This thesis is focused on gender stereotypes commonly displayed in television commercials. It examines, in what typical ways are male and female roles presented and to what kind of commercials is usually assigned to. Whole thesis is divided in two parts. First, theoretical part, explains basic terminology and discusses gender aspects present in media and advertisment. Second, practical part is composed of two main experimental methods. First one, quantitative content analysis is focused on gender stereotypes in 160 television commercials. Second one, consists of evaluation of 60 questionnaires also focused on gender stereotypes.

<p> </p><p>Skolungdomar har sina gruppnormer att leva upp till. Attityder kan skjuta undan omdömet. Historiskt har matematik varit okvinnligt. Det kan förvägra intresserade flickor att välja ämnet liksom det kan pressa sig på ohågade pojkar.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda om flickor och pojkar idag har olika attityd till matematik samt om de tycker att matematiken är genusmärkt, det vill säga om den är starkt manlig eller starkt kvinnlig. Studien är inspirerad av GeMa-projektet, som introducerade en tregradig matematikattitydskala i Sverige. Attitydskalor består av en rad påståenden som personer får ta ställning till. I den tregradiga matematikattitydskala kan matematik ses som manlig, neutral eller – och det är det nya – kvinnlig.</p><p>För att kunna genomföra arbetet har jag först studerat litteratur som avhandlar attityder, genusteori och matematik som manlig domän. En domän kan vara manlig exempelvis genom att få kvinnor finns i området eller att företeelsen har manlig laddning. Efter litteraturstudierna har jag genomfört en enkät i två klasser i en högstadieskola.</p><p>När jag analyserar undersökningens resultat finner jag att flickors och pojkars attityder är tämligen likartade samt att märkningen av matematiken snarast är genusneutral, möjligen med en dragning åt det kvinnliga hållet.</p><p> </p>

Skolungdomar har sina gruppnormer att leva upp till. Attityder kan skjuta undan omdömet. Historiskt har matematik varit okvinnligt. Det kan förvägra intresserade flickor att välja ämnet liksom det kan pressa sig på ohågade pojkar. Syftet med uppsatsen är att utreda om flickor och pojkar idag har olika attityd till matematik samt om de tycker att matematiken är genusmärkt, det vill säga om den är starkt manlig eller starkt kvinnlig. Studien är inspirerad av GeMa-projektet, som introducerade en tregradig matematikattitydskala i Sverige. Attitydskalor består av en rad påståenden som personer får ta ställning till. I den tregradiga matematikattitydskala kan matematik ses som manlig, neutral eller – och det är det nya – kvinnlig. För att kunna genomföra arbetet har jag först studerat litteratur som avhandlar attityder, genusteori och matematik som manlig domän. En domän kan vara manlig exempelvis genom att få kvinnor finns i området eller att företeelsen har manlig laddning. Efter litteraturstudierna har jag genomfört en enkät i två klasser i en högstadieskola. När jag analyserar undersökningens resultat finner jag att flickors och pojkars attityder är tämligen likartade samt att märkningen av matematiken snarast är genusneutral, möjligen med en dragning åt det kvinnliga hållet.

Titel: Bonds antagonister - En kvalitativ studie om hur hotbilder förändrats genom åren Handledare: Lennart Hast Examinator: Thomas Knoll Rapport: Kandidatuppsats Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp HT -2012 Syfte: Vårt syfte är att redogöra om hotbilder i James Bondfilmerna och de verkliga hotbilderna som finns i vårt samhälle stämmer överens och påverkar varandra. Frågeställning: Hur har fiendebilden förändrats i Bondfilmerna genomtiderna? Metod: Observation av James Bondfilmer Resultat: Resultatet visar att Bonds antagonister har ändrats med åren och liknar de hotbilder som figurerar i dagens samhälle. Vi kan även se att media målar upp stereotypa bilder av de vi skall se som hotbilder. Nyckelord: James Bond, antagonist, hotbild, stereotyp

This bachelor thesis explores how librarians are portrayed in fiction literature. The aim is to see how the librarian and their work tasks are described. Our material consists of 12 fiction novels from the years 2000 to 2012 (with an exception of a book from 1998). We have used discourse analysis in order to examine the picture of the librarian. We have used three major questions: How is the librarian portrayed in our selected fiction literature from year 2000 until today (the beginning of 2013)? How are the librarians profession portrayed in our selected fiction literature? Does our selection of the fiction literature give a positive or negative image of the librarianand how can that affect the view of the profession? Our analysis resulted in the discourses the librarian and literature and the librarian and the library. Our study concludes the stereotype image of the librarian as an elderly, angry woman with her hair in a bun is slowly changing in our material. The librarian is still described as a person who lends out and retrieves books, but there are also descriptions of tasks like helping the users with Internet and relative research. The characters use both negative and positive words when they describe their profession. The librarian is strongly connected to the physical library.

Zugl.: Innsbruck, Univ., Diplomarbeit, 2005

Zugl.: Frankfurt (Oder), Europa-Univ., Diss., 2007

Zugl.: Innsbruck, Univ., Habil.-Schr., 2008.

Diss. Univ. Heidelberg, 2001. / Hergestellt on demand.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.