Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några ämneslärare i svenska på gymnasiet anser att elevernas talspråk influerar skriftspråket. Fem intervjuer har genomförts med ämneslärare i svenska språket. Det framgår av resultatet att ämneslärarna inte undervisar specifikt om talspråket och skriftspråket, men att de inkluderar det i olika moment eller när de ska rätta elevtexter. Det framkommer även att vissa av informanterna anser att eleverna inte utvecklas i stor omfattning i användningen av talspråk respektive skriftspråk under tre år i gymnasiet, men att vissa kan göra stora framsteg på kort tid. Det framkommer även att elevernas inställning för det mesta är att de enbart vill göra sig förstådda för läraren. Vissa elever bryr sig inte om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk, medan andra elever försöker utvecklas inom detta område. Därutöver framkommer det även att chattspråket har en påverkan, vilket lärarna noterat. Det är förkortningar av ord, talspråkliga inslag och även emojis. Slutsatser dras härav att elever behöver arbeta mer med skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, då detta är något som de kommer att ha användning av i framtiden. Nyckelord: Didaktik, digitalisering, skolspråk, skriftspråk, talspråk, ämnesspråk.

På introduktionsprogrammet går elever som är mellan 16-19 år gamla och som inte har bott i Sverige i mer än fyra år. Eleverna strävar efter att få betyg för åk. 9 i svenska som andraspråk, matematik och i engelska och i minst fem ämnen till. För att eleverna ska ha en möjlighet att klara av de stora utmaningar som de ställs inför måste ämneslärarna arbeta på med ett språkutvecklande arbetssätt i NO, SO och matematik och stödja eleverna i ämnesspecifika läs-och skrivaktiviteter. Lärarna behöver erbjuda adekvat stöttning för att elevernas kunskapsutveckling ska ske som leder till måluppfyllelse.Undersökningens syfte är att undersöka hur fem ämneslärare arbetar språkutvecklande på språkintroduktionen för att eleverna ska nå goda studieresultat. Studien utgörs av intervjuer och observationer, men även av enkäter som har delats ut till lärarna. Analysen är kvalitativ eftersom frågorna i enkäterna var öppna. Resultatet visar att lärarna mestadels har en medvetenhet kring språkets betydelse i sina ämnen. Eftersom de arbetar på språkintroduktionen har de en förståelse för att de måste lägga fokus på språket även om de arbetar som ämneslärare. Det finns dock stora variationer i hur lärarna arbetar med stöttning och att de har olika uppfattning i hur man stöttar eleverna bäst för att de ska nå goda studieresultat.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur utomhuspedagogik kan främja elevers lärande i ämnet svenska. Det traditionella sättet att undervisa på i svenska skolor har varit och är fortfarande inne i klassrummet, så även i ämnet svenska. För att besvara syftet undersöker vi därför hur lärare som arbetar med utomhusundervisning i årskurserna F-3 resonerar kring utomhuspedagogik som undervisningsform med speciellt fokus på ämnet svenska. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med lärare användes som metod. Den insamlade datan analyserades sedan i enlighet med grundad teori. De teoretiska perspektiv som används som ramverk för studien är både det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. I resultatet av studien synliggörs flera positiva aspekter som kan främja elevers lärande i svenska genom utomhuspedagogik. Det mest framträdande var den språkliga utvecklingen som sker naturligt genom att befinna sig utanför klassrummet där elever på ett utforskande sätt upptäcker, samtalar och resonerar över det som de tillsammans upplever. Elevernas språkutveckling gynnas av att undervisas i utomhusmiljö där ord och begrepp tränas automatiskt och mer spontant. En annan framträdande upptäckt i resultatet var att intresset för utomhuspedagogik hos de deltagande lärarna i studien var en avgörande del i att de använde sig av utomhuspedagogik som undervisningsform med sina egna elever. I resultatet av studien har även en del eventuella svårigheter med utomhuspedagogik kommit fram. Dessa svårigheter berörde bland annat elevers koncentration, elevers säkerhet och väderförhållanden.

Syftet med studien äratt synliggöra förskollärares tankar kring arbetet med barns litteracitet i rutinsituationer. Vi användeross av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fokuspåbarns litteracitetsutvecklingi förskolan. I vår studie utgårvi från ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgårdet att förskollärarna ser litteracitet som ett brett begrepp som kan vara svårt att definiera. Det framgåratt förskollärarna lägger stort fokus på barns utveckling i det verbala språket. De använder sig av olika strategier som bildstöd, tecken och språkbadningför att hjälpa barnsutveckling av litteracitet. En slutsats vi kanredogöraför äratt förskollärarna harolika förståelse för vad litteracitet är ochatt förskollärarna tycker att litteracitet är en stor del i arbetet i förskolan.

