Varför gör vi saker och ting i skolan? Vad har vi för nytta av det vi lär oss? Didaktikensgrundfrågor är: vad, hur och varför. Vilket syfte har den här lektionen? Så har vi lärt oss atttänka som lärare. Den här studien handlar om hur lärare arbetar med språkhistoria och vad desjälva tycker är viktigt att eleverna lär sig, samt vad är egentligen själva nyttan medspråkhistorisk kunskap? Syftet med studien är att ur ett didaktiskt perspektiv ta reda på defyra intervjuade lärarnas uppfattningar om innehållsmomentet språkhistoria i kursen Svenska3 på gymnasiet. Resultatet visar att det övergripande målet med språkhistoria enligt lärarna äratt man får en känsla för hur det svenska språket utvecklats till vad det är idag samt hursamhället och andra språk påverkat språkutvecklingen. Nyttan med språkhistoria enligtlärarna är att man får en ökad förståelse för andra språk och kulturer och att det är eninkörsport till andra språk.

Idag lever vi i ett samhälle där det nästan inte går att leva utan internet och digitala verktyg då flera vardagliga saker har gått från att vara analoga till att bli digitala. I och med att ett av skolans uppdrag är att förbereda eleverna till att bli en del av samhället, så avspeglas även digifieringen i skolan. Till exempel har läsning i svenskundervisningen gått från att vara analog till att även vara digital. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om analoga respektive digitala texters påverkan på elevers läsförståelse. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har analogt respektive digitalt format vid läsning för elevers läsförståelse? Metoden som användes var informationssökning och resultatet visar att interaktiva funktioner hos digitala texter, till exempel funktionen att få texten uppläst, kan leda till både negativa och positiva effekter. Dessutom visar vår kunskapsöversikt att digital läsning kräver mer än analog läsning i form av exempelvis navigering samt att digitala och analoga texter kompletterar varandra.

This essay examines the communication made by the main characters in the novel Gilgi - eine von uns written by the german author Irmgard Keun. The purpose of the essay is to analyze what the communication between the main characters looks like and if it differs between the female and male protagonists. The hypothesis of this essay is that the communication has an impact on the life of the main character Gilgi. The methods that have been used are different communication theories, relationship aspects, literary communication, narrative text analysis and gender studies. The conclusion of this essay is that the communication differs, but more in the aspect of the personality traits of the character, not according to gender. The communication itself does not affect Gilgi’s life, it is rather the fact of getting pregnant.

The paper looks into the differences and similarities in amelioration and pejoration of adjectives related to the concept of fear. It specifically investigates awesome, awful, and terrific with the aim to find possible patterns and factors which influence change. It uses the English Historical Book Collection and the Corpus of Historical American English for its data to register how often different connotations of the different adjectives are used over time and provides specific examples from the corpora which show a graduate change from negative to positive, suggesting that amelioration and pejoration are built up out of different types of meaning change such as metaphorical change or broadening. Other findings include the presence of a similar rise in neutral connotations in both awesome and terrific with a similar occurrence in awful though awful is currently rarely used with a positive connotation. Different reasons are suggested for this, including the relation to the concept of fear which could play a part as the sense of fear seems to be present for this change in awesome and terrific but not for awful. Other results show the decline in positive connotation for awful after the seventeenth century as the denotation connected to this also becomes obsolete. Possible causes include socio-cultural change.

