With this study, the aim is to investigate the attitudes towards the quechua language among young Peruvian people. This study has been conducted with 30 young informants in the capital region of Lima. The informants are primarily university students and young workers between the ages 20-35.The study is divided into two parts, the first one contains five general questions to establish the gender, age, place of birth, native tongue and if some of the informants have quechua speaking relatives. In the second part, the informants give their opinion in a questionnaire containing 10 positive and 10 negative items about linguistic attitudes towards the quechua speaking community. At the end of the questionnaire, there is also an additional question where the respondents were free to comment in their own words.The results of the survey show that in most cases, the 30 respondents have a positive attitude towards quechua. In the aspect of integration in the education and work environments, they consider it of cultural importance for the country, contradicting the general perception that associates quechua with poverty and ignorance.

Att undersöka en SFI-lärares uppfattningar om och arbete med genrepedagogikens tredje ben, cirkelmodellen som undervisningsmetod på SFI C-kurs, för elever som studerar på studieväg 2 är denna uppsatssyfte. Frågeställningar som studien söker svar på är lärarens arbete med fas 1 och 2 på studieväg 2, hur läraren upplever cirkelmodellen som metod för individanpassad undervisning och vad anser läraren vara utmaningarna vid användning av cirkelmodellen på denna studieväg. För att uppnå syftet med undersökningen har kvalitativ intervju med komplettering av en strukturerad observation valts som forskningsmetod.Resultaten har visat på vilket sätt läraren jobbar med fas 1 och 2 i cirkelmodellen. Det som har framkommit är att eleverna engageras i undervisningen och lärandeprocessen genom användning av samarbete, kommunikation och tal för att lära in de skriftiga färdigheterna med hjälp av cirkelmodellen. Möjlighet till att få en stimulerad undervisning skapas genom att läraren fångar upp elevernas intresse och involverar eleverna i att hitta passande tema som undervisningen bygger på. Samarbetet är det som genomsyrar arbetet i denna grupp och som genom samarbete med både lärare och elever emellan leder till att observerade fasdelarna uppnår slutmålet. Resultaten visar även att användning av fas1 och 2 i cirkelmodellen gynnar eleverna på denna studieväg, trots utmaningarna. Målgruppen på denna studieväg, lågutbildade behöver ha en struktur och tydlighet i undervisningen för att kunna koppla det till vardagen och förstå att användning av skriftspråket i olika sammanhang är också ett sätt att kommunicera. Även om det är tids- och energikrävande att använda cirkelmodellen som metod, ger det resultat i inte bara skrivna färdigheter, utan även andra områden och ger möjlighet till en flexibilitet i inlärningen. / This essay aims to investigate an SFI-teacher's perceptions and work with the curriculum cycle; a part of genre pedagogy, as a teaching method in SFI C-course, for students studying in study tier 2. Questions that the study seeks answers to, are how the teacher works with phases 1 and 2 on study tier 2, how the teacher experiences the curriculum cycle as a method for individualized teaching, and what the teacher considers to be the challenges in using curriculum cycle in this study tier mentioned.To achieve the purpose of the investigation, a qualitative interview as well as a structured observation have been chosen as the research methods.The results have shown above all, how the teacher works with phases 1 and 2 of curriculum cycle. What has emerged is that students are involved in the teaching and learning process through the use of collaboration, communication and speech to learn the written skills using the curriculum cycle. Possibility to receive a stimulated teaching is created by the teacher capturing the students' interest and involving them in finding suitable themes on which the teaching is based. The collaboration with both teachers and students is what permeates the work in this group and leads to the observed phase parts achieving the final objective. The results also show that the use of phases 1 and 2 of the curriculum cycle benefits students in this study tier, despite the challenges. The target group in this study tier (low-educated), need to have structure and clarity in the teaching in order to be able to connect it to everyday life and understand that the use of written language in different contexts is also a way of communication. Although, it is time and energy consuming to use the curriculum cycle as a method, it gives results in not only written skills, but also other areas and provides the opportunity for flexibility in learning.

Denna uppsats undersöker vad som kan utläsas gällande förhållandet mellan natur och kultur samt mellan subjekt och objekt genom hur det kvinnliga naturväsendet skogsrået gestaltas i ett urval av sägner. Skogsråets karaktär samt hennes roll och funktion för relationen mellan människa och natur utforskas med hjälp av frågeställningar gällande hennes fysiska attribut, hennes status som subjekt samt maktbalansen mellan skogsrået och de mänskliga karaktärerna. I uppsatsen tillämpas ett ekokritiskt perspektiv. Uppsatsens slutsats är att skogsråets överskridande av gränser mellan natur och kultur ger upphov till rädsla (som ibland yttrar sig som aggressivitet), att skogsråets status som subjekt leder till både mer förståelse och större rädsla för det som är annorlunda och avvikande, samt att människor blir mer benägna att behandla skogsrået väl om de inte upplever sig vara i ett underläge gentemot henne. / This essay examines what can be inferred about the relationship between nature and culture and between subject and object through how the female forest spirit, the skogsrå, is portrayed in a selection of legends. The character of the skogsrå and her role in the relationship between human and nature are explored with the help of questions concerning her physical attributes, her status as a subject and the balance of power between the skogsrå and the human characters. An ecocritical perspective is applied in the essay. The paper’s conclusion is that the skogsrås blurring of the boundaries between nature and culture leads to fear and aggression in the human characters, that her position as a thinking subject generates both greater understanding and more fear of that which is different from us, and that the human characters are more likely to treat the skogsrå with respect if they don’t feel threatened by her.

