<p><p>Syftet med denna uppsats är att genomföra en didaktisk metod som innefattar reflektion över</p><p>språkinlärning och uppmuntrar till lärande utanför skolan, samt undersöka om den didaktiska</p><p>metoden påverkar elevernas uppfattning hur inlärning av språk sker. Ett mer långtgående</p><p>syfte är att pröva metoder för att arbeta mer metakognitivt i undervisningen på sfi.</p><p>En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats ligger till grund för studien. Fyra elever på</p><p>sfi deltog. De intervjuades med syftet att fånga deras syn på språkinlärning. Därefter</p><p>genomförde de fyra språkuppdrag som innebar att deltagarna gjorde en språkuppgift utanför</p><p>klassrummet. Uppdragen följdes upp av ett reflekterande samtal. Slutligen intervjuades</p><p>deltagarna ännu en gång, i syfte att se om deras syn på språkinlärning hade påverkats av den</p><p>didaktiska metoden. Resultatet som presenteras grundar sig dock på enbart en deltagare.</p><p>Resultaten visar att den didaktiska metoden har påverkat deltagarens uppfattning hur</p><p>språkinlärning sker till viss del. I den första intervjun uppvisade deltagaren ringa språklig</p><p>medvetenhet och förmedlade en kvantitativ kunskapssyn. Under studiens gång utvecklade</p><p>han sitt sätt att tala om språkinlärning och visade en mer kvalitativ kunskapssyn.</p><p>Metoden kan tjäna som ett sätt att ge eleverna verktyg för att påverka och ta kontroll över sin</p><p>egen språkinlärning. Att göra dem medvetna om att språkinlärning är en process som sker</p><p>hela tiden och överallt, dvs. även utanför skolan, ger dem förutsättningar att lyckas med sina</p><p>studier. Vi ser dock att det är lång process som kräver tid och att lärare arbetar systematiskt</p><p>med språklig medvetenhet.</p><p>__________________________________________________________________________</p></p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen.</p><p> </p>

<p>Den här studien har tillkommit som ett examensarbete vid lärarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med barnens tidiga läs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollärare genomfördes och barn och pedagoger på dessa förskolor observerades med hjälp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar på ett medvetet sätt med barnens tidiga läs- och skrivutveckling, även om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den språkliga medvetenheten har betydelse för läs- och skrivinlärningen. För att kunna utveckla denna språkliga medvetenhet visade studien att det är av fördel att stimulera barns språk på olika sätt. Genom olika aktiviteter under förskoletiden såsom bokläsning, rim och ramsor, leken, miljöns utformande med mera, stimuleras språket. Förskollärarnas intresse och bemötande visade sig även det vara av stor betydelse för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. Undersökningen visade likaså att barnets eget intresse bör styra inlärningen, att styrda läs- och skrivlärande aktiviteter inte är omtyckta bland barnen utan barnets eget intresse är av stor vikt att ta tillvara och spinna vidare på.</p>

