Sammanfattning Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare i åk 1-3 undervisar i svensk grammatik och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen. Grammatiken i skolan är en kontroversiell fråga, och kursplanerna är svävande. Dessutom är grammatik i tidigare åldrar ett ganska outforskat område. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att ta reda på hur några lärare i åk 1-3 tänker kring grammatik och grammatikundervisning och i vilken mån de synliggör grammatiken för barnen. Resultatet av undersökningen visar att grammatik är komplext. Lärarna har olika syn på vad grammatik är och svarar väldigt övergripande och svävande men kommer till slut fram till att det inte bara är ordklasser utan också språkets struktur. De här lärarna säger sig undervisa eleverna medvetet i grammatik utan att synliggöra detta för barnen. Lärarna visar väldigt olika syn på grammatikens roll och funktion. / Abstract The purpose of this thesis is to investigate how teachers in grades 1 – 3 teach Swedish grammar, and the extent to which they identify the subject to the children. Grammar instruction in school is a controversial issue, and the curriculum is vague. Additionally, there is rather limited research into grammar education at the primary level. The study is carried out through qualitative interviews with five teachers, from three different schools, in order to find out how some of the teachers in grades 1-3 reflect on grammar and grammar teaching and to what extent they identify grammar to the children. The results of this study show that defining grammar is complex. The teachers have different opinions about what grammar is and give comprehensive and vague answers. Eventually they conclude that grammar comprises not only the parts of speech, but also language structure. The teachers interviewed admit that they do intentionally teach grammar without identifying the subject matter to the children. The teachers hold very different views on the role and function of grammar.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att ge kunskap omkring läromedelsövningars genomförande genom att kategorisera dem som färdighetsinriktade eller funktionaliserade. Färdighetsinriktade övningar utvecklar elevernas språk och övar upp deras färdigheter. Funktionaliserade övningar låter eleverna använda sina förvärvade färdigheter i ett konkret sammanhang, till exempel genom att skriva en text. Som teoretisk utgångspunkt till denna studie användes två av de didaktiska frågorna; vad och hur. Dessa frågor utgjorde grunden för studiens frågeställningar, och användes i analysen för att besvara dem. De övningar som har analyserats är hämtade ur fem läromedel för svenska årskurs 1 och är kopplade till fem olika områden rörande innehållsord. Dessa områden är sammansatta ord, en och ett, motsatsord, rimord och synonymer. Då läromedel ligger till grund för analysen, har en kvalitativ läromedelsanalys gjorts. Resultatet visade att färdighetsinriktade övningar är dominerande och funktionaliserade övningar är mindre vanliga, kopplat till de områden som analyserats i denna studie. Resultatet visade även att de nyare läromedlen har en tendens att innehålla fler funktionaliserade övningar än de äldre, med ett undantag. Då det visade sig att läromedlen skiljer sig åt på flera punkter, pekar det mot att även undervisningen kommer att skilja sig åt. Undervisningen kommer därmed se annorlunda ut i olika klassrum, beroende på vilket läromedel som används.

Lärare behöver ha goda kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna undervisa om stavning där kunskaper om ords innebörd och struktur, stavningsregler, morfologi och fonologi är viktiga byggstenar. Utbildning i språket och dess struktur blir därmed viktigt för verksamma eller framtida F-3 lärare. Denna litteraturstudie har genomförts för att belysa forskningsresultat gällande lärares viktiga kunskaper för att kunna undervisa om stavning och språkets struktur i de tidiga skolåren samt hur lärare tillämpar en god stavningsundervisning som främjar elevers utveckling mot en automatiserad stavning. Genom elektroniska sökningar i databaserna ERIC, Unisearch och Swepub har 11 vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling inkluderats i studien utifrån olika kriterier. Därefter har en innehållsanalys genomförts för att leta reda på gemensamma teman i de empiriska studierna, som sedan kunnat strukturera litteraturstudiens resultat. Studiens resultat visar bland annat att fonologi, morfologi, stavningsregler, strategier och ords innebörd behöver explicit undervisning för att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i mötet med nya ord. Att uppmärksamma elevers stavfel är även viktigt för att lärare utifrån dessa kan planera stavningsundervisningen på ett sätt som tillgodoser varje elevs individuella behov. Individanpassning är oerhört viktigt för att möjliggöra varje elevs förutsättning till att utveckla en morfologisk-ortografisk stavning. Dessutom är en tidig stavningsundervisning grundläggande för elevers fortsatta stavningsutveckling, och därmed skrivutveckling.

