During the last few decades, the translation of metaphors has been a popular focus for examination. Seemingly, the challenges that metaphors and metonymies pose have urged several scholars to compile sets of translation strategies in order to meet them or at least attempt to describe how they tend to be met. This study contributes to the research of how metaphors and metonymies are translated by examining the retention of conventional metaphors and metonymies and the distribution of different translation strategies in a Swedish translation of an excerpt from a Scottish travel guide. According to previous studies, metaphors are powerful instruments of persuasion, especially in travel literature, which essentially serves to sell a destination to its readers. The findings show that translating a metaphor or metonymy into a non-metaphorical or non-metonymical paraphrase is the most frequently utilized strategy, indicating that the images evoked by the metaphors and metonymies are difficult to transfer intact into a target text. Restrictions of semantic relationships and differences in cultural associations are among the possible factors found to influence the choice of strategies. Nevertheless, reproduction of source text metaphors and metonymies, and compensation were found to be the second and third most frequent strategies. While reproduction was expected due to the cultural similarities between English and Swedish, the relative frequency of compensations was less so, but perhaps motivated because of the overall loss of metaphors and metonymies in the translation.

Genom en kvalitativ text- och innehållsanalys studerades ett studieobjekt genom dess tillämpning av läsarter och framställning av mångfald (genus och etnicitet). Läsarten påverkar hur texten uppfattas och de mångfaldsbeskrivningar som texten tillämpar skapar förutsättningar för igenkänning och identitetskonstruktion. Studien synliggör texten i Skärmhjärnan junior (2021) som en faktionsbok som blandar utsagor om verkligheten och uppmaningar inom den fiktiva världen.Texten framställer personer och miljöer på ett övervägande stereotypt sätt med en behandling av främst överordnade maktpositioner vilket visar på en viss eftersatt framställning av individer i förhållande till dagens syn på demokratiska värden. Texten visar både på en estetisk och efferent läsart men har ett didaktiskt tonläge och ett tveksamt tilltal till karaktärerna i texten. Studien visar att material som används för undervisning behöver granskas då ett underliggande syfte kan antas i denna förmånliga bok. Valet av lärobok i skolan blir viktigt för att veta vad den innefattar, hur innehållet presenteras och hur det kan komma att påverka dem som läser. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svensklärare på högstadiet som aldrig har varit styrda av skolkanon arbetar med litteratur samt att ta reda på hur de tror att deras arbete kommer att förändras av en skolkanon. Bakgrunden utgörs av hur ämnet svenska ser ut i skolan idag samt kanonbegreppet och en rörlig kanon. Arbetets teoretiska ansats utgörs av Husserls fenomenologi. Empiri har samlats in via en kvalitativ enkätundersökning där fyra yrkesverksamma svensklärare deltog. Empirin har analyserats med hjälp av den fenomenologiska analysmetoden och fann att det lärarna ansåg vara viktigast med litteraturundervisning var att kunna anpassa materialet efter elevgruppen. Respondenterna uttryckte även sina åsikter om en skolkanon som något som kan komma att inskränka deras professionella frihet samt sänka läraryrkets status.

Abstract: Forskaren Andreas Nyströms litteraturvetenskapliga doktorsavhandling Places of Rest in Worlds of Ruin - Havens in Post-Apocalyptic Fiction (2021)undersöker fridfulla platser i post-apokalyptiska berättelser efter civilisationens undergång och fall. Nyström (2021) beskriver de troper som belyser dessa platser, som fridfulla oaser, eller paradisiska miljöer där karaktärerna kan vila och återhämta sig. Med hjälp av den dystopiska ungdomslitterära berättelsen Hungerspelen (Collins, 2008, originaltitel: The Hunger Games) undersöker studien de troper som belyser dessa fridfulla oaser i det litterära verket. Analysen av den fridfulla platsen i Hungerspelen (2008) är studiens huvudfokus och skogen som huvudkaraktären Katniss Everdeen vistas i representerar berättelsens fridfulla oas. Uppsatsen besvarar även frågan om hur den fridfulla platsen har fungerat metaforiskt och filosofiskt i verket. Analyser av Hungerspelen (2008) och liknande ungdomsromaner kan vara fruktbara i litteraturundervisningen, då karaktärerna och många av de teman som ett ungdomslitterärt verk som detta lyfter fram är bekanta och relevanta för gymnasieelever och öppnar därmed upp för diskussioner kring fler tematiska möjligheter som verket kan tänkas innehåll.

