Die Literaturwissenschaft hat sich umfassend mit Arthur Schnitzlers Novelle Fräulein Else aus dem Jahr 1924 befasst, aber bisher haben sich keine Studien eingehend mit den Briefen in Fräulein Else beschäftigt. Die vorliegende Arbeit zielt darauf ab, die unerforschten Briefe der Novelle zu analysieren, um einen Beitrag zur Forschung über Fräulein Else zu leisten. Den folgenden Fragen wird nachgegangen: Welche Funktion haben die Briefe in Arthur Schnitzlers Novelle Fräulein Else und wie werden die Briefe mit der Erzähltechnik des inneren Monologs vereint?  Die Ergebnisse der Analyse zeigen, dass die beiden Briefe in Fräulein Else die Funktion haben, die Handlung der Novelle zu steuern. Sie nutzen die Eigenschaft Informationen über Distanz zu vermitteln, um ein Problem einzuführen, die Verantwortung für das Problem auf Else zu übertragen, eine Begegnung zu fordern, einen Interessenkonflikt einzuführen und damit den zentralen Konflikt der Novelle einzuleiten, sowie eine andere Begegnung zu vermeiden und damit den Konflikt ungelöst zu lassen und ein offenes Ende zu schaffen.  In der Vereinigung von Brief und innerem Monolog werden die einfachen Anführungszeichen verwendet, um die Perspektive des Briefs zu vermitteln. Diese Analyse zeigt auch, dass die Vereinigung stark durch den inneren Monolog geprägt ist. Der innere Monolog, ein direktes Zitat von Elses Sprachbewusstsein, wird in den Briefen durch die inkonsistente Wiederholung des Telegramms und eine Phrase aus dem ersten Brief sowie dem zweiten Brief, der eher als Schreibprozess denn als fertiger Brief dargestellt wird, veranschaulicht.

I denna uppsats beskrivs en språkvetenskaplig genusstudie som är inspirerad av tidigare undersökningar i vilka det har observerats att män och kvinnor beskrivs stereotypt. Syftet har varit att synliggöra eventuella skillnader i hur dagens män och kvinnor beskrivs, samt att se om differenserna har minskat. Totalt kategoriserades och analyserades 2021 nominalfraser efter de båda pronomina hans och hennes. Materialet härstammade från nyhetsartiklar som hade publicerats i Aftonbladet under 2021–2022. Resultatet tyder på att det fortfarande finns skillnader i hur män och kvinnor beskrivs. För att upptäcka de flesta av olikheterna krävdes en mycket noggrann granskning av fraserna, eftersom inga större skillnader gick att upptäcka vid första anblicken. Männens fraser refererade något oftare till yrke, karriär och politik än vad kvinnornas gjorde. Personer av manligt kön tycktes också vara mer framgångsrika, ha högre ställning och större ekonomiska tillgångar än kvinnorna. De av kvinnligt kön hade i stället många fler familjerelationer, mer bohag och saker, samt beskrevs oftare utifrån fysiska kroppsdelar, inklusive intima sådana. Något som skiljer sig från tidigare studier och tyder på en förändring är att båda könen tycktes ha fler relationer med personer som var av motsatt kön – tidigare hade de flest kontakter med individer av samma kön. Det verkar som om dagens skribenter försöker skriva mindre differentierande; mannens döttrar nämndes till exempel oftare än hans söner. Vid den första tidigare studien hade mannen endast söner, inga döttrar. Det visade sig dock senare, vid en närmare analys, att förändringen endast var ytlig, att sönerna trots allt hade mer utrymme än döttrarna. Slutsatsen blev att kvinnor behöver fortsätta synliggöras och att förändringar måste införlivas på ett djupare plan än i dagsläget. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-02-24</p>

Denna litteraturstudie har grundat sig i att underssöka uterummer som komplement i svenskundervisningen. Syftet med studien har varit ur ett didaktiskt perspektiv belysa vad forskning säger om att kombinera svenskämnet och utomhusundervisning i årskurs F-3. Fokus under litteraturstudien har varit på hur variationsrika miljöer kan ha en betydande roll för elevernas lust att lära. Litteraturstudiens bakgrund bygger på Vygotsskijs teori om att människan ser världen genom sitt språk, Deweys teori om att eleven är en värdefull resurs till sitt eget och andras lärande, Aristoteles filosofi som ugår från att sinne och praktik bör förenas i undervisningen och Jan Amos Comenius teori om den gyllene regeln som innebär att kroppens sinnen bör användas så mycket som möjligt under ett och samma undervisningstillfälle.  Litteraturstudiens material och metod grundar sig i framsökta vetenskapliga artiklar från olika databaser för forskningspublikationer, tidigare kurslitteratur och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Resultatet av studien visar att utomhusundervisningen kan fungera som ett komplement till svenskundervisningen. Utomhusmiljöer kan genom samtal om till exempel omgivningen och tillsammans med kroppens sinnen gynna elevernas språkutveckling. Det framkommer ven att utomhusundervisning inte passar alla elever, genom att använda utomhusundervising som kompletterande metod i svenskundervisningen kan lärtillfället tillgodose fler elevers behov och förutsättningar.

