Denna studie handlar om hur karaktärerna framställs genom normbrytande och stereotypa föreställningar i svenska barnböcker. Studien är baserad på sex bilderböcker skrivna av två författare, vilka är Astrid Lindgren och Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att synliggöra vilken utsträckning elever får ta del av normbrytande och stereotypa föreställningar i litteraturen. Det teoretiska ramverket för studien är genusteori och intersektionellt perspektiv. Studien genomfördes med stöd av ett analysschema som bygger på en analysmodell av Nikolajeva (2017) med fokus på framställningar av karaktärer. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys och en bildanalys. Studiens resultat visar att i både text och bild framställs karaktärerna med normbrytande och stereotypa föreställningar där både likheter och skillnader finns gällande deras karaktärsdrag.

Sandra är 12 år och har precis fått reda på att hennes mamma och pappa funderar på att skilja sig. Mamma har flyttat till en andrahandslägenhet och lämnat Sandra och pappan. Båda föräldrarna lovar att allt ska vara som vanligt, men det är det inte. Inget är som vanligt och Sandra försöker orientera sig i sin nya verklighet, men mest längtar hon efter hur det var och önskar att det ska bli så igen. I projektet ingår två manus som båda berättar Sandras historia men ut olika perspektiv och med olika fokus. I det första manuset berättas historien dels av Sandra själv och dels av ur ett tredjepersonsperspektiv. I det andra manuset berättas historien enbart av Sandra, i dagboksform. Det handlar om vad som händer inom ett barn och om relationerna mellan barnet och omgivningen i en livskris. / Sandra is 12 years old and has just found out that her mom and dad are thinking about divorcing. Mom has moved to a second-hand flat, leaving Sandra and her father behind. Both parents promise that everything will be business as usual, but it is not. Nothing is as usual and Sandra tries to orient herself in her new reality, but mostly she longs for how it was and wishes for it to be so again. The project includes two scripts that both tell Sandra's story but with different perspectives and with different focuses. In the first script, the story is told partly by Sandra herself and partly from a third-person perspective. In the second script, the story is told solely by Sandra, in diary form. It deals with what happens inside a child and about the relationships between the child and the environment in a life crisis.

This essay is an analysis of Aldous Huxley’s novel Crome Yellow and how it can be read as exposing social hypocrisy and tracing social flaws through England’s religious history. The analysis uses narratology as a tool for exploring how the author can be perceived as offering a perspective on religious history that might have been controversial in his day. Crome Yellow is Huxley's first novel and is written in the tradition of Satirical literature which can be traced back to the seventeenth century and writers such as Jonathan Swift and Charles Dickens in the nineteenth century. As Crome Yellow also has autobiographical tendencies, it has been read as revolving around Huxley's own experiences and perspectives, revealing a vulnerability that none of his later novels seems to have done. Though Huxley was drawn to the religions of the East, the novel refers to the Christian religion, making a distinction between Catholicism and Protestantism. This distinction pertains directly to the characters and narrative structures in Crome Yellow and can be seen as a key in what Huxley might be conveying through the novel. The aim is to demonstrate how the novel can be read as the author’s tracing of his religious roots.

No description available.

This comparative analysis is based on Nelly Alards novel Moment d’un couple from 2013 and its source of inspiration being La femme rompue of Simone de Beauvoir. These novels do both demonstrate marriage as a constitution and what happens to it when an infidelity takes place. This is thus a feminist analysis of the reaction and presentation of the betrayed woman and her way of coping with this new found situation she founds herself in. Alards narrative voice makes continuous reference to beauvoirian feminism. Beauvoir’s féminist theory is hence essential for this study as well as our source for theoretical framework as we aim to conduct an analysis using her elaborated terminology as a pivotal factor. Her conception of « The Other » is central for feminist theory as it focuses on the given female role in a patriarchal society. It is hence of relevance that Beauvoir published a novel by which that of Alard is said to be inspired. Whereas Beauvoir presents a character who herself normalises infidelity, and finds herself in second place, Alard presents a modern and more independent character. The crucial contrast is presented through Beauvoir’s normalisation of infidelity and Alard’s normalisation of violence against women.

This essay examines racial attitudes in Elizabethan England to re-read Shakespeare’s Othello with an emphasis on the characters Roderigo, Iago, Brabantio, the Duke of Venice, and Emilia. It also looks at the historical background of blackface and how it contributed to racism. The study argues that rather than only reflecting the biases of the individual characters, the racialized language and stereotypes used by these characters represent the dominant racial sentiments of Shakespeare's day. Racial discrimination was molded and made acceptable within society standards as a result of the institutional racism instilled throughout that time. This thesis then examines the pedagogical ramifications of teaching Othello to upper secondary pupils in English 7 in Sweden after the literary examination. It suggests using The Teaching and Learning Cycle model and genre pedagogy to help pupils write literary analyses of Othello. This approach will allow students to develop their critical thinking and literacy abilities while introducing them to the difficult topics of racism in literary works. By raising the student's awareness of racism, the lessons will equip the students with the necessary tools to challenge and dismantle racism in their everyday lives. Keywords: Othello, Shakespeare, Racism, Institutional Racism, Racial Attitudes, Prejudice, Genre Pedagogy, The Teaching and Learning Cycle, Critical Thinking Skills.