<p>För att få reda på hur pedagoger i olika förskolor arbetar med musik, undersöker vi i detta arbete vad olika pedagoger har för uppfattning om musikens betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Genom att besöka fem olika förskolor som arbetar på olika sätt och där träffa pedagoger som arbetar i verksamheten, vill vi undersöka skillnader och likheter mellan de olika arbetssätten genom att ställa frågor kring ämnet. Förskolorna skiljer sig ifrån varandra genom olika profiler och sätt att arbeta. Två av de undersökta förskolorna ligger i mångkulturella områden, en förskola arbetar Reggio Emiliainspirerat, en förskola är allmän kommunal och en förskola jobbar med musik som profil. Frågorna ställer vi i en intervju som vi spelar in på band, inspelningen transkriberar vi sedan för att kunna se att vi förstått frågorna på ett korrekt sätt och inte missat någon information. Vi använder oss av intervjuer med hög grad av strukturering samt låg grad av standardisering, för att sedan kunna göra en kvalitativ analys av resultaten vi får.</p><p>För att få en förförståelse kring ämnet skriver vi om tidigare forskning som gjorts i ämnet. Där fokuserar vi på pedagogiska filosofer som vi stött på tidigare i vår lärarutbildning och som har tankar kring barns utveckling. Det är en viktig grund i vårt arbete. De filosofer vi refererar till är Lev Vygotskij, Loris Malaguzzi och Howard Gardner. Vygotskij ser den sociala miljön som en viktig del i barns utveckling. Likaså gör Malaguzzi, men han ser språket som det allra viktigaste ett barn äger. Gardner talar om människans åtta olika intelligenser, som är i behov av varandra för att utvecklas själv.</p><p>Vår samlade uppfattning av det vi undersökt är att pedagoger i de olika förskolorna anser att musiken har stor betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Arbetet med musik finns i verksamheterna mer eller mindre dagligen, däremot är man olika mycket medveten om hur och varför man verkligen arbetar med musiken för att barn ska utvecklas genom den. Vi har sett att man arbetar rutinmässigt i flera verksamheter och om man skulle reflektera mer och göra tydliga målbeskrivningar så skulle arbetet med musik i förskolan kunna betyda mer och man skulle se ett tydligare resultat av arbetets syfte.</p>

Syftet med denna uppsats är att genomföra en didaktisk metod som innefattar reflektion över språkinlärning och uppmuntrar till lärande utanför skolan, samt undersöka om den didaktiska metoden påverkar elevernas uppfattning hur inlärning av språk sker. Ett mer långtgående syfte är att pröva metoder för att arbeta mer metakognitivt i undervisningen på sfi. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats ligger till grund för studien. Fyra elever på sfi deltog. De intervjuades med syftet att fånga deras syn på språkinlärning. Därefter genomförde de fyra språkuppdrag som innebar att deltagarna gjorde en språkuppgift utanför klassrummet. Uppdragen följdes upp av ett reflekterande samtal. Slutligen intervjuades deltagarna ännu en gång, i syfte att se om deras syn på språkinlärning hade påverkats av den didaktiska metoden. Resultatet som presenteras grundar sig dock på enbart en deltagare. Resultaten visar att den didaktiska metoden har påverkat deltagarens uppfattning hur språkinlärning sker till viss del. I den första intervjun uppvisade deltagaren ringa språklig medvetenhet och förmedlade en kvantitativ kunskapssyn. Under studiens gång utvecklade han sitt sätt att tala om språkinlärning och visade en mer kvalitativ kunskapssyn. Metoden kan tjäna som ett sätt att ge eleverna verktyg för att påverka och ta kontroll över sin egen språkinlärning. Att göra dem medvetna om att språkinlärning är en process som sker hela tiden och överallt, dvs. även utanför skolan, ger dem förutsättningar att lyckas med sina studier. Vi ser dock att det är lång process som kräver tid och att lärare arbetar systematiskt med språklig medvetenhet. __________________________________________________________________________

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers olika syn på språklig medvetenhet samt deras syn på högläsningens roll i förhållande till språklig medvetenhet och vilka olika arbetssätt som råder på fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och få en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. Vår studie bygger på kvalitativ forskning då den utgår från semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrågor för att få mer utvecklande svar. Resultatet av vår studie visar att högläsning förekommer i hög grad främst vid vilan och på barnets initiativ. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt och betydelsefullt att läsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad läsning. Vi kan även konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med språkutveckling då de exempelvis tänker på hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de använder.