This study aims to create a better understanding of how the subject of reading and more specifically reading comprehension is being approached and understood within the upper secondary schools in Sweden and also to find out if anything has changed in recent years. This is done by performing a systematic review of several research studies concerning the subjects of reading, reading comprehension and the use of reading strategies within said upper secondary schools. All of these studies have been written within the last ten years and can, when analyzed and compared, provides a better understanding of how reading comprehension is understood and handled within the Swedish school, how the actual teaching of the subject of reading is being carried out and finally how reading strategies can play a part in strengthening reading comprehension and if this is something that is actually being done today.All of the researchers points out that the reading instructions over all and more specifically the reading comprehension and the reading strategies on the upper secondary schools can be improved. Some of the keypoints highlighted are the awareness of reading strategies and how they can be used and to motivate the students to read. The researchers cannot, however, come to an agreement of how that best can be done. It can also be ascertain that the National agency for Education needs to clarify the instructions concerning reading instructions so that the teachers are able to educate and motivate the students in the best possible way.

Syftet med studien är att undersöka vilka anpassningar lärare gör för elever som har svenska som andraspråk. Fokus ligger främst på läsförståelse i ämnet svenska med en inblick i matematiken. Vi undersöker vilka utmaningar lärare upplever att elever möter i läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats med fokus på kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare som är fördelade i två olika städer, varav den ena är stor och den andra liten. Den erhållna datan som samlats in har analyserats med hjälp av kodning. Resultatet i studien visade att lärarnas upplevelser och erfarenheter av undervisning inom ämnet svenska som andraspråk varierar beroende på var de arbetar. Samtliga lärare anser att undervisning inom ämnet är varierande och lärorikt men att det kräver mer från dem vad gäller planering. I övrigt blev det synligt att de flesta lärare anser att ett begränsat ordförråd på svenska försvårar läsförståelsen. Elevernas olika bakgrunder samt erfarenheter från dem påverkar även deras inlärning. Anpassningar som lärarna gör för eleverna är exempelvis att lära dem olika strategier de kan använda när det kommer till läsning samt olika arbetssätt baserat på elevens behov. Samtliga lärare förklarar att anpassningarna de utför alltid utgår från elevernas individuella behov och att det är viktigt att ge eleverna rätt stöd.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare arbetar för att stödja elever med avkodningssvårigheter. Studiens frågeställningar är: Hur motiverar lärarna sina val av avkodningstester för att stödja elever med avkodningssvårigheter? På vilket sätt anser lärarna att testerna är användbara? samt Hur använder lärarna sig av testerna för att arbeta med att stödja elever med avkodningssvårigheter? I bakgrunden redogör vi kortfattat för avkodningsförmågans innebörd. Därefter presenteras även centralt innehåll samt kursplanen för ämnet svenska för årskurserna 1–3. Studien bygger på följande teorier: sociokulturella perspektivet och pragmatismen. I avsnittet litteraturöversikt och tidigare forskning presenterar vi läsningens definition, olika steg för att uppnå en automatiserad avkodning samt andraspråksinlärning. För att besvara studiens frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna bestod av både fokusgruppsintervjuer med klasslärare i årskurserna F - 3 och en semistrukturerad intervju med specialläraren. Studien genomförs på en mångkulturell skola i Mellansverige. I den tematiska analysen genomför vi en analys av intervjuerna utifrån lärarnas samtal. Resultatet presenteras utifrån olika valda teman i tre tabeller, en tabell för varje intervju. Vidare genomför vi en analys av svar från samtliga intervjuer och jämför respondenternas svar under varje tema. Av studien framgår det att lärarna belyser att många avkodningssvårigheter som de upptäcker kan upptäckas i klassrummet utan att det behöver genomföras något avkodningstest. Under intervjuerna framgick det att testerna kan ge en tydligare bild av elevernas utveckling eller svårigheter. Lärarna anser att testerna är användbara för att både för att eleverna och deras vårdnadshavare ska få en tydlig bild av var eleven befinner sig. Slutligen för vi en diskussion där vi lyfter fram respondenternas uttalanden. Undersökningens slutsats är att lärarna som deltog i studien hade svårt att definiera avkodning som begrepp. Det framgick även att klasslärarna inte genomför testerna tillsammans med eleverna, utan att detta är något specialläraren har ansvar för. Majoriteten av lärarna ansåg att det inte var något specifikt test som de ansåg var mer användbart än de andra. Lärarna lyfter bland annat fram exempel på några vanliga svårigheter som elever med svenska som andraspråk möter. Under intervjuerna förklarade lärarna att testresultaten kan vara till hjälp när vidare åtgärder ska sättas in.