In Chimamanda Ngozi Adichie’s novel Americanah the young female protagonist is unexpectedly thrown into a life of marginalisation when she migrates from Nigeria to the American East coast. Having grown up in Nigeria her skin colour has neither been an issue nor of consideration to her, but it soon becomes apparent that elsewhere her complexion evokes expectations and functions as a breeding ground for prejudice. The aim of this essay is to discuss the remnants and effects of colonialism in past and present times including how postcolonialism is represented in Chimamanda Ngozi Adichie’s novel Americanah. Additional focus will be placed both on the subaltern’s right to represent and resistance to conform. The intention is to show that through discrimination of minorities, marginalised people are compelled to use mimicry to attain equal status, and thus are forced to compromise their identity. Considering the novel’s protagonist later return to Nigeria, a secondary focus will be placed on the possibility and probability of restoration of one’s identity.

Under tre generationer, mellan 1760 och 1860 följer du en allmogesläkt i Kyrkefalla. Du möter dem i vardagen och får höra hur grannar och vänner lever.

Eftersom det oftast är genom karaktärers tal och tanke som en läsare baserar sin tolkning av karaktärer så är studiet av anföring synnerligen intressant, speciellt i översatta verk. Syftet med följande uppsats är således att undersöka hur variationen av direkta anföringssatser – närmare bestämt hur val av anföringsverb och placering av anföringssatser – skiljer sig åt över tid i Louisa May Alcotts Unga Kvinnor. Med val av anföringsverb menas här de vanligast förekommande anföringsverben utifrån frekvens och semantiskt innehåll; det vill säga hur ofta ett och samma anföringsverb förekommer och vilka semantiska kategorier – exempelvis anföringsverb vars semantiska innehåll visar att något sägs som sade – anföringsverben tillhör. För att uppnå syftet undersöker denna uppsats hur den direkta anföringen skiljer sig åt i fem kapitel i fyra olika utgåvor av Unga kvinnor: den engelska originalutgåvan från år 1868 och tre olika svenska utgåvor från åren 1871, 1965 och 2015. Undersökningens resultat visar att frekvensen av anföringsverbet sade – vars semantiska innehåll visar att något sägs – ökar över tid och att antalet olika anföringsverb minskar över tid. Därtill visar undersökningen att den vanligaste placeringen för anföringssatser är final. Två huvudsakliga slutsatser som går att dra från denna studie är att de svenska utgåvorna av Unga Kvinnor kan ha påverkats av de berättartekniska förändringar som skedde under 1800- och 1900-talet; dels utvecklandet mot en mer objektiv stil vid utformandet av anföringssatser och dels mot ett skifte från en tydlig narrativ närvaro till en mer distanserad narrativ närvaro. Att anföringssatsernas vanligaste placering är final kan ha att göra med skiftet mot en mer distanserad narrativ närvaro. Det är även möjligt att påstå att anföringsverbet sade kan ha ökat över tid och att antalet olika anföringsverb kan ha minskat över tid på grund av tillämpandet av en mer objektiv stil vid anföringssatsernas utformning.

Då en av vår tids stora frågor är hur vi ska lösa den rådande klimatkrisen har den föreliggande studien utforskat hur svensklärare kan arbeta med hållbar utveckling i litteraturundervisningen. Studien syftar till att undersöka den didaktiska potentialen i romanen Oryx och Crake (2003) av Margaret Atwood i förhållande till hur den kan användas som en utgångspunkt för att arbeta med hållbar utveckling i svenskundervisningen på gymnasiet. Romanen analyserades utifrån ett ekokritiskt perspektiv, och i analysen argumenteras det för hur ekokritiken kan användas som en språngbräda för att arbeta med hållbar utveckling i svenskämnet. En tematisk analys har tillämpats vid analysen av romanen, där två teman har identifierats: antropocentrism och framställningen av djur. Vidare analyserades också skönlitteraturens möjligheter utifrån Louise Rosenblatts teori och tankar. Den didaktiska analysen av romanen fokuserade på dess didaktiska potential i förhållande till läroplanen för gymnasieskolan och hållbar utveckling. Analysen visade att romanen innehar en didaktisk potential i förhållande till arbete med hållbar utveckling i litteraturundervisningen, då temana som utkristalliserades i litteraturanalysen kan fungera som ingångspunkter till arbete om hållbar utveckling. Den didaktiska analysen visade även hur romanen kan användas för att uppfylla de mål som uttrycks i läroplanen som är kopplade till hållbar utveckling.