Högre skolprestationer i språk hos flickor än hos pojkar, kan förklaras med både biologiska orsaker som till exempel hjärnans utveckling och miljörelaterade orsaker utifrån begreppet genus. Skrivsvårigheten dyslexi har bara biologiska orsaker vilka härleds till fonologiska nedsättningar och är vanligare hos pojkar än hos flickor.   I den här studien undersöks 90 elevers språkliga medvetenhet i grundskolans tidiga årskurser 1-4, med syftet att finna vilka skillnader som finns mellan flickors och pojkars skrivförmåga. Skillnaderna ställs sedan mot vad som kan vara orsaker till flickors bättre språkliga skolprestationer i förhållande till pojkars.   Den språkliga medvetenheten undersöks i de fonologiska, semantiska, morfologiska och syntaktiska nivåerna, genom att analysera förmågorna som kan spegla medvetenheten i varje nivå hos flickorna respektive pojkarna. Resultatet presenteras i procent och diagram med kommentarer.   Resultatet visar att skillnaderna mellan flickorna och pojkarna i de undersökta grupperna är störst i den fonologiska nivån och utifrån det förs en diskussion kring orsaker till könsskillnader i skolprestationer.

<p>My general aim in this work has been to provide an alternative, sociocognitive perspective on Gricean pragmatics in general and on flouting and flout-based meaning in particular. My specific aim has been to take some fundamental steps towards a<i> theory</i> of flouting and flout-based meaning. In fulfilment of these aims, I have deconstructed certain basic theoretical notions which are central both to Gricean pragmatics and to the specific issue of flouting and flout-based meaning, and reconstructed them from within Bakhtinian dialogism and the dialogically based socio-cognitive approach. During this process, the notion of cooperation as interpretational drive has been replaced by the notions of <i>reciprocal response-readiness</i>, <i>socialized interpretational drive,</i> and <i>imposed thematic relevance</i>; maxims have been re-interpreted and subsumed under a general notion of <i>intersubjective constraints</i> on <i>interaction</i>, and context has been explicated as <i>socio-cognitive context.</i> Finally, flouting has been defined as providing <i>imposed thematic relevance</i>, and the effects of this type of relevance on the hearer, that is, <i>heightened attention</i> and <i>increased interpretational activity</i>, have been explored.</p>

My general aim in this work has been to provide an alternative, sociocognitive perspective on Gricean pragmatics in general and on flouting and flout-based meaning in particular. My specific aim has been to take some fundamental steps towards a theory of flouting and flout-based meaning. In fulfilment of these aims, I have deconstructed certain basic theoretical notions which are central both to Gricean pragmatics and to the specific issue of flouting and flout-based meaning, and reconstructed them from within Bakhtinian dialogism and the dialogically based socio-cognitive approach. During this process, the notion of cooperation as interpretational drive has been replaced by the notions of reciprocal response-readiness, socialized interpretational drive, and imposed thematic relevance; maxims have been re-interpreted and subsumed under a general notion of intersubjective constraints on interaction, and context has been explicated as socio-cognitive context. Finally, flouting has been defined as providing imposed thematic relevance, and the effects of this type of relevance on the hearer, that is, heightened attention and increased interpretational activity, have been explored.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka gymnasieelevers grad av språkängslan i franskundervisningen och kopplingen mellan den och elevernas självupplevda förmåga i franska som främmande språk. Därtill ämnar detta arbete belysa i vilka situationer de ängsliga eleverna upplever sin talängslan vara som värst, och slutligen hur deltagarna i undersökningen önskar arbeta med muntliga aktiviteter i språkundervisningen. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas. En enkät delades ut i franskgrupper på två svenska gymnasieskolor. Det kvantitativa materialet analyserades statistiskt och på det kvalitativa materialet genomfördes en innehållsanalys. Det visar sig att språkängslan är relativt utbredd bland deltagarna och att det finns ett måttligt statistiskt signifikant samband mellan självvärderad språklig förmåga och grad av språkängslan. De mer ängsliga eleverna upplever att deras förmåga är lägre än de icke ängsliga eleverna. Därutöver framkommer att det framförallt är att svara på oförberedda frågor, och att läsa högt och tala inför klassen som framkallar ängslan hos eleverna. Slutligen visar det sig att majoriteten av deltagarna önskar arbeta med muntliga aktiviteter i par eller mindre grupper, och gärna med lekfulla uppgifter, med dialoger eller med skådespel. Avslutningsvis nämns vikten av att uppmärksamma fenomenet språkängslan. De pedagogiska implikationerna av upptäckten diskuteras kortfattat, och förslag till framtida forskning presenteras.