Tolkien’s Middle Earth is characterised by the conflict between the forces of good, often represented as guardians of nature juxtaposed to the forces of evil, marked by a voracious edacity for a nature destroying industry. In fact, the second volume of the LotR deals with Saruman’s war against nature. Dickerson and Evans point out that “Saruman sacrifices the values of permanence or sustainability for his grand scheme of domination and ownership” (68). Yet, any previous research of this struggle has drowned out the very voice of nature which industry has sought to silence forever. This project has presented Tolkien’s Legendarium in a new, non-anthropocentric fashion, where nature and its agents, like the Ents and Hobbits possess explicit and implicit voices of dialogic ecocriticism and laughter. Against dialogue, nature, and laughter we have found Tolkien’s take on the nature of evil. Defined in Melkor, Sauron and Saruman by their monologic, ecosadist tyranny. Evil, in Middle Earth does not seek to just squash and burn culture and civilisation but to uproot every forest and dry out every single stream. Ecosadism is plagued by an eternal struggle for a single voice. A quest which Bakhtin arguments and Tolkien’s narrative show that it is impossible. Dialogue is one of fundamental sources of cognition and being, of personhood and oneness with nature while laughter is the primer of wholeness’ found in the world and the subversion of norms and rigid hierarchies. This independent project demonstrates that Professor Tolkien’s work contains ecocritical aspects beyond those of romantic pastoralism and bucolic representations of nature. Instead, through the dialogue present in the very nature of Middle Earth, between trees and Ents, animals and non-human beings and objects, Tolkien achieved a deep ecological subversion of anthropocentric perspectives in literature. This essay shows that, by unshackling his narrative from the constraints of reality, Tolkien’s work through the medium of fantasy allows us to peer through minds and eyes unlike our own. In so doing, through the representation of voices and laughter found in Fangorn, the Shire and Hobbits themselves The Lord of the Rings endows nature with a polyphonic voice independent of human imposition. Thus, achieving the most salient depiction of ecocritical agency and subjectivity, returning the reader to a world where nature is not inert or passive. Where nature is no mere source of resources but an equal in dialogue, existence and meaning as humanity. Finally, by realising Tolkien’s ecocritical dialogue and laughter, his work does not stand as a warning about the loss of an equal in nature but burns bright as a promise for humanity in a living, breathing, and responding world. / <p>Godkänt datum 2021-06-06</p>

The goal of this essay is to investigate the works of Galdós and Lorca and how they shapedthe position of women in the late nineteenth and early twentieth century. Feminist literarytheory is used to elucidate how debates about the position of women developed and whatmechanisms our writers used to highlight injustice towards the female figure. They alsoexplored how women could also be sexist with those of the same gender. The results showthat the works reflect a degree of awareness of both Lorca and Galdós regarding theposition of women in Spanish society and in their own way they denounced it with theirprose. They exposed with their lyrics the difficulties women were going through. / El objetivo de este ensayo es investigar las obras de Galdós en Doña Perfecta y Lorca enLa casa de Bernarda Alba y cómo representaron la posición de la mujer a finales del sigloXIX y principios del XX. La teoría literaria feminista se utiliza para dilucidar cómo sedesarrollaron los debates sobre la posición de las mujeres y qué mecanismos se utilizan enlos textos para resaltar la injusticia hacia la figura femenina. También exploraron cómo lasmujeres también podrían ser sexistas con las del mismo género. Los resultados muestranque las obras reflejan un grado de conciencia tanto de Lorca como Galdós en cuanto a laposición de la mujer en la sociedad española y a su manera lo denunciaban con su prosa.Expusieron con sus letras las dificultades por las que pasaban las mujeres.