För att få reda på hur pedagoger i olika förskolor arbetar med musik, undersöker vi i detta arbete vad olika pedagoger har för uppfattning om musikens betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Genom att besöka fem olika förskolor som arbetar på olika sätt och där träffa pedagoger som arbetar i verksamheten, vill vi undersöka skillnader och likheter mellan de olika arbetssätten genom att ställa frågor kring ämnet. Förskolorna skiljer sig ifrån varandra genom olika profiler och sätt att arbeta. Två av de undersökta förskolorna ligger i mångkulturella områden, en förskola arbetar Reggio Emiliainspirerat, en förskola är allmän kommunal och en förskola jobbar med musik som profil. Frågorna ställer vi i en intervju som vi spelar in på band, inspelningen transkriberar vi sedan för att kunna se att vi förstått frågorna på ett korrekt sätt och inte missat någon information. Vi använder oss av intervjuer med hög grad av strukturering samt låg grad av standardisering, för att sedan kunna göra en kvalitativ analys av resultaten vi får. För att få en förförståelse kring ämnet skriver vi om tidigare forskning som gjorts i ämnet. Där fokuserar vi på pedagogiska filosofer som vi stött på tidigare i vår lärarutbildning och som har tankar kring barns utveckling. Det är en viktig grund i vårt arbete. De filosofer vi refererar till är Lev Vygotskij, Loris Malaguzzi och Howard Gardner. Vygotskij ser den sociala miljön som en viktig del i barns utveckling. Likaså gör Malaguzzi, men han ser språket som det allra viktigaste ett barn äger. Gardner talar om människans åtta olika intelligenser, som är i behov av varandra för att utvecklas själv. Vår samlade uppfattning av det vi undersökt är att pedagoger i de olika förskolorna anser att musiken har stor betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Arbetet med musik finns i verksamheterna mer eller mindre dagligen, däremot är man olika mycket medveten om hur och varför man verkligen arbetar med musiken för att barn ska utvecklas genom den. Vi har sett att man arbetar rutinmässigt i flera verksamheter och om man skulle reflektera mer och göra tydliga målbeskrivningar så skulle arbetet med musik i förskolan kunna betyda mer och man skulle se ett tydligare resultat av arbetets syfte.

Den här studien har tillkommit som ett examensarbete vid lärarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med barnens tidiga läs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollärare genomfördes och barn och pedagoger på dessa förskolor observerades med hjälp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar på ett medvetet sätt med barnens tidiga läs- och skrivutveckling, även om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den språkliga medvetenheten har betydelse för läs- och skrivinlärningen. För att kunna utveckla denna språkliga medvetenhet visade studien att det är av fördel att stimulera barns språk på olika sätt. Genom olika aktiviteter under förskoletiden såsom bokläsning, rim och ramsor, leken, miljöns utformande med mera, stimuleras språket. Förskollärarnas intresse och bemötande visade sig även det vara av stor betydelse för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. Undersökningen visade likaså att barnets eget intresse bör styra inlärningen, att styrda läs- och skrivlärande aktiviteter inte är omtyckta bland barnen utan barnets eget intresse är av stor vikt att ta tillvara och spinna vidare på.

Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu. De flesta antyder att Lundberg och Bornholmsmodellen är ett riktmärke vid valet av material även om man inte använder det i sin undervisning. Pedagogerna anser att materialet bör var roligt att arbeta med och flera av dem har därför valt att använda material som upplevs levande och fantasifulla. Även layout och rekvisita har en betydande roll i valet. Speciallärarnas och specialpedagogernas roll i undervisningen var att tillhandahålla testmaterial och till viss del finnas med i undervisningen.

Syftet med rapporten var att undersöka hur man arbetar med språkutveckling i förskoleklass. I undersökningen fanns också syftet att titta på hur pedagoger och barn kommunicerar med varandra under både samlingen och styrda aktiviteter.Undersökningen genomfördes i två förskoleklasser vid åtta tillfällen genom observationer. Resultatet visar att man i förskoleklassen tar hjälp av olika modeller för att få med språkets delar. Det visade också att leken är ett viktigt verktyg för inlärning. I denna studie framkom även att barnen gärna kommunicerar med både pedagogerna och varandra, både genom tal och kroppsspråk.