Vår studie är en jämförande studie mellan två förskolor, där vi undersöker hur pedagoger i en flerspråkig förortsförskola samt en relativt icke flerspråkig centrumförskola förhåller sig till interkulturalitet och flerspråkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fältstudie där vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger från vardera förskola, för att se om våra observationer stämmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgår ifrån vår teori för att hitta svar på våra frågeställningar i empirin. Våra resultat visar att pedagogerna på båda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens språkutveckling, men ingen av pedagogerna på förskolorna hade några strategier att lyfta alla modersmål. Majoritetspråket svenskan var norm i båda förskolornas verksamhet. Den relativt icke flerspråkiga förskolan lät barnen få tillgång till de språkliga domäner som krävs för att barnen skall kunna bli deltagare i ett demokratiskt samhälle, den flerspråkiga förskolan gjorde inte det. Vi kom också fram till att båda förskolorna var monokulturella, då den svenska kulturen var norm och i båda förskolorna fann vi även en språklig maktordning där svenskan låg högst i rang.

Sammanfattning: Valet av språk i engelskundervisningen varierar mellan lärare. Vissa menar att målspråket bör användas i alla klassrumssituationer medan vissa lärare anser att både förstaspråket och målspråket behövs i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer och i vilken utsträckning lärare använder svenska respektive engelska i engelskundervisningen i årskurs 4 och 5 samt hur de motiverar sitt val av språk. Detta undersöktes genom att observera olika klassrumssituationer och intervjua engelsklärare. Resultatet visade att fler lärare valde svenska framför engelska vid de flesta klassrumssituationerna. Lärarna förklarade i intervjuerna att valet av språk beror på elevers olika kunskapsnivåer, deras reaktioner när lärarna använder målspråket, språklig exponering och vilken klassrumssituation det är. Resultatet av klassrumssituationerna och lärarnas motiveringar stämde till viss del överens med tidigare forskning och teorierna Input hypothesis samt Ellis sjätte princip, men det fanns även några situationer och motiveringar som skiljde sig.

Samhället efterfrågade god språklig kompetens av medborgarna i ett samhälle där färre elever blev godkända för gymnasial utbildning. Studien handlade om barn i språklig sårbarhet i förskolan. Språklig sårbarhet innebar att svårigheterna uppstod på grund av den omgivande miljön. Studiens syfte var att utforska hur specialpedagoger och förskollärare arbetar med barn i språklig sårbarhet i förskolan, samt vilken kompetens förskollärarna hade om det viktiga språkutvecklande arbetet. En kvalitativ studie genomfördes där förskollärare och specialpedagoger intervjuades i fokusgrupper. Studiens resultat påvisade förskollärare som beskrev språkutvecklande arbete utifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet betonade vikten av ett förhållningssätt som berikade olikheter hos barnen, kritisk granskade sin egen yrkesroll men visade också medvetenhet om lärmiljöns betydelse för att barn skulle lyckas. Studiens resultat överensstämde väl med litteratur och tidigare forskning som belyste vikten av förändringar i lärmiljön samt strukturerade och systematiska språkutvecklande arbetssätt.

