No description available.

Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren, vilket leder till större sannolikhet för att sjuksköterskan får vårda patienter som inte talar samma språk. Forskning visar att patienter upplever ökad sårbarhet vid språkbarriärer, dock att de är relativt nöjda med den vård de fått. Språkbarriärer kan försvåra för sjuksköterskan att skapa en vårdande relation med patienten, vilket kan leda till ökat lidande. När kommunikationen inte fungerar minskar patientsäkerheten vilket kan resultera i vårdrelaterade skador. Att ta reda på hur sjuksköterskor upplever att vårda patienter som inte talar landets officiella språk är viktigt för att kunna göra vården mer patientsäker. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte talar landets officiella språk. Metoden som använts är litteraturstudie. Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklar. I resultatet presenteras fyra teman, dessa är: att vårda med hjälp av utbildad tolk, att vårda med anhörig som tolk, att vårda utan tredje part och att vårda med strategier vid språkbarriärer. Resultatet visar att språkbarriärer både har positiv och negativ inverkan på vården sjuksköterskan ger. Språkbarriärer ökar risken för missförstånd och försvårar för sjuksköterskan att delge information till patienten. Språkbarriärer kan dock medföra tillfälle till reflektion och ökad medvetenhet för patientens behov. Resultatet visar även att utbildade tolkar är det bästa hjälpmedlet för att överbrygga språkbarriärer och att användning av anhöriga som agerar tolk kan hämma vårdkvalitén. Sjuksköterskor bör använda reflektion för att få ökad förståelse för patienten och för att kunna förändra den omvårdnad de ger. Sjuksköterskor bör även ta tillvara på anhöriga som en bra resurs, däremot kan de hämma vårdkvalitén när de används som informella tolkar.

Bakgrund: Eftersom en ökad invandring råder i Sverige, vilket medför att fler icke svensktalande patienter söker sig till sjukvården, ställs höga krav på integrering i svensk sjukvård. Den språkbarriär som uppstår kring dessa patienter gör att god vård med målet att främja hälsa och lindra lidande försvåras. Sjuksköterskan har i sin yrkesroll flera lagar och riktlinjer att förhålla sig till. När det uppstår hinder för en god vård blir det svårt att förhålla sig till dessa och därmed brister patientsäkerheten.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som inte talar svenska. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie. Datainsamling skedde genom intervjuer med sex kvinnliga sjuksköterskor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys (Granheim & Lundman, 2004).   Resultat: Två huvudkategorier med totalt fem underkategorier utgjorde studiens resultat. EN ICKE VÅRDANDE RELATION (Kommunaktionshinder mellan sjuksköterska och patient, Försök till vårdande). MINSKAD DELAKTIGHET FÖR PATIENTEN (Användning av  formell tolk, Användning av informell tolk, Ett vårdande förhållningssätt). Slutsats: Det framkommer av studien att sjuksköterskor i nuläget har svårt att följa flera av de lagar och riktlinjer som ligger till grund för sjuksköterskeprofessionen och som skapar förutsättningar för en patientsäker vård. Att sträva efter att ge en mer likvärdig vård till en patient som inte talar svenska är en svår och energikrävande process för sjuksköterskan. Några av alla de fördelar det för med sig är dock ökad delaktighet, ökad patientsäkerhet och minskat lidande för patienten.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan. De vanligaste kommunikationsstrategierna som användes var tolk eller anhöriga som översatte. Både sjuksköterskor och patienter upplevde tolk som ett bra hjälpmedel när verbal kommunikation inte var möjlig på grund av att olika språk talades. Att vårda patienter med annat etniskt ursprung upplevdes av sjuksköterskor som svårt och krävande. Sjuksköterskor upplevde att de saknade utbildning för att möta en mångkulturell patientgrupp och även patienter önskade att sjuksköterskorna skulle vara bättre utbildade då de trodde att det skulle skapa en större förståelse för andra.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att patienten får den information som behövs så att båda parter kan känna bekräftelse och trygghet. Tolkning är förslagsvis det mest effektiva tillvägagångssättet att bryta en språkbarriär för god omvårdnad.

