No description available.

The purpose of this essay is to investigate the protagonist and narrator in Charlotte Brontës Jane Eyre, it explores how Jane to a certain extent both represents and challenges the norms set by the Victorian society since it was during this time that the novel was published. By taking a closer look at the novel in relation to Victorian society’s norms and ideals the essay will show that the conflict that Jane faces in the novel is between love, feeling and passion versus religious norms and principles. By highlighting these conflicts, the essay presents evidence that the protagonist Jane often shows a feminist sentiment. However, her actions often contradict these sentiments which creates a complexity that I hope this essay will explore.

This study aims to understand in what way focused verbal exercises improve pupils’ overall expressive understanding of English together with their use of extramural English. The study took into consideration and demonstrated that learning and acquisition of an additional language appears to happen both consciously and subconsciously. The tasks carried out in this study strengthened pupils’ abilities and confidence for oracy in the classroom in conjunction with being modelled by their English teacher. This was achieved through short verbal exercises, with a focus on sentence structure. The study concluded that most pupils improved their oracy skills because of their progressive use of full sentences when answering questions and in other oral contexts. The persistent undertaking of striving towards completing sentences showed that they required a greater active use of English. Pupils understood to resource their latent vocabulary and comprehension. Moreover, the pupils achieved improved confidence in demonstrating an understanding to structure their speech.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka arbetssätt som kan ha mer gynsamma effekter hos flerspråkiga elevers språkutveckling. Genom systematiska databassökningar har vi sökt vetenskapliga artiklar på sökmotorn Libsearch och databaserna SwePub och ERIC för att besvara vår frågeställning. Vår kunskapsöversikt bygger på tio vetenskapliga artiklar. Frågeställningen som vi valt för att besvara är: Vilka arbetssätt kan lärare använda för att utveckla språket hos flerspråkiga elever i de yngre åldrarna? Resultatet har visat att det finns flera olika arbetssätt som kan användas för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Några arbetssätt som vi har fått fram är bland annat stöttning, transspråkande, muntligt berättande och interaktiv högläsning. Dessa arbetssätt har visat sig ha goda effekter hos flerspråkiga elever och deras språkutveckling. Utöver arbetssätten som benämns har det även visat sig att införa modersmål i undervisningen har positiva effekter på språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Vår slutsats visar att det finns en korrelation mellan elevers språkutveckling och lärarens val av arbetssätt. Det är av vikt att elever som behärskar ett annat språk ges möjlighet att stärka sitt förstaspråk i samtid med sitt andraspråk i undervisningen. Flera av studierna pekar på att flerspråkiga elevers språkkunskaper gynnas om de ges möjligheten att använda all sin språkliga repertoar.

This essay is a study of the novel El Señor Presidente, written by Miguel Ángel Asturias andpubliced 1946. It falls under the subgenre the novel of the dictator. My intentions of this studie iscentered arround the concept of fear, which I metaforically link to the human anatomy. I intend toanalyze how this fictive dictatorial system effects its citizen, how they behave affected by anconstant and sometimes instant fear. And how it is used by ambicious people within the system, fortheir own means, and that in some sense is a living organism, a closed circuit where the true ruler isnot the president, but the fear which is constantly reproduced and put in orbit.Further on my intencion is to analyze how Asturias use literary resources, en particularyintertextuality, onomatopoeia and surrealism to create this atmosphere of horror and fear. / Este ensayo es un estudio de la novela El Señor Presidente, escrita por Miguel Ángel Asturias ypublicada en 1946. Se engloba en el subgénero de la novela del dictador. Mis intenciones de esteestudio se centran en torno al concepto de miedo, que relaciono metafóricamente con la anatomíahumana. Me propongo analizar cómo este sistema dictatorial ficticio afecta a sus ciudadanos, cómose comportan afectados por un miedo constante ya veces instantáneo. Y cómo lo utilizan personasambiciosas dentro del sistema, para sus propios objetivos, y que en cierto sentido es un organismovivo, un circuito cerrado donde el verdadero gobernante no es el presidente, sino el miedo queconstantemente se reproduce y pone en órbita. Más adelante mi intención es analizar cómo Asturiasutiliza los recursos literarios, en particular la intertextualidad, la onomatopeya y el surrealismo paracrear esta atmósfera de horror y miedo.

Syftet med uppsatsen har varit att få djupare kunskap om vilka delar av ämnet engelska som upplevs som svåra för andraspråkselever. Undersökningen gjordes på andrapsråkselever i årskurs nio. För att få fram hur dessa elever uppfattar språkdidaktiska strategier och identifierar problematiska aspekter i engelskundervisning, följdes syftet upp med följande frågor: i) Vilka delar av ämnet engelska upplevs som svår av andraspråkselever? ii) Hur upplever andraspråkselever att flerspråkigheten påverkar deras förmåga att lära sig engelska? iii) Hur upplever andraspråkselever undervisningsmetoderna och anpassningarna i ämnet engelska? Inspiration togs från den etnografiska metoden, där material har samlats in genom Padlet. Informanter besvarade öppna frågor om sina uppfattningar av undervisningen i engelska. Urvalet för informanterna var att de är andraspråkselever i årskurs 9 som har immigrerat till Sverige. Det teoretiska ramverket för denna studie var läroplansteori, utifrån den valdes relevanta begrepp ut för en innehålls analys av resultatet. Resultatet visade att informanterna upplever undervisningen i ämnet engelska som svår, då de dels upplever att deras förmåga är bristfällig, dels att undervisningen inte är tillräcklig i förhållande till deras förkunskaper och behov. De delar som upplevs svåra är främst talförmågan, följt av hörförmågan. Det är även dessa förmågor som informanterna efterfrågar mer träning på i undervisningen. De flesta informanterna upplever även att talutrymmet i undervisningen är snävt, vilket hämmar deras utveckling i den delen av ämnet. Flerspråkighet kan upplevas komplext och i vissa fall försvårande av inlärning av engelska, speciellt för informanterna som har låga kunskaper i svenska. Slutsatserna som kunde dras var att lärandet av engelska genom svenska är problematiskt, särskilt för de informanter som klassas som nyanlända av Skolverket, men även för de som har passerat gränsen för att klassas som nyanlända. Informanternas uppfattningar av undervisningsstrategierna i ämnet engelska tyder på att undervisningen inte alltid möter deras behov och är i många fall otillräcklig för att utveckla deras lärande i ämnet engelska.

