No description available.

Litteraturstudien behandlar motivation i samband med användning av digitala skrivverktyg i den tidiga skrivprocessen utifrån litteraturöversiktens urval. Studien grundar sig delvis i vårt intresse som vuxit fram från den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi har iakttagit elever som upplevts omotiverade för textskapande. Med utgångspunkt utifrån litteraturöversiktens urval syftar studien till att undersöka hur forskning belyser den roll som digitala skrivverktyg har på motivation i samband med textskapande för elever i den tidiga skrivprocessen.  För att syftet ska uppnås utgår studien ifrån dessa frågeställningar: Vilka digitala skrivverktyg används som medel för textskapandet i svenskundervisningen? Vilka möjligheter kan användning av digitala skrivverktyg vid textskapande bidra med för elevers motivation? Vilka utmaningar kan användning av digitala skrivverktyg vid textskapande ge upphov till när det gäller elevers motivation? Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar med studiens syfte som utgångspunkt. Majoriteten av studierna visar att digitala skrivverktyg kan vara ett sätt att öka elevers motivation för textskapande. De digitala verktyg som behandlas i studierna är dator och lärplatta. Fördelar som framkommer är att de digitala skrivverktygen möjliggör ett stort utrymme för val och kreativitet samt att de motoriska färdigheterna undanröjs. Resultatet visar även att elevernas olika erfarenheter och tillgång till digitala verktyg kan utmana den likvärdiga utbildningen, på grund av att alla elever inte har samma tillgång till digitala                    verktyg         utanför          skolan.

Syftet med litteraturstudien är att belysa om musik och rytm kan användas i den tidiga språkinlärningen för att utveckla elevers fonologiska medvetenhet, läsförmåga och litteracitet. Då läsning är en av grunderna till elevers akademiska framgång är det viktigt att hitta funktionella verktyg för att utveckla deras språkliga förmågor så tidigt som möjligt. Litteraturstudien undersöker hur musik och rytm relaterar till tre huvuddelar i elevers språkinlärning. De huvuddelar som undersöks är hur rytm påverkar den fonologiska medvetenheten, hur musik påverkar läsförmågan och hur musik och rytm påverkar litteraciteten. Studien har baserats på tio vetenskapliga artiklar och en licentiatuppsats som undersöker olika former av rytm- och musikanvändning vid den tidiga språkutvecklingen. Den valda forskningen har mestadels genomförts i USA och Europa, men även i andra delar av världen. I resultatet framgick att rytmen och musiken har en positiv inverkan på elevers fonologiska medvetenhet samt deras läsförmåga. Däremot har rytmen och musiken ingen påverkan på elevers litteracitet. Forskningen gav skilda resultat kring vilka delar av läsförmågan som påverkas av rytm och musik. Slutsatsen som dras är att olika delar av läsförmågan påverkas av olika delar av musiken och rytmen. Det råder en enighet bland forskningarna att den fonologiska medvetenheten påverkas positivt av rytmiska förmågor. Slutsatsen av litteraturstudien tyder på att rytm med fördel kan användas i den tidiga språkundervisningen, då den har en positiv påverkan på elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga, men elevers litteracitet påverkas inte nämnvärt av rytmen eller musiken.

Läroböcker är en stor del av svenskundervisningen, men det är inte helt enkelt att avgöra vilka läroböcker som ska väljas i en uppsjö av läromedel. Denna studie behandlar skräcklitteratur i aktuella läroböckers epokstudier anpassade för Svenska 2. Skräck är en populärlitterär genre som är en stor del av ungdomars läsvanor, samtidigt som den finns representerad i flertalet läroböcker. Skräckkapitlet fungerar därför som ett stickprov av hur läroböckerna är uppbyggda. Genom att analysera utvalda läroböcker besvaras frågeställningarna: Hur presenteras skräckkapitlen i skrift och bild? Vilka klassrumsaktiviteter och läsarter främjas av läromedlens upplägg? Vilka litterära verk och författare återkommer i de utvalda läromedlen och hur förhåller sig urvalet till begrepp som kanon och kulturarv? Analysen landar i en diskussion om författarens stjärnroll, problematiken med korta utdrag och vilka verk och författare som utgör en återkommande ”skräckkanon”.

This paper deals with the problems of translation and the various methods of overcoming them. In particular it deals with a work by Rosa Liksom and its translation into Swedish and English. This paper looks at the translation of dialects and also at machine translation.

