Betydelse av elevernas ordförråd för lärande av ämneskunskaper på mellanstadiet har undersökts genom åtta lärares perspektiv i form av en kvalitativt inriktad intervjubaserad studie med sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Studien har fokuserat på det arbete lärarna beskriver att de gör rörande utveckling av elevernas ordförråd, vilka skäl de uppfattas ha för arbetet, vad de anser att elevernas ordförråd är viktigt för samt möjligheter och utmaningar de ser i arbetet. Analys med verktyg från den sociokulturella teorin visar på resultat som anger att utpekande, semiotisk och retorisk funktion samt appropriering ses avseende ordförrådets betydelse för utveckling av ämneskunskaper inom flera ämnen och arbetsområden. För eventuella konsekvenser för undervisning krävs vidare studier. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lärare upplever och arbetar med läsinlärning i förskoleklass och årskurs 1. Studien baserades på en kvalitativ forskningsmetod där datan samlades in via semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer. Detta innebär vidare att det fanns en intervjuguide och ett observationsschema som formulerats specifikt för denna studie. Datan analyserades senare med hjälp av en tematisk analys för att finna samband i materialet. Det hermeneutiska, det kognitiva, och det sociokulturella perspektivet användes därefter för att tolka den data som samlades in i denna studie. Resultatet tydde på att läsinlärning ses som särskilt viktigt i undervisningen, och att läsning är grunden för all inlärning. Vidare framkom att lärarna ansåg att det inte fanns enbart en metod eller ett arbetssätt för att lära elever att läsa, utan att undervisningen bör vara varierad. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Cette étude porte sur la traduction de substantifs composés en japonais et en anglais vers le français. Ces deux langues-là permettent de produire des compositions enchaînées des types « NN », « NNN » etc. alors que cette forme de composition est beaucoup moins productive en français où l’on préfère souvent utiliser une préposition pour lier plusieurs substantifs. Dans la traduction de titres de brevets, souvent consistant entièrement en substantifs composés en japonais et en anglais, comment les traducteurs francophones s’attaquent-ils au problème de cette différence entre la langue source et la langue cible ? Les recherches antérieures ont produit des classifications diverses, parfois interlingues, pour l’analyse de substantifs composés. À partir d’un corpus composé de plus d’une centaine de titres de brevets comprenant plusieurs centaines de substantifs composés traduits par des traducteurs professionnels, ces classifications sont utilisées pour analyser les stratégies auxquelles recourent les traducteurs dans ce contexte très limité. Les résultats montrent entre autres une préférence marquée pour les compositions du type « N de N » en français et mettent au jour l’existence de certaines traductions très bien établies voire figées. / This study addresses the translation of compound nouns from Japanese and English into French. The former two languages allow for the production of concatenated compositions of the types "NN", "NNN" etc. whereas this form of composition is much less productive in French, which often prefers to use a preposition to link multiple nouns. In the translation of patent titles, often consisting entirely of compound nouns in Japanese and English, how do French-speaking translators tackle the problem of this difference between the source language and the target language? Previous research has produced various, sometimes interlingual, classifications for the analysis of compound nouns. From a corpus of more than a hundred patent titles comprising several hundred compound nouns translated by professional translators, these classifications are used to analyze the strategies used by translators in this very constrained context. The results show, among other things, a marked preference for compositions of the "N de N" type in French and reveal the existence of certain very well established or even fixed translations.

Att många inte kan skilja på när de och dem ska användas är en utbredd uppfattning. Trots detta har bruket av dom, enligt en aktuell studie av Lind Palicki och Karlsson (2019), minskat under 2000-talet. Samtidigt kan man notera att en ny form – de för det (de(t)) – har börjat synas allt mer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur bruket av de/dem/dom/det ser ut i sociala medier. Detta realiseras genom en kvantitativ korpusundersökning baserad på material från bloggar, forumen Flashback och FamiljeLiv samt Twitter, som sedan jämförs med Lind Palicki och Karlssons studie av elevtexter (2019). Resultatet visar att skriftspråksnormerna åtföljs till stor del, samtidigt som formvariationen är större i sociala medier. Formen de(t) verkar vara på uppgång och vid osäkerhet använder många dom trots att de tidigare i underlaget brukat de/dem skriftspråksnormenligt. Det talspråkliga sammanhanget främjar formvariation och att göra sig förstådd verkar enligt min analys anses viktigare än att enhetligt följa skriftspråksnormerna, framförallt när skribenten är osäker på vilken form som är skriftspråksnormenlig.

This study aims to examine teachers’ experiences when working with novels to discuss gender related questions in their EFL-classrooms. The research questions this study aims to answer are which prerequisites and limitations affect teachers when working with novels and gender in the EFL-classroom and what are the benefits and negatives when working with novels and gender in the EFL-classroom. The data was gathered through seven semi-structured interviews with teachers from both upper- and lower secondary school. The theoretical approach that was used to analyse the answers received from the interviews were gender studies, with a focus on ‘overing’, and critical literacy.  The results from this study show that teachers have an interest in working with novels and gender related questions. The study also shows that there are both prerequisites and limitations that affect how teachers can work with gender and novels in their classroom, a few of the examples brought up in the results are: meeting resistance from the students in the classroom regarding these issues, which class sets of novels are available, the teacher’s personal interest in the subject, and if there is sufficient support to teach about novels and gender. Finally, it can be discerned that a teacher’s own commitment affects how much gender related questions are incorporated when working with novels.

