<p>Uppsatsen behandlar om och på vilket sätt det faktum att franska talas i fler länder än Frankrike är uppmärksammat i kursplaner och textböcker i franska för gymnasiet. Jag har i detta sammanhang använt termen la francophonie för att beteckna franska talad utanför Frankrike, trots att Frankrike egentligen ingår i detta begrepp.</p><p>Vad det gäller kursplaner kan jag konstatera att de är mycket vagt formulerade, men att det är tydligt att man vill att eleverna skall lära sig om de kulturer och länder i vilka franskan förekommer. Eftersom läroböcker kan ses som en form av konkretisering av kursmålen har jag studerat tolv av dem för att se hur la francophonie behandlas i dem. Jag studerade hur många texter i läroböckerna som behandlar la francophonie, men även på vilket sätt texterna är formulerade. Det visade sig att de flesta böckerna innehöll texter som direkt eller indirekt behandlar franskan som ett globalt fenomen. Det var också tydligt att de flesta texterna gick bortom nationella klichéer för att istället fokusera på individers erfarenheter, något som är nödvändigt eftersom nationella identiteter bara är sociala konstruktioner. Det framkom även att de äldre läroböckerna hade ett mer eurocentriskt perspektiv, medan de nyare lät personer från till exempel le Maghreb komma till tals direkt. Många texter behandlade även de problem och möjligheter som skapas av det faktum att fler och fler personer befinner sig mellan flera kulturer.</p>

No description available.

<p>Denna studie fokuserar på bedömningen av muntlig kommunikation, steg tre i franska. Syftet är att analysera två lärares bedömning av muntlig produktion och jämföra resultatet med Skolverkets riktlinjer, som kommer till uttryck genom ett modelltest för nationella prov i muntlig språkfärdighet. Enligt dessa riktlinjer skall man vid betygsättning väga in både språklig korrekthet och förmåga till interaktion.</p><p>Analysen av Skolverkets panel visar två saker :</p><p>• Bedömningen berör i huvudsak två områden: interaktion och språklig korrekthet.</p><p>• Skolverkets panel har, naturligt nog, aktualiserat kursplanens kriterier och lagt störst vikt vid förmågan till interaktion.</p><p>Denna analys av paneldiskussionen har sedan använts för att kategorisera mitt empiriska material enligt samma kategorier. Mina frågeställningar är följande:</p><p>1. Vilka bedömningskriterier är de viktigaste för lärarna ?</p><p>2. Förekommer det några skillnader mellan lärarnas sätt att resonera eller mellan direktiven och lärarnas bedömning?</p><p>Studien visar att de aktiva lärarna, tvärtemot Skolverkets riktlinjer, lade störst vikt vid språklig korrekthet.</p>

<p>I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare.</p><p>Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda. Dessa har redovisats uppdelade på de olika typer som har identifierats och samt på samtalssituation och samtalspartner.</p><p>Nästan samtliga belägg utgörs av finala dislokationer. De initiala dislokationerna är endast tre, varav ett exempel är tveksamt.</p><p>De olika typerna av finala dislokationer verkar fylla olika funktioner och behov i kommunikationen och vissa typer finns det anledning att anta uppkommer p g a barnets aktuella syntaktiska utvecklingsnivå.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att skapa en djupare kunskap i vilka arbetssätt och metoder pedagoger i förskolan använder i sitt arbete för att stimulera barnens läsutveckling. Frågeställningarna var: Vilken eller vilka metoder användes för att stimulera barnens läsutveckling i förskolans verksamhet? Hur arbetade pedagogerna i förskolan för att stimulera barnens läsutveckling? Vad tyckte barnen om språkutvecklingsövningarna?Studien var en kvalitativ empirisk vetenskaplig undersökning av två förskolor med videoobservationer och ljudinspelade intervjuer. Respondenterna var barnen och pedagogerna i förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna plockade delar från olika metoder. Det var viktigt att samtala mycket med barnen och att fånga upp deras intresse i vardagliga situationer som under den fria leken, vid matsituationer och vid vilan för att stimulera deras läsutveckling.</p>

<p>The aim of this paper is to determine what kind of modifications of the French management style a french expatriated manager has to implement within his company when arriving in Sweden. The purpose is to analyze which role the culture plays in the interactions between the French manager and his Swedish employees. The paper is based on theories of intercultural management established by professor Hofstede but also on more recent studies on the particularities of Swedish management such as the constant seek to attain consensus and to manage by objectives. Other theories conserning french managment style and the intercultural manager have also been used. A deep qualitative study has been effected via interviews with French professionals working in Sweden. It has made it possible to understand which kind of changes in management style that had to be carried through by these expatriated managers in order to better manage in Sweden. The conclusion that has been drawn is that they had to adapt their French management style and in certain ways put in place a more Swedish leadership to better lead the French company in Sweden: the managment became a mix of a French and a Swedish style.</p>

<p>Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever får i svenskämnets litteraturundervisning. Vi anser att om elever får läsa litteratur även från den icke västerländska kultursfären kan de få en ökad förståelse för människor med annan kulturell bakgrund. Genom att använda sig av ett balanserat mångkulturellt perspektiv i litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lära känna andras världar och på så vis komma bakom stereotypa bilder av människor. Att se om, och i så fall hur, globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället avspeglas i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har utgått från ett kvalitativt perspektiv i vår forskning. Vi har använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod när vi intervjuat lärare och genomfört enkätundersökning med elever på grundskolans senare år och gymnasieskolan. Av globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället ser vi inte många spår av i svenskämnets litteraturundervisning. Orsakerna till detta är bl.a. lärarnas bristande utbildning inom mångkultur och icke västerländsk litteratur. Ytterligare orsaker kan vara kurs- och läroplanernas utformning. Vi anser att de inte är tillräcklig tydliga när det gäller att föra in ett balanserat mångkulturellt perspektiv. Men den största bristen tycks ligga på samhället som inte i tillräckligt hög grad prioriterar frågan.</p>

No description available.

No description available.

<p>Since its publication in 1989, Kazuo Ishiguro’s third novel, The Remains of the Day, has received a great deal of attention. It has been the object of criticism as well as acclaim and even been turned into film. It is the purpose of this essay to explore reader communication and characterisation The Remains of the Day by analysing its narratee, i.e. the receiver of the narrator’s story within the text. This entails the application of a reader response approach on the level of the narrative. More precisely, the investigation focuses on the functions of the narratee in the areas of reader communication and characterisation of the narrator and main character of the novel, Stevens.</p><p>I argue that the narratee, as an agent of the narrative, has two prominent functions in the novel: the first is as a tool for the author in the characterisation of the narrator of the story, and the second is as a device for achieving communication between author and reader. My thesis is that the narratee is not utilised in a mere supportive capacity in the novel, but as a primary way of achieving reader communication and characterisation of the narrator. Thus, methodologically this investigation is performed in part by reconstructing the narratee, and in part by analysing the communicative situation contained in the narrative.</p><p>The investigation yields ample evidence to support that the narratee, as a device of the narrative, is utilised as a primary way of achieving reader communication and characterisation of the narrator in the novel. The narratee’s indirect influence in the novel is surprisingly tangible and the narratee is revealed as a major mover of the narrative. In addition to this, the analysis shows that the narrator can also be his own narratee. In this regard Stevens’s role in the narrative is twofold: he is both the narrator, who tells his story, and the narratee, who receives the story. The duality serves to highlight and reconcile the complexities and idiosyncrasies of his conflicted character, as well as make the narrative more accessible to the reader.</p>