This essay analyzes the cultural concepts of wilderness, utopia, and the pastoral in relation to The Beach from ecocritical and postcolonial perspectives. Evidently, the pastoral is critical in shaping the Western idea of wilderness, and the utopistic mindset plays an equally crucial role in wilderness gazing. The backpackers in the novel seek authenticity—which they feel their everyday lives lack in society—in the remote, ostensibly pristine nature to escape people like themselves. As established in the analysis, the beach dwellers thus undermine their own ideologies when colonizing both nature and people and, in some ways, culturally slum their existence at the beach. They feel better about themselves when living under so-called harder conditions with moderated luxuries and provisions; this ultimately presents how the Western backpacker’s view of nature and indigenous cultures is highly influenced by American pop culture.

Syftet för den har här uppsatsen har varit att öka kunskapen om representationen av transpersoner i media, genom att undersöka en mediedebatt om synen på kön och vård för transpersoner som uppstod i samband med Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens (2021). Debattinlägg som publicerades i tidningen Dagens ETC 2021 har analyserats utifrån kritisk diskursanalys och legitimeringsanalys. Fokus för analysen var hur skribenterna legitimerade åsikter om kön, samt om det fanns ett samband mellan skribenternas sociala positionering i debatten och hur de legitimerade åsikter om kön. Analysen visade att skribenter som positionerade sig som transperson ofta legitimerade åsikter om kön genom att hänvisa till sin personliga auktoritet som transperson, alternativt utifrån en förebildsauktoritet där transpersoners existens legitimerade en syn på kön som inbegriper en subjektiv könsidentitet. Skribenter som inte positionerade sig som transperson valde i större utsträckning att hänvisa till traditionsauktoritet för att legitimera sina åsikter om kön. Traditionen som dessa skribenter hänvisade till var oftast en feministisk tradition, och en syn på kön som inbegriper en subjektiv könsidentitet framställdes som ett hot mot den här traditionen.

As digital media become increasingly entwined with our daily lives, the importance of understanding its impacts on personal identity, particularly among adolescents, is paramount. The paper argues that Patricia Lockwood's novel No One is Talking About This effectively dramatizes these challenges, making it an ideal text for fostering critical thinking in English education. The study reveals that Lockwood's novel offers a poignant critique of digital media's influence on personal identity and social relationships. The protagonist's journey from immersion in social media to a return to genuine human connection provides valuable insights into the complexities of identity formation and the importance of authentic relationships in the digital age. It suggests that using contemporary literature like Lockwood'snovel in classrooms can foster critical thinking about digital media's impact on personal identity, mental health, and social behavior among students. Additionally, it identifies a need for further research on effective pedagogical strategies for discussing sensitive topics related to digital media use and for accommodating diverse student experiences and backgrounds. Keywords: Patricia Lockwood, No One is Talking About This, Digital Media Literacy, Social media, Identity, Sense of self, Critical Thinking

The aim of this study is to analyze the depiction of linguistic variation in high school syllabi and textbooks for the subject Swedish between the 1970s and the 2010s. I analyze how the linguistic varieties dialect, chronolect, sociolect, genderlect and multi-ethnolect is depiction. The focus is on the latter to analyze how the school is changing in relation to scientific and social discourses.  In the study I use a qualitative content analysis method to explain how authors of the syllabi and textbooks explain the subject. The analysis is based on close reading and three different “educational ideals” of how texts can be depicted. In the results it is shown that all episodes about dialect is based on established truths, while the other linguistic varieties vary on how they are presented. The results also show the absence of multi-ethnolect in syllabi and textbooks released in the 1970s and 1990s, but that it exists in textbooks released in the 2010s.

No description available.

This essay examines in what ways Frederick Douglass’s autobiography Narrative of the Life of Frederick Douglass, an American Slave can be used to promote cultural awareness in the English subject of Swedish upper secondary school. To explore this question, the essay uses the concepts from Byram et al's. model of intercultural language teaching to see what teaching possibilities exist that can promote cultural awareness in the text. The importance of raising cultural awareness is foregrounded because we live in a multicultural society and cultural awareness helps us break down cultural barriers more easily and understand one another better. The method used is a literature analysis where one theme and one character are analysed namely, the theme restriction of freedom and the character Frederick Douglass himself. Additionally, Louise Rosenblatt's view of reading is also used. The findings demonstrate that you can use the autobiography to promote cultural awareness by using intercultural language teaching and Rosenblatt’s view of reading with different ways of teaching.