Alla barn bör ges möjlighet att delta på samma villkor i klassrumsundervisningen och känna tillhörighet i gruppen. Många läromedel i dag är gjorda för elever i mitten av normalfördelningskurvan och därför får de som inte tillhör denna grupp svårigheter att delta i den gemensamma klassrumsundervisningen.      Studiens syfte var att undersöka vilken sorts läsläror för årskurs 1 som klasslärare, speciallärare och specialpedagoger anser är välfungerande och kan användas av alla barn i klassen. En kvalitativ undersökning med hjälp av sju strukturerade intervjuer med klasslärare, speciallärare och specialpedagoger har gjorts i två olika kommuner.   Studien visade bland annat att valet av läslära är ett kollegialt beslut styrt av ekonomiska förutsättningar. Detta kan medföra att den enskilda pedagogen inte alltid kan få den läslära som är optimal för sin elevgrupp. Läslärorna är uppbyggda av antingen helordsmetoden, ljudmetoden eller en kombination av båda metoderna, därför är det av vikt att pedagogen har kunskap om dessa metoder för att kunna hjälpa alla elever i deras läsinlärning.

<p>Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar, hanterar och arbetar med andraspråkselevers språkutveckling i undervisningen samt granskar hur samarbetsformer med andra lärarkategorier ser ut för att stötta språkutvecklingen för andraspråkselever. Genom kvalitativ metod har fem lärare i grundskolans tidigare år intervjuats och därmed illustreras ett axplock av lärare och deras uppfattning. Resultaten påvisar att undervisningen präglas av individualisering i en klass med andraspråkselever. För att stödja andraspråksinlärning ligger fokus på att utveckla elevernas ordförråd vilket sker främst genom muntlig kommunikation. Begreppsbildningen underlättas med hjälp av konkret material och vanligast förekommande är bilder, filmer och upplevelser. Svårigheterna är att anpassa och finna rätt nivå på klassrumsundervisningen för att stimulera samtliga elever i klassrummet. I studien uppmärksammar lärarna även en osäkerhet kring hur de ska betygsätta andraspråkselevers språkutveckling. Samarbetsformerna med andra lärarkategorier ser vitt skilda ut beroende på hur skolan organiserats. En lärare av fem samarbetar med modersmålsläraren. De övriga har mycket liten eller ingen kontakt. Alla lärare upplever att de kan ta stöd och samarbeta med SvA-läraren och specialpedagogen vid behov. Studien visar upp ett samband mellan teoretisk kunskap, lärares förhållningssätt och skolans prioriteringar kring andraspråkselever som framgångsfaktorer för andraspråkselever.</p><p>Slutsatsen är att det är gynnsamt för andraspråkselevers språkutveckling när läraren har kunskap kring andraspråksinlärning samt samarbetar med andra lärargrupper.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar, hanterar och arbetar med andraspråkselevers språkutveckling i undervisningen samt granskar hur samarbetsformer med andra lärarkategorier ser ut för att stötta språkutvecklingen för andraspråkselever. Genom kvalitativ metod har fem lärare i grundskolans tidigare år intervjuats och därmed illustreras ett axplock av lärare och deras uppfattning. Resultaten påvisar att undervisningen präglas av individualisering i en klass med andraspråkselever. För att stödja andraspråksinlärning ligger fokus på att utveckla elevernas ordförråd vilket sker främst genom muntlig kommunikation. Begreppsbildningen underlättas med hjälp av konkret material och vanligast förekommande är bilder, filmer och upplevelser. Svårigheterna är att anpassa och finna rätt nivå på klassrumsundervisningen för att stimulera samtliga elever i klassrummet. I studien uppmärksammar lärarna även en osäkerhet kring hur de ska betygsätta andraspråkselevers språkutveckling. Samarbetsformerna med andra lärarkategorier ser vitt skilda ut beroende på hur skolan organiserats. En lärare av fem samarbetar med modersmålsläraren. De övriga har mycket liten eller ingen kontakt. Alla lärare upplever att de kan ta stöd och samarbeta med SvA-läraren och specialpedagogen vid behov. Studien visar upp ett samband mellan teoretisk kunskap, lärares förhållningssätt och skolans prioriteringar kring andraspråkselever som framgångsfaktorer för andraspråkselever. Slutsatsen är att det är gynnsamt för andraspråkselevers språkutveckling när läraren har kunskap kring andraspråksinlärning samt samarbetar med andra lärargrupper.