This paper seeks to investigate how teachers within the course Swedish for immigrants approach translanguaging as a method for language and knowledge development and to what extent translanguaging strategies are used in the classroom. The study was conducted through semi-structured interviews with four in-service teachers. The result shows that the teachers in the study to some extent use multilingual practices to create meaning in conversations and texts and to create a connection between students' linguistic identities. They are also to some extent positive towards translanguaging but expresses that Swedish should be the main language of instruction.

Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra sex SVA-lärares inställning till lättläst litteratur och bildspråk ur undervisningssynpunkt i svenska som andraspråk. Lättlästa texter brukar ses som avskalade versioner av originalversionen och har sitt ursprung år 1968. Nu finns flera olika typer av lättläst litteratur. Det finns både förespråkare och kritiker av de lättlästa texterna där förespråkarna ser de avskalade texterna som bra komplement för svaga läsare medan kritikerna ofta ser dem som torftiga och platta. Bildspråk bottnar i retoriken och kan beskrivas som ”olika typer av uttryck som ersätter de normala eller naturliga”. Två exempel på bildspråk är metaforer och liknelser. Forskning har visat att bildspråk har en positiv inverkan på andraspråksinlärningen men har trots detta lite utrymme i undervisningen. Bildspråk är ofta en del som är kraftigt avskalad i den lättlästa litteraturen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilka sedan har transkriberats och analyserats. Resultatet har visat att alla informanter någon gång använt den lättlästa litteraturen men med blandade åsikter om dess positiva och negativa inverkan på andraspråkselever. Alla förutom en kunde däremot se det positiva i att använda den lättlästa litteraturen för de svagaste läsarna. Samtliga var positivt inställda till användningen av bildspråk i undervisningen men alla var trots detta tidsmässigt sparsamma i användningen. Många informanter har varit eniga i vissa frågor men i slutändan har deras skillnader varit övervägande vilket har givit en intressant diskussion i studien.

The play Waiting for Godot by Samuel Beckett has for a long time been considered one of his best works. Grasping the significance of key factors such as modernity, modernism and historical background is of great importance to situate and contextualise the play. As Beckett´s play belongs to the “Theatre of the Absurd”, the complicated aspects of where the play belongs has given opportunities for questioning. The intricate layers of the play have opened several doors for interpretation which has allowed diverse conclusions from various researchers. For that reason, further investigation on that matter may perhaps add another viewpoint which can be considered important to fully understand the potential of this piece. This essay examines Samuel Beckett´s famous play Waiting for Godot through the complex lens of Soren Aabaye Kierkegaard´s and Jean-Paul Sartre´s perspectives within the existentialist philosophy. Certain features of each perspectives within the philosophy such as the for-itself,in-itself and the three stages consciousness facilitate the linkage needed between the play and the theory. By using these two perspectives, this essay analyses how the elements of nothingness, purpose and meaning are apparent throughout the play. The analysis of the essay was done to: firstly, attempt to discover new possible meanings and secondly, to deepen and widen my understanding of the Beckett´s play. This essay argues that these elements provide evidence that the play contains components of both Sartre´s and Kierkegaard´s perspective of existentialism.

Partikelverb är en typ av verb vars uttal, med obetonat verb och betonad partikel, är svårt att behärska för andraspråksinlärare. Detta inte minst i de fall där en motsvarande konstruktion finns som verb med efterföljande prepositionsfras, där prepositionen ska hållas obetonad. Denna uppsats bygger på en experimentell undersökning av vuxna avancerade andraspråksinlärares uttal av partikelverb och verb med prepositionsfras, jämfört med personer med svenska som förstaspråk. En eventuell relation mellan behärskningen av de två verbtyperna undersöks också, samt hur väl den ena verbtypen behärskas jämfört med den andra. Sammanlagt 24 deltagare, 12 andraspråksinlärare och 12 förstaspråkstalare, spelades in när de läste upp ett antal exempelmeningar, varefter uttalet analyserades. Resultaten visar att andraspråksinlärare uttalar partikelverb korrekt i signifikant lägre utsträckning än de med svenska som förstaspråk. Partikelverben uttalas dock i viss utsträckning inkorrekt även av förstaspråkstalarna. Verben med prepositionsfras uttalas korrekt i medelhög utsträckning av andraspråksinlärarna, men i mycket hög utsträckning av förstaspråkstalarna. Verb med prepositionsfras verkar alltså vara den enklare verbtypen att behärska. Ingen signifikant relation mellan behärskningen av de olika verbtyperna stod att finna, dock finns möjligheten till ett annat resultat på denna punkt vid ett större antal deltagare.

Det är inom ramen för skolans svenskämne centralt att få en bredare uppfattning om vad elever har för upplevelse av talängslan i samband med muntlighet. Syftet med denna uppsats är att analysera elevers upplevelse av talängslan i samband med muntlig framställning inom gymnasieskolans svenskämne. Uppsatsens metod har varit att genomföra en enkätstudie, där enkätsvaren huvudsakligen analyserats kvantitativt. Totalt har 36 elever besvarat enkäten, och det övergripande resultatet visar att en stor del av eleverna upplever talängslan i klassrummet och att de inte vågar berätta detta för läraren. Tidigare forskning har betonat att det är lärarens uppgift att fånga upp talängsliga elever, och underlätta för dem samt vägleda eleverna genom att veta vad eleverna önskar få för stöd och hur detta ska genomföras och ingå i svenskundervisningen. Om eleverna anser sig själva behärska det svenska språket i tal och skrift i och utanför skolan eller ej har inte någon tydlig koppling till varför de upplever talängslan.