ABSTRACT                                                                                                        Background. Within a health care context, communication is a crucial basis in order to give a patient the care he or she deserves. In a society with an ever-growing cultural diversity, the health care system in Sweden now faces new challenges to uphold a safe and patient centred care even when nurse and patient lack a common language.                                        Purpose. The purpose was to explore nurse’s experiences of working with patients with whom they do not share a common language, in order to understand which tools they request to aid the everyday care.  Method. This study has a qualitative design. The respondents were selected out of convenience. Seven nurses were interviewed with a semi structured method. The results were then transcribed and analysed by through a content analysis method.  Result. Eight categories were identified: communication, boundaries in nursing, person centring, working environment, the nurse’s experiences, interpreter, alternative means of communication and areas of development and risk-factors. The nurses described a feeling of insufficiency facing these situations. The nursing care often became shallow and less person centred. The tool most commonly used by the respondents was body language alongside the help of a bilingual person close to the patient. Professional interpreters are rarely used in the adult departments as they were perceived as inaccessible and unreliable to use. The tool most requested from the nurses was an easily accessible yet medically accurate translation app or service especially developed for a health care context. Conclusion. The tool most commonly used by nurses in their communication with patients with whom they do not share a common language was body language. The tool most frequently requested was an easily accessible translation service or application developed specifically for a healthcare context to aide their every day care. Keywords: Caring relations, communication difficulties,  language barrier, nursing, communication aids.

Sammanfattning   Bakgrund: Den ökade globala rörligheten av individer mellan länder har inneburit att hälso- och sjukvården därmed akutsjukvården fått en större etnisk variation. Sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagning träffar patienter med begränsade språkkunskaper varje dag. Svårigheter i kommunikation relaterat till språkbarriärer riskerar att påverka möjlighet att ge en god omvårdnad.    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation där det finns en språkbarriär hos patienter på akutmottagning. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats som är baserad på tio vetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv anastas som fokuserar på manifest innehåll användes med hjälp av (Graneheim & Lundman, 2004). Resultat: Dataanalysen av Sjuksköterskornas upplevelser av kommunikation där det finns en språkbarriär hos patienten på akutmottagning resulterade i tre huvudkategorier “otillräckligt informationsutbyte, Behov av tolk och Bristande kommunikation. Slutsats: I studien har det framkommit att det uppstår språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient som inte talar samma språk på akutmottagning. Språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient ställer sjuksköterskan inför många utmaningar bland annat kommunikationshinder som leder till otillräckligt informationsutbyte som i sin tur resulterar missförstånd   Nyckelord:  Kommunikationshinder, språkbarriär, akutmottagning, sjuksköterska, upplevelse

Introduktion/bakgrund: Dagens samhälle har blivit allt mer multikulturellt. Ökad rörlighet över gränser och allt fler humanitära kriser i världen skapar språkbarriärer i vården, vilket är ett växande problem, som riskerar påverka patientsäkerheten. Syfte: Är att undersöka hur språkstöd kan bidra till ökad patientsäkerhet när patient och sjuksköterska inte talar samma språk. Metod: Arbetet har utformats i enlighet med Polit & Becks (2017) nio steg för litteraturstudier.  Sökningar i Chinahl, PubMED och PsycINFO resulterade i 14 artiklar efter kvalitetsgranskning, enligt granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar (Polit & Becks 2017). Materialets data bearbetades enligt konventionell innehållsanalys som utgår från en induktiv ansats. Resultat: Resultatet framkom genom granskning av de 14 artiklarna vilket presenteras i fyra huvudkategorier: Vikten av dokumentation för en säker vård, verbal kommunikation- stöd för en säkrare vård, icke verbal kommunikation- säkra vården utan ord, och utbildning- kunskap som ökar patientsäkerheten. Slutsats: Språkbarriärer är ett stort växande problem. Genom att sjuksköterskan tidigt identifierar och dokumenterar så blir språkbarriären tydlig och tillgänglig för alla som vårdar patienten. Med den vardagliga kommunikationen bygger sjuksköterskan relationer och tillit. Sjuksköterskan bör använda sig av de språkstöd som finns. Genom utbildning kan sjuksköterskestudenter förberedas på språkbarriärer, hur en tolk används i klinisk praktik och vilka språkstöd som finns. Att diskutera och sprida erfarenheter inom vårdteamet leder till en mer patientsäker vård.

No description available.

No description available.