Syftet med studien är att undersöka elevernas möjligheter till att skapa och ge uttryck för sina identiter i kursen Svenska 1 på gymnasiet. Genom att jämföra hur eleverna positionerar sig själva och andra i sina texter på ett yrkesprogram respektive ett studieförberedande program, samt hur deras lärare positionerar eleverna och sig själva i förhållande till dem får jag syn på en del av identitetsskapandet som sker inom skolan. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Janks (2010) förståelse av Critical literacy och materialet analyseras genom en kritisk diskursanalys. Resultatet visar att eleverna som går bygg- och anläggningsprogrammet ofta positionerar sig i ett underifrånperspektiv, där de på olika sätt hävdar sin grupptillhörighet och argumenterar mot fördomar de förutsätter finns mot dem. De skriver både personligt om vad de är, men också - och ibland ännu mer - vad de inte är. Esteteleverna positionerar sig istället ovanifrån och skriver fram sig själva som kulturintresserade, studiemotiverade, empatiska och politiskt korrekta medan de distanserar sig från arbetarklass och “dåligt språk”. Positioneringarna i elevtexterna stämmer väl överens med hur deras lärare kategoriserar eleverna, och i estetelevernas texter reproduceras många av de värderingar som läraren själv uttrycker är viktiga. Resultatet kan förstås som ett synliggörande av hur eleverna på estetprogrammet har större möjligheter till att positionera sig på olika sätt och betraktas som viktiga röster i ett vidare perspektiv medan byggeleverna i hög utsträckning begränsas till att motbevisa eller infinna sig i redan satta normer. Samtidigt finns tydliga ramar och normer för tyckande även för de öppna esteterna. Slutsatsen är att båda elevgrupperna styrs av lärarnas föreställningar om eleverna, vilket utgör både möjligheter och begränsningar beroende på hur de föreställningarna ser ut. / <p>Godkänt datum 2021-08-24</p>

The premise of this thesis is to show how imperialism is an extension of Ciceronian humanism in More’s Utopia. Core Ciceronian premises, such as rhetoric and the vita activa in relation to imperialism are explored. Cicero called for liberating the barbarians from their savage state by dint of turning them into civic agents that enjoy their legal rights in a civil society by virtue of using rhetoric. Cicero’s vita activa is implemented by practicing philosophy of the vita activa and being active to serve the commonwealth outwardly (other commonwealths). This thesis shows that More’s Utopia is constructed upon Cicero’s ethical man; the Utopians are presented as the best people, for they are morally superior. Consequently, they are the best people to rule other commonwealths (imperialism). This thesis will also show that the ecology in Utopia is colonized and cultivated by the Utopians. The process of cultivation is implemented by virtue of the studia humanitatis and, the ecology is subordinated to the conquerors’ reason, which will be illustrated in this thesis. In addition, this thesis will highlight the similarities between the account of Cicero and More in relation to imperialism and chauvinism. Cicero’s discourse has chauvinism in his depiction of the Gauls and imperialism in his account of Romulus. Similarly, Hythloday’s account of Utopus and the Utopians is imperialistic; Utopia valorizes imperialist rhetoric by justifying seizing the lands of the barbarians under the pretext of civilizing them. This thesis also illustrates how More’s and Cicero’s rhetoric of imperialism corresponds to Herlihy- Mera’s three phases of cultural conquest, namely merchants, military, and politicians.

Undersökningen i det här arbetet har som syfte att besvara vilken betydelse placeringen av ett lyssnarobjekt i en spelmotor har för upplevelsen av ljud i ett dataspel i ett tredjepersonsperspektiv samt dess relevans för upplevelsen av vad som generellt kallas immersion. Definitionen av immersion har tagits från författaren Paul Cairns och omfattar en benämnd upplevelse av bland annat individens förlorade uppfattning av tid och deras omgivning. Det vill säga ett omfattade fokus på en given aktivitet. Med hjälp av en spelprototyp framtagen i spelmotorn Unity samt en ljudbild utformad och programmerad med programmet FMOD genomfördes ett antal speltester följt av intervjuer. Sammanlagt fyra olika varianter av spelprototypen användes i speltestet där respektive prototyp använde en av fyra placeringar av lyssnarobjektet som ofta används i tredjepersonspel; på kameran (P1), på spelkaraktären (P2), mellan kameran och spelkaraktären (P3) samt på kameran med panorering baserat på kamerans rörelser (P4). Deltagarna i speltestet fick sedan spendera en kort stund i varje prototyp och sedan svara på ett antal frågor kring deras upplevelse. Slutsatserna som dras efter undersökningen är att lösningen där spelaren själv har möjlighet att flytta kameran och förändra hur ljudbilden uppfattas, likt att röra sitt eget huvud, gav bäst respons samt upphov till immersion.