Denna uppsats avhandlar språkliga skillnader mellan kvinnliga och manliga skribenter med inriktning mot ledarsidor i månadsmagasin. För att ta reda på om det finns skillnader har Hellpongs och Ledins analysmetod för brukstexter kombinerat med Mary Talbots motsatspar tillämpats på undersökningens material. Studiens resultat visar att skillnaderna är färre än likheterna när det gäller skribenters bruk av specifika språkdrag

Syftet med denna kvantitativa och kvalitativa studie var att beskriva lärarstudenters syn på flerspråkighet, utifrån följande frågeställningar “Vilka uppfattningar ger SVA-lärarstudenter och lärarstudenter i övriga ämnen uttryck för gällande flerspråkighet?” och ” Skiljer sig dessa uppfattningar och värderingar åt mellan undersökningsgrupperna? I så fall på vilket sätt?”. För att svara på frågan, gjordes en webbaserad enkätstudie med 81 informanter, 25 SVA-studenter och 56 lärarstudenter i övriga ämnen. Den insamlade datan analyserades fenomenografiskt och med hjälp av frekvensanalys. Resultatet visade övervägande positiva attityder till flerspråkighet hos båda undervisningsgrupperna. Lärarstudenterna hade två olika uppfattningar på begreppet flerspråkighet, eftersom majoriteten av lärarstudenterna definierade sig själva som flerspråkiga, samtidigt som de tillskrev begreppet stereotypa egenskaper. Gällande kunskaper inom flerspåkighetsområdet, kom det fram brister hos lärarstudenterna i övriga ämnen, samt en viss skillnad i viljan att utvecklas inom området i jämförelse med SVA-studenterna, eftersom de inte såg flerspåkighetsområdet som deras ansvar

I studien undersöks hur intervjuade svensklärare på högstadiet har påverkats av kraven på att digitalisera skolan samt vilka utmaningar och möjligheter det medför i litteraturundervisningen. I studien riktas synen mot att studera litteratur i form av olika textmedier såsom tryckta böcker, e-böcker och ljudböcker.Studien bygger på det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. Det sociokulturella perspektivets kopplingar till studiens resultat är tydligt då det fram-kommer att lärare i den litteraturdidaktiska praktiken använder sig av samtal och diskussion, där det sociala samspelet är en viktig del i lärandeprocessen enligt såväl det teoretiska ramverket som studiens resultat.Studien genomfördes genom halvstrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare på grundskolans högstadium.Studiens huvudresultat visar att läsförståelse är enklare att nå genom att läsa tryckta böcker än e-böcker men att en kombination av att läsa och lyssna är det som skapar bäst läsförståelse i undervisningen. Utmaningen för den tryckta boken är att skapa en lust för eleverna att läsa samtidigt som möjligheten är att eleverna enklare tar till sig en tryckt bok jämfört med en e-bok eftersom de tydligt ser början och slutet. Utmaningen kring digitala bokresurser såsom e-böcker och ljudböcker är främst kopplad till resurser ute i skolorna i kombination med kunskapen hos lärarna och inställningen till att använda digitala enheter. Möjligheten är att det skulle vara enkelt att ställa om till att digital läsning för lärarna då det i undervisnings-sammanhang skulle kunna användas samma arbetssätt som vid läsning av tryckta böcker.

Since they first emerged, young adult books have had five decades to come of age. During these five decades many sub-genres have developed, including, not least, the LGBTQ sub-genre. This particular sub-genre has undergone a lot of change and development over the years, but the narratives within the sub-genre are still critiqued for strengthening stereotypes, being too one dimensional and being controlled by heteronormative discourse.             This paper aims to look at how aspects of Simon vs. The Homo Sapiens Agenda (Albertalli 2015), an example of a coming out narrative in the young adult fiction genre, compares to defining features of conventional LGBTQ narratives. Paying attention particularly to narrative structure, agency, heteronormativity, the coming out process and central plot conflicts, this paper argues that Simon vs. The Homo Sapiens Agenda complicates features conventionally associated with young adult LGBTQ fiction.              Michael Cart and Christina A. Jenkins research in the book The Heart Has Its Reasons will act as a baseline for what will be described as conventional LGBTQ narratives in this essay. With an understanding of what is typically the narrative for LGBTQ young adult books I try to decipher how a fairly recent example of LGBTQ narrative differs or coincides with conventional LGBTQ narratives. Keywords: Queer narrative; young adult fiction; heteronormativity, Simon vs. The Homo Sapiens Agenda, Becky Albertalli, literature, young adult literature.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll elevernas delaktighet spelar för hur lärare inom f-3 arbetar med högläsning. Studien omfattar högläsningens syfte, genomförande och resultat. Till studien har intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att det finns flera anledningar bakom inkludering av högläsning i undervisningen som även har sina effekter på elevers kunskapsutveckling. I undervisningen ligger elevdelaktigheten i centrum och i samband med högläsning används aktiviteter som främjar kunskapsutvecklingen. Det slutsats som redogörs i studien är att elevdelaktighet är en betydelsefull och avgörande faktor som påverkar lärandet. Högläsning är en viktig undervisningsform som har sina positiva effekter, bland annat på elevers tal- och läsförmåga. För att lärandet ska främjas och påverkas positivt bör fokus ligga på att kontinuerligt hålla eleverna delaktiga i undervisningen.