The purpose of this study is about finding out different teachers’ perspectives on enhancingtheir students reading motivation. A further purpose is to try and find out if these teachersbelieve that there are any differences between boys’ and girls’ desire to read. In order toresearch these questions, eight different middle school teachers have been interviewed. Reading motivation is an important part of the Swedish school system, especially in thesubject of the Swedish language. In this study we find out that multimodal texts are a goodmethod of enhancing students’ reading motivation. Other useful methods of improvingreading motivation were, book discussions, discussing the purpose of reading and also lettingthe students read in pairs or in small groups. The results of this study also showed that most of the interviewed teachers believe that girlstend to be more motivated to read than boys. The student’s personality was also a possiblefactor their attitude towards reading. Therefore, my conclusion is that even if girls tend to be more motivated than boys, it’simportant to look at every student as different individual, regardless of gender.

Syftet med studien var att beskriva vilka anpassningar och vilka utmaningar några lärare och specialpedagoger gör och står inför i undervisningen med elever som har en språkstörning. Metoden i den här studien, som grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv, är en kvalitativ ansats där vi intervjuat nio lärare och tre specialpedagoger som arbetar i olika delar i Sverige. Resultatet visade flera olika anpassningar som görs samt vilka utmaningar som finns i undervisning hos elever med språkstörning. I resultatet framkom vikten av att besitta rätt kompetens vid kartläggning av elever med språkstörning och hur lärare och specialpedagoger blir hjälpta av det kollegiala arbetet. Fortsättningsvis visade resultatet att den största utmaningen i undervisningen är att ge elever med språkstörning tillräckligt med tid samt utmaningen i att upptäcka en språkstörning hos elever som är flerspråkiga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre lärare på högstadiet och tre lärare på gymnasiet undervisar om partikelverb och vilka kunskaper lärarna har om fenomenet. Genom semistrukturerade intervjuer har empirin samlats in. Informanternas svar tyder på att det skiljer sig åt i tillvägagångssättet kring hur man undervisar om partikelverb och hur stor plats det får ta i undervisningen. Dessutom tycker informanterna att deras utbildning gett dem alldeles för lite kunskaper om partikelverb. Alltså antyder resultatet att utbildningen och hur länge man arbetat, bidrar till en ökad kompetens kring att undervisa om partikelverb i ämnet svenska. Därmed dras en slutsats att elever behöver få utveckla sina kunskaper om partikelverb medan lärare behöver få kunskaper om partikelverb i sin utbildning när det kommer till ämnet svenska.

This essay will exlopre the character of one of our times most beloved fictional characters, Harry Potter. The purpose of this esay is to investigate Harry's character in J.K. Rowling's first novel and to show that it is his his character that is one of the chief reasons for the popularity of the book, and indeed, of the entire series. The various different passages in Harry's role are well-illustrated by close reading of the significant passages in different parts of the novel.

En litteraturvetenskaplig undersökning av tre moderna skönlitterära barnböcker för mellanåldern 9–12 år utgivna 2019–2020. Undersökningens syfte har varit att utifrån ett ekokritiskt perspektiv undersöka hur mötet mellan människa och natur gestaltas samt hur natursynen framställs. Analyserna visar starkast på en antropocentrisk natursyn där människan står i centrum och klimatförändringar samt miljöförstöring är ett resultat av människans liv på jorden. Även en metafysisk aspekt på den andliga naturen syns i litteraturen. Gemensamt är att alla tre böckerna förmedlar hopp om framtiden.

Syftet med denna studie är att undersöka två elevgruppers (gymnasieelever åk 1 och 3) användning av pronomina de, dem och dom i skriftlig produktion för att se om användningen har förändrats och om grammatikundervisning har någon påverkan på den. De datainsamlingsmetoder som använts är dokumentation av 36 redan producerade elevtexter samt en semistrukturerad intervju med elevgruppernas svensklärare. Resultatet visar att elevgruppen i årskurs 3 är generellt säkrare i hanteringen av pronomina de och dem, i synnerhet vid funktionen som personligt pronomen i objektsform samt bestämd artikel. Det kan bero på att de fått en gedigen undervisning om pronomina de och dem vid funktionen som subjekts- och objektsform samt genom den respons läraren ger eleverna i deras skivproduktion. Resultatet tyder på att grammatikundervisning har en verkan på denna förändring som skett mellan grupperna och att lärarens roll är avgörande för elevernas hantering och kunskaper kring pronomina de, dem och dom.