Utvecklingen av cykelinfrastruktur i Sverige har pågått kontinuerligt sedan oljekriserna som inträffade under 1970-talet. Cykelförbindelser mellan bostad, arbete och centrum har utvecklats kontinuerligt och det möjliggjorde goda förutsättningar för cykel som transportmedel i människors vardag. Förtätning är rådande utvecklingstrend i städer sommöjliggör för ett ökat utbud av samhällsfunktioner lokalt och strävar efter enbefolkningsökning. Befolkningstätheten i städer ökar och avstånd mellan målpunkter blirkortare, stadsrummet blir mindre och är mer anpassad till människan samt cykel blir ett bättre transportmedel i städerna. Tidigare insatser på cykelförbindelser har emellertid inte fokuseratspå städernas lokala cykelnät i samma utsträckning, därför oftast saknar cykelinfrastruktur istadsgator som tillkom före oljekriserna och cyklister hänvisas till blandtrafiken.  I det här kandidatarbetet behandlar hur cykelinfrastruktur kan implementeras i en stadsgata som saknar separata trafikytor för cyklister. Till undersökningen har ett gestaltningsprojekt genomförts där ett gestaltningsförslag på implementering av cykelinfrastruktur påDrottninggatan i Karlskrona har lyft fram. Genom gestaltningsprojektet framgår det att gatans utformning och trafikflöde utgör en viktig grund till gestaltningen av cykelinfrastruktur. De identifierade lösningar för att möjliggöra trafikytor för cyklister är cykelbana, cykelfält samt gång- och cykelbana. Korsningar för cykeltrafiken som identifierades är cykelpassage och cykelöverfart. För att skapa en attraktiv och trafiksäkert stadsmiljö för cyklister har även cyklisters förutsättningar och behov identifierats.

Motortrafiken har länge varit prioriterad i den svenska stadsplaneringen, vilket resulterat i breda gator utformade efter motortrafikens krav på framkomlighet. På senare tid har prioritering av motortrafiken frångått, vilket har lämnat kvar överdimensionerade gator som skapat barriärer och minskat trivseln för mjuka trafikanter. Denna utveckling har medfört utmaningar i att skapa inkluderande och trygga gaturum för mjuka trafikanter. I detta kandidatarbete undersöks hur mjuka trafikanter kan främjas i gaturum inom den urbana miljön. Syftet är att undersöka vilka strategier som kan identifieras och implementeras vid omgestaltning av gaturum för att främja mjuka trafikanter. Arbetet använder sig av metodkombination där platsanalys och dokumentärstudie kombineras. Kombinationen kompletterar varandra genom att tillföra en mer nyanserad analys och tolkning vilket bidrar till en mer heltäckande förståelse för det undersökta ämnet.Slutsatserna visar att en grundförutsättning för att gaturummet ska främja mjuka trafikanter är att de ska vara säkra, tillgängliga, flexibla och attraktiva. Slutsatserna indikerar även på att i högre grad av strategier som kan användas i större utsträckning kan mjuka trafikanter främjas i gaturummet. Slutligen är förhoppningen att de framtagna strategier och arbetets föreslagna gestaltningar ska kunna bidra till nutida och framtida planering när det gäller utformning av gaturum inom en urban miljö för att främja mjuka trafikanter.