantitativ analys av data från gjorda observationer, fältanteckningar samt givna svar från de strukturerade intervjuerna. Det som framförs i studiens teoretiska del samt i tidigare forskning är att skrivande har en viktig roll för eleverna. Dessa olika skriv- och återkopplingsprocesser som nämns i studien är centrala för elevernas skrivande och bearbetning av texter. Resultatet visar att elevernas kommentarer rörde främst återkoppling på uppgiftsanknuten nivå. Eleverna fokuserar mest på kontroll av stavning, skiljetecken och stor bokstav i sin respons på klasskamraternas texter. Lärarna fokuserar däremot mer på innehållet i texten. Resultat utifrån elevintervjuer visar att elever tycker om att få återkoppling och upplever det som givande.

No description available.

The purpose of this study is to investigate how teachers use everyday language in parallel with school language to support students to develop their language in mathematics in 4-6 th grade. To examine this, three research questions were formulated: How do teachers use everyday language and school language in teaching mathematics? In what way do teachers support students to develop their mathematical scientific language in teaching mathematics? What type of interaction is given the opportunity in teaching mathematics for students to be able to develop their mathematical school language? To collect data for the study, four qualitative observations were performed of four different teachers av two different schools. Each observation was then followed by a qualitative interview. The result of the study indicates that teacher often use the everyday language to explain the school language for the students. Teachers also use different scaffolding methods as word explanations, asking questions or use student’s previous knowledge to support students to develop their mathematical scientific language. Finally, the result of the study shows that the students were given interaction with the teacher, interaction with each other but also individual learning to develop the mathematical school language.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken analysmetod av processbarhetsteorin och performansanalysen som ger mest användbar information om andraspråkselevers språkutveckling. För att synliggöra vilken information analysmetoderna visar, samlades data in genom analys av tre redan producerade andraspråkselevtexter. Resultatet visar att analysmetoderna synliggör och kartlägger olika aspekter i inlärarnas språkutveckling. Processbarhetsteorin ger information om vilken grammatisk utvecklingsnivå inlärarna befinner sig på, och vad inom grammatiken de behöver arbeta med härnäst. Performansanalysen ger information om inlärarnas språkliga och innehållsliga kvaliteter och ger en bredare bild av vad de behöver arbeta med härnäst. Analysmetoderna kompletterar varandra mycket väl och ger tillsammans en detaljerad och bred bild av samtliga delar i inlärarens språkinlärningsprocess.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att skapa en bild av hur det kooperativa lärandet inverkar på grundskoleelevers språkutveckling, men även vilka möjligheter och utmaningar som framkommer i det kooperativa lärandet. Genom en systematisk litteratursökning valdes tio forskningsstudier ut som ligger till grund för översikten. Forskningen är internationell och genomförd i flera olika delar av världen. Artiklarnas studier redogör inte specifikt för svenskämnet utan inriktas på andra ämnen som innefattar språket som verktyg för lärande. Studierna är inte direkt kopplade till språkutveckling i ämnet svenska, men behandlas i översikten eftersom språkutveckling förekommer i all undervisning oberoende av ämne. I vår analys av resultaten användes tematisk analys där vi kodat vårt insamlade material för att skapa teman och underteman. I resultatet beskriver vi hur elevers språkutveckling påverkas positivt i det kooperativa lärandet och även att sociala relationer och samarbetsförmågor främjas. Vidare visar resultatet att både hög- och lågpresterandeelever fördjupar sina kunskaper genom kooperativt lärande. Slutligen fann vi hur majoriteten av elever var positivt inställda till det kooperativa lärandet som också hjälpte dem att i större utsträckning utveckla en tilltro till sin egen förmåga. Utmaningarna vi har hittat i undervisning som bygger på kooperativt lärande berör konflikter som uppkommer ur elevernas olika prestationsnivåer eller kring arbetsfördelningen. Ytterligare utmaningar handlar om bristande struktur, tidsaspekter och problem i implementeringen, vilket till stor del kan härledas till lärarens roll som framstår som avgörande i det kooperativa lärandet. Avslutningsvis diskuteras vikten av samarbetsförmågor. Framtida forskningsförslag presenteras och eventuella brister i översikten lyfts fram.

Helon Habila left Nigeria for the first time to receive the Caine prize in England in 2001 (​The Guardian​) and was at the time still working as a journalist. The narrator of his Novel ​Oil on Water (2011)​ is also a journalist. Rufus is a journalist seeking the truth. The purpose of this essay is to show how unsustainability manifests itself in Helon Habila's ​Oil on Water. Unsustainability is either economic, a form of neocolonialism, or ecological in Habila's novel. I use economic, neocolonialist and ecocritical references and theories to illustrate my interpretation of ​Oil on Water​ and to show that Habila denounces all the previously mentioned forms of unsustainability. In pursuing this aim I finally evoke potential ideas that could lead to the path of a more sustainable future for the Niger Delta.