I uppsatsen jämförs tre företag och deras Instagramkonton för att se vilken inverkan pandemin har haft på företagens kommunikation via sociala medier. Studien är uppdelad i tre olika perioder, en före pandemin och två under pandemin. Studien har genomförts genom att analysera publicerade inlägg på Instagram som innehåller bild och text. Analysmetoderna var en kvantitativ samt en kvalitativ innehållsanalys, en stilanalys enligt Lennart Hellspongs definitioner samt en komparativ analys av de kvantitativa resultaten. Studiens resultat visar att pandemin har påverkat företagens sätt att kommunicera. Samtliga företag i studien har publicerat fler inlägg under den första coronavågen. Två av företagen har under andra och tredje perioden haft en mer omvårdande stil på texterna i inläggen och samtliga företag i studien har, mer eller mindre, skrivit om corona eller coronarelaterade ämnen vilket visar att kommunikationen har ändrats både när det gäller innehåll och stil.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med igenkänning och identitetsskapande inom skönlitteratur på gymnasiet och introduktionsprogrammen. För att undersöka lärarnas arbete med skönlitteraturen skapade vi en webbenkät, för att sedan ta ut fyra respondenter som vi intervjuade för att få en djupare insyn i deras val av skönlitteratur. Studiens resultat visar att lärare reflekterar över sina skönlitterära val i undervisningen, och väljer litteratur som studenterna kan relatera till. Lärarna ser att eleverna blir mer motiverade och att kvalitén i diskussionerna blir högre när eleverna kan känna igen sig i litteraturen.   Deltagarna i studien anser att stereotypa teman som flykt, rasism och diskriminering inte är nödvändiga att använda i skönlitteraturen. Andra teman som kärlek och vänskap kan ibland vara bättre alternativ. Vår slutsats är att lärare arbetar gentemot Skolverket och läroplanen för gymnasiet när det kommer till elevernas behov av igenkänning och identitetsskapande i skönlitteraturen. Lärarna skapar igenkänning för eleverna med hjälp av valet av skönlitteratur, diskussioner och möjligheten att koppla litteraturen till det egna livet och erfarenheter. På detta sätt bekräftar de elevens identitet och inspirerar eleven i processen mot den hen vill bli.

Den svenska polisens användande av sociala medier är en viktig del i deras arbete med att främja rättvisa och trygghet. På sina 250 officiella konton på Facebook, Instagram och Twitter berättar de om sitt vardagliga arbete, med syfte att bidra till ökad trygghet bland allmänheten. Denna studie intresserar sig för dessa berättelser eftersom de kan ge en inblick i den bild polisen målar upp av sig själva och av allmänheten, vilket är intressant både på grund av deras roll som myndighet och mot bakgrund av den kritik som riktats mot sättet som de använder sociala medier på. Med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk ansats undersöker denna studie hur polis respektive medborgare konstrueras i polisens Instagram-inlägg och vilken relation detta skapar mellan dem. Analysmaterialet, bestående av 6 Instagram-inlägg från officiella poliskonton runt om i landet, analyseras med hjälp av SFG:s transitivitetssystem samt substantivistiska benämningar, vars resultat sedan diskuteras utifrån Faircloughs tredimensionella modell. Studiens resultat visar bland annat att inläggens form stämmer väl överens med polisens eget syfte med sitt användande av sociala medier. Resultaten visar också hur polisen både konstrueras som en självständig och aktivt brottsbekämpande myndighet och som aktiva brottsbekämpande individer medan medborgarna i stället konstrueras som gärningspersoner eller som en del av en allmänhet i behov av polisens skydd.

Skolan har sedan 1948 varit en del i att fostra nya demokratiska medborgare genom deras skolgång. Detta uppdrag har återkommit i samtliga läroplaner sedan dess och ska i rådande läroplan genomsyra all undervisning. Syftet med arbetet är att, med hjälp av intervjuer, undersöka hur sex yrkesverksamma svensklärare ser på demokratiuppdraget i svenskämnet för gymnasiet. Arbetet undersöker även vilka arbetsmetoder de använder i sitt arbete för att beröra demokratiuppdraget. Intervjuerna visar på stora likheter i resonemang mellan lärarna när det kommer till vilka verktyg de värderar högst för att nå eleverna vad gäller demokratiuppdraget. Resultatet analyseras genom en tematisk analys som sker i två steg. Det första steget använder ett teoretiskt ramverk byggt på pragmatism och deliberativa samtal. Det andra steget handlar om att analysera om lärarna undervisar för eller genom demokrati utifrån Gert Biestas tankar. Resultatet visar att de intervjuade lärarna främst utbildar eleverna för att bli demokratiska medborgare. Studien vänder sig till både blivande och yrkesverksamma lärare och bidrar med kunskap om hur eleverna både kan utmanas och uppmuntras i sin utveckling genom demokratiuppdraget i svenskämnet.