The purpose of this study is to illustrate how some teachers teach the concept of language structure in grades 4–6 and clarify if language structure is taught as a separate moment in teaching or as a part of the teaching of writing. The study is carried out through qualitative inteviews with five Swedish teachers in four different schools. The results of this study show that the interpretation of the concept of language structure ends up in the concept of grammar. The teachers choose to teach language structure both as separate moment as well as a part of the teaching of writing. Language structure is regularly taught as a separate moment with focus on the form of the language and then the deductive method is used, where the teacher leads the activity. The inductive method, where pupils learn from each other with the teacher as a support, is rarely used, although research shows that it is more advantageous. On the other hand, when teaching focuses on language as a process, while writing texts, the inductive method is regularly used by some of the teachers.

The purpose of this survey is to examine the approach teachers in primary school takes on grammar teaching. This study is based on interviews with nine qualified teachers whom are all working with children in the age span of six to nine years old. The study shows that there are uncertainties around the concept of grammar and which parts of the grammar teaching that should be prioritized when teaching younger students. It also shows that despite the uncertainty regarding the concept of grammar the teachers all agreed that teaching how we use our language to communicate, both verbally and in writing, is important. The interviewed teacher all varied the way they teach grammar depending on how they defined the concept of grammar teaching. Nevertheless, they all agreed that teaching the language structure is beneficial to language development.

Denna undersökning syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till, definierar och undervisar i grammatik med de yngre åldrarna och de svårigheter som lärarna stött på i sin grammatikundervisning. Denna undersökning baseras på intervjuer med sex behöriga lärare i årskurs 1–3, varav en speciallärare som tjänstgjorde på samma skola i förskoleklass. Som komplement till den del av lärarintervjuer gjordes också en översiktlig läromedelsanalys utifrån läromedel som lärarna uppgav att de använde i grammatikundervisningen. Grammatik och grammatikundervisningen är ett omdiskuterat ämne, även om diskussionen inte är så uttalad när det gäller undervisning på lågstadiet. Sammantaget visar undersökningens resultat att de deltagande lärarna ser begreppet grammatik som ett diffust begrepp och det definieras också olika av lärarna. Det framkom även stora variationer när det gällde lärarnas attityd till begreppet grammatik och grammatikundervisning som något svårt och tråkigt eller som något som de anser är enkelt och meningsfullt. Däremot råder samstämmighet hos deltagarna om att grammatik och grammatikundervisning är viktigt för elevernas språkutveckling. Läromedelsanalysen visade att det i vissa läromedel tydligt framgick grammatiska inslag och grammatiska begrepp användes, medan det i andra läromedel inte gick att urskilja de grammatiska inslagen. / The purpose of this survey is to examine the way teachers relate to, define and teach grammar to pupils of the younger grades and the difficulties they encounter in teaching grammar. The research is based on interviews carried out among six licenced teachers, all employed in the same school and of whom one is a special education teacher. They teach classes in pre-school and primary school, grade 1¬3. Complimentary to the interviews, a general analysis of the teaching material used in their teaching, was carried out. Grammar and grammar teaching is a widely discussed topic, even if little is said about grammar teaching in the younger years. Altogether, the results of the study show, that the teachers taking part in the study regard grammar as a vague and unspecific term and the teachers define the concept of grammar differently. Another conclusion was that the attitudes towards grammar among the teachers varied widely. Some consider grammar difficult and boring while others believe it to be meaningful and easy to grasp. On the other hand, the teachers taking part in the survey agreed upon the importance of grammar and grammar teaching in the linguistic development of the pupils. The analysis of the teaching materials showed that some materials cover grammar as an clearly defined topic and formal grammatic terms were consciously used, while in others formal grammar as a topic was less evident.