Hur skriver man en genuin bilderbok? Genom fyra olika bilderböcker för småbarnsåldern presenteras olika förslag på hur text och bild kan samspela, och på hur barn- och högläsaren kan involveras i historien genom den fysiska läsningsprocessen. Texterna behandlar bland annat frågor om identitet, hjälpsamhet och olika sätt att se på saker. / How do you compose a genuine children’s picture book?  In this work, four different picture books aimed for toddlers are presenting different suggestions of how text and image can collaborate, and how the child reader as well as the the person reading aloud can become involved in the story through the physical action of reading.  The texts are touching on topics like identity, helpfulness, and alternative ways of looking at everyday life.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en debatt som fördes i Sveriges riksdag den 22 juni 2021, undersöka diskursen om språkkrav för permanent uppehållstillstånd. Undersökningen görs utifrån huvudanförandena i debatten med samtliga riksdagspartier representerade. Anförandena analyseras utifrån Michael Foucaults maktbegrepp och kompletteras med en retorisk analys, en analys av uteslutande kategorier, en analys av ords erfarenhetsvärden samt en analys av attributions- och nominaliseringsprocesser. Resultatet visar en diskurs där språkkrav förväntas bidra till integration och tydliggöra förväntningar. Språkkrav ställs upp som en ”treenighet” tillsammans med försörjnings- och vandelskrav där det ena förutsätter det andra och där ett samhälle utan något av dessa krav är ett sådant i förfall. Politikerna uttrycker genom pronomenet man att alla, också de själva, måste förhålla sig till dessa krav. Genom det outsagda uttalas att det att inte vilja leva upp till något av kraven är att vilja bidra ett polariserat samhälle utan integration. Politikerna talar väldigt lite om hur språkkraven ska testas av, vilket gör undersökningen svår att jämföra med tidigare forskning, men något som återkommer i föreliggande undersökning är att ordet integration har fått ersätta ordet assimilation med bibehållen betydelse. Debatten kommer att fortsätta i Sveriges riksdag, och det är värt att också fortsätta följa den i forskningen – eventuellt med fokus på om den omnämnda ”treenigheten” ligger kvar också i framtida debatter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Syftet med studien var att undersöka 1-3-lärares uppfattning om vilka svordomar och fult språk som elever i årskurs 1-3 använder, vilka aspekter av fult språk lärare anser är viktiga att hantera och skillnader mellan könen gällande svordomsanvändning ur lärares perspektiv. Metoden utgick från en kvalitativ forskningsmetod där sex lärare från årskurserna 1-3 intervjuades. I empirin framkom att fan, jävlar och fuck tillhör de vanligaste svordomar eleverna använder. Vad lärare anser är fult språk är individuellt och hur lärare hanterar fult språk är beroende på vilket språkbruk som anses vara acceptabelt. Skillnader av svordomsanvändning mellan könen är att pojkar svär mer än flickor och har större variation av svordomar.

Denna uppsats studerar Sveriges riksdagspartiers valmanifest i syfte att jämföra dem ur ett klarspråksperspektiv. Frågeställningarna som undersöks är tre stycken - I vilken utsträckning uppvisar riksdagspartierna klarspråk i sina valmanifest?, Vilket riksdagsparti uppvisar klarspråk i störst utsträckning i sitt valmanifest? samt Hur skiljer sig partierna åt i sitt uppvisande av klarspråk i sina valmanifest? Materialet för undersökningen är samtliga riksdagspartiers valmanifest från 2018. Huvudsakligen granskas de delar ur manifesten som handlar om sjukvården, eftersom sjukvården länge varit en av de politiska frågor som svenska folket tycker är den viktigaste inför valet. En textanalys av manifestens utvalda delar genomförs med Språkrådets klarspråkstest. Testet kompletteras med en modell som bygger på kvantifiering av språkliga drag, för att kunna se hur och hur mycket partierna skiljer sig åt i uppvisande av klarspråk. Utifrån jämförelsen går det att konstatera att alla partier uppvisar klarspråk till viss del, men att inget parti gör det till hundra procent. Dessutom synliggör resultatet att Kristdemokraterna är det parti som uppvisar klarspråk i störst utsträckning. Men det går också att se att olika partier uppvisar olika grad av klarspråk för olika klarspråkskategorier. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-09</p>