Denna studie har gjorts i två delar. I den första delen har vi jämfört två läroböcker gentemot de svenska nationella proven i årskurs 3. Denna del av studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av de två läroböckerna och två nationella prov. Vi har enbart inriktat studien på läsförståelse och analyserat läroböckerna och de nationella provens innehåll med fokus på texttyper, frågetyper, inferenser, ord och begrepp samt metakognition. I den andra delen av studien publicerades ett frågeformulär via en grupp inriktad för lärare i årskurs F–3 på sociala medier i syfte att göra en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av lärarnas arbetssätt med läroböckerna samt deras upplever av läroböckerna. Lärarnas arbetssätt kunde då kopplas gentemot de teoretiska utgångspunkterna. Vi ämnade med studien bidra till att få ett ökat kritiskt granskande hos lärarna i valet av läsförståelseläroböcker. Vi har inte undersökt huruvida texterna i läroböckerna är på lämplig nivå eller hur läroböckerna anpassades till andraspråks elever. I studien valde vi att inte analysera den fonetiska avkodningen. Dock ville vi visa att den påverkar läsförståelsen och att en fonetisk kontroll kan vara ett värdefullt verktyg för att identifiera de barn som tidigt behöver få hjälp att förbättra sina fonetiska svårigheter till att främja senare läsning (Double et al., 2019, s. 1231). Resultatet i den förta delstudien visade att läroböckernas uppbyggnad av texttyper var olika och att samstämmigheten med de nationella proven var varierande. De två nationella proven vi analyserade visade sig vara likvärdiga mellan åren. Slutligen visar studien att båda läroböckerna hade en högre nivå på frågetyper, inferenser, ord och begrepp samt metakognition gentemot de nationella proven. Resultatet i den andra delstudien påvisade en skillnad i arbetssättet mellan de två läroböckerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på digitaliseringen i svenskämnet iförhållande till revideringen av ämnesplanen från Skolverket och annan litteratur.Frågeställningarna som ska besvaras är tre och lyder: Hur använder tio svensklärare digitalaverktyg i undervisningen? Hur påverkas tio lärares pedagogiska roll av den nya revideringen iämnesplanen för ämnet svenska på gymnasiet? På vilket sätt anser lärare att elever påverkasav digitaliseringen i klassrummet. Resultatet visar att några lärare använder dator som ettkomplement till undervisningen och andra använder den mindre. Några lärare är positiva tilldigitala verktyg för att de ser en utveckling i hur eleverna skriver och resten av deltagarnatyckte att det var ett störningsmoment.

Denna studie handlar om genusnormer, sociala normer och samhällsnormer i den mest populära svenska barnlitteraturen år 2019. Studien är baserad på tre böcker skrivna av svenska författare och menade för barn i åldrarna 6–10. Syftet med studien är att skapa en insikt i de normer som barn möter i litteraturen menad för dem. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys baserad på tidigare forskningsresultat och facklitteratur. Studien genomfördes med stöd från Nikolajevas (2017, s. 193) egenskapsschema och var framförallt fokuserad på karaktärers genusnormsyttringar. Den teoretiska grund som studien är byggd på är det litteratursociologiska perspektivet vilket gav upphov tillanvändandet av misstänksamhetsprincipen (Svedjedal, 2012, s. 73), alltså att de normer som bevittnas anses vara okända för författaren utöver de kopplingar som görs mellan text och fakta. Resultaten i studien visar att barnlitteratur innehåller genusnormer i flera delar av dess uppbyggnad och innehåll, däribland karaktärsavbildningar ochkonstruktioner, samt hur genusnormer skiljer sig åt beroende på karaktärer och deraskönstillhörighet.

Sverige befinner sig i en pandemi i vilken Sveriges statsminister Stefan Löfven hållit tal till nationen vid två tillfällen under 2020: den 22 mars och den 22 november, vilka är det material som analyseras i studien utifrån en retorisk analysmetod. Talen är en del av den kriskommunikation vilken Sveriges regering nyttjar för att påverka mottagarna men också informera om pandemiläget i Sverige. Syftet med studien är att undersöka de retoriska argument vilka appellerar till de retoriska påverkansmedlen ethos, pathos och logos, samt hur de appellerar till de retoriska påverkansmedlen. Resultatet av analysen påvisar att Löfvens retoriska argument i båda talen appellerar till ethos främst för en etablerad vi-känsla, till pathos främst på grund av negativ känslomässig påverkan hos mottagaren och till logos utifrån övertygning samt statiska uppgifter och kontrollerbara fakta. Nyttjandet av ethos-appeller och pathos-appeller i Löfvens två tal till nationen 2020 påminner om Göran Perssons tal från 2001 gällande terrorattentatet i USA vilket påvisar att offentliga tal som en del av kriskommunikation inte har genomgått någon större förändring gällande retoriska argument under de senaste 20 åren. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>