Denna studie har sin grund i lärarnas användning av skönlitteratur. Syftet har varit attundersöka hur modersmålslärare använder skönlitteratur som en del av sin undervisningi modersmålsämnet arabiska och att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar de anseratt det finns med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från olika teoretiskaperspektiv och metoder t ex Langers modell. I studiens forskningsbakgrund har vi tagitupp olika forskares syn på skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. För att fåinformationen om hur lärare använder skönlitteratur gjordes kvalitativa intervjuer medsex verksamma modersmålslärare som medvetet använder skönlitteratur i grundskolan.Analysen visar att de använder sig främst av skönlitteratur i boksamtal för elevernasspråkutveckling. Resultatet visar att läraren kan arbeta på flera olika sätt i undervisningenoch även med skönlitteratur. Lärarna i denna studie tycker att användning avskönlitteratur är av betydelse för elevers språkutveckling. De lyfte även fram utmaningenmed att använda skönlitteratur i ämnet modersmål då det framförallt är tidsbrist somhindrar dem

Abstract: Syftet med den här studien är att undersöka gymnasieelevers attityder mot skönlitterär läsning, vad dessa attityder grundar sig i och hur de kan påverkas. Det övergripande målet med uppsatsen är att fördjupa kunskaperna om hur man kan skapa en lustfylld litteraturundervisning utifrån ett elevperspektiv. Frågeställningarna som skapats för att undersöka detta handlar om hur eleverna beskriver skönlitterär läsning, vad elevernas attityd grundas i och hur de själva beskriver en motiverande och lustfylld litteraturundervisning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes halvstrukturerade intervjuer med nio elever, och deras svar analyserades sedan kvalitativt i enlighet med den hermeneutiska allmänna tolkningsläran. Det sociokulturella perspektivet samt olika motivationsteorier användes för att tolka elevernas svar. Resultatet visar att eleverna har både positiva och negativa attityder gällande skönlitterär läsning. Å ena sidan beskrivs den skönlitterära läsningen som avslappnande, varierande, lärorik och spännande. Å andra sidan uttrycks att skönlitteraturen är jobbig, långsam, gammalmodig och ointressant. Vänner, familj och lärare påverkar elevernas inställning till skönlitteraturen. För att skapa en lustfylld litteraturundervisning är det viktigt att läraren skapar en miljö med tydliga ramar, visar engagemang och glädje samt varierar undervisningen. Att öva upp förmågan att bygga föreställningsvärldar inverkar positivt på elevernas läsupplevelse och attityd inför skönlitteraturen.

Tanken om en skola för alla innebär att alla elever ska erbjudas samma möjlighet till lärande. Inkluderingstanken gör att skolans kompensatoriska uppdrag sätts på prov genom att varje elev behöver en undervisning formad efter elevens behov. Många elever i den svenska skolan lever med funktionsnedsättningar som exempelvis NPF-diagnoser och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna står inför stora utmaningar för att dessa elever ska få samma möjlighet till svenskundervisning som alla andra. Den här studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om och faktiska arbete med inkludering inom svenskämnet utifrån dess centrala innehåll och kunskapskrav i relation till värdegrundsuppdraget samt hur undervisningen kan planeras och genomföras för att gynna klassrummets samtliga elever. Studien genomfördes genom att intervjua sex svensklärare samt att deras undervisningsplaneringar analyserades. Resultatet visar att, även om det är svårt, så försöker lärarna till stor mån att anpassa undervisningen för att alla elever ska kunna inkluderas i klassrummet genom att ge eleverna det stöd som de behöver utifrån deras individuella behov. De ser stora möjligheter att arbeta inkluderande inom ramen för ämnet tack vare ämnets bredd och möjligheter att forma undervisningen utifrån olika elevers behov, intressen och erfarenheter. De svårigheter som identifieras relateras till elever med läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt ser lärarna att svenskämnet är ett ämne som ofta får ta ett stort ansvar gällande värdegrundsfrågor även om de anser att alla ämnen har lika stort ansvar för skolans värdegrundsarbete.