Universiẗat, Diss., 1997--Konstanz.

UNIVERZITA KARLOVA V PRAZE FAKULTA SOCIÁLNÍCH VĚD Institut komunikačních studií a žurnalistiky Klára Follová Genderová stereotypizace v sitcomu Comeback Diplomová práce Praha 2011 2 Abstract In sitcoms we can find gender stereotypes, as well as other kinds of stereotypes. They are the same as those, which are incorporated in structures of real society. The reason of their existence in sitcoms is the fact that they are incorporated in models of characters, which mutual conflicts are what the sitcom humour is being built on. Because of the fact that the primary aim of sitcom is humour and not the reflexion of society, stereotypes are not as problematical as in the real society: sitcom uses them, but also criticizes them by its humour. On the case of the analyzed Czech sitcom "Comeback" I have found that confirming or denying gender stereotypes has no unified or systematical form in this kind of television output; so, in one single episode of some sitcom we can find both confirmation and denial of the same one stereotype. The reason of it is that stereotypes are used to build up comic situations, which is the main aim of sitcoms; therefore the main frame area of a sitcom is one scene leading to a point. Usually, sitcoms use to be based on situations of common life, therefore in building a joke they must remind...

Detta är en studie vilken har undersökt huruvida en karaktärs kläder eller andra attribut påverkar betraktarens uppfattning om karaktären. Främst har indikationer på vilka stereotypa attribut som har störst inverkan eftersökts, kläder eller andra föremål och accessoarer? Fokus i undersökningen har således varit karaktärens visuellt applicerbara attribut, dess kläder och accessoarer, inte dess fysionomi, genus eller etnicitet. En kvinnlig figur utformad som en kentaur har använts som en form av klippdocka att applicera de olika attributen på.

The purpose of this essay is to examine how libraries and librarians are represented in fiction books for children and to examine the possible implications of these representations. The study is based on an analysis of ten fiction books for children in the 6-12 age group (Hcf-Hcg), and published in Swedish between 2000 and 2016. Metaphor analysis is used as both theory and method, and the empirical material is analysed through close reading. The results are presented in an analytical scheme and model based on quotations from the books. The images of libraries and librarians that emerged in this study fit in well with the stereotypical description of librarians found in previous research. Librarians are depicted as having a special relationship with their beloved books, and are often described as proper, emotional, protective and wicked. The library also corroborates stereotypical descriptions found in previous research as boring and dark places, but also as a safe and an important institution that is likened to the Church. The old stereotype of the silent library is not so prevalent in the sample. These representations can be seen as conserving stereotype images that have little bearing on the progress of the library and the development of the library profession today. The use of metaphors is an important part of the language and impact on how we perceive the outside world. Metaphor use is a major power factor, and is likely to affect how children perceive the library.

Inledning I studien analyseras barnlitteratur ur ett genusperspektiv. I Läroplan för förskolan (Lpfö98rev.2016, s. 5) står det att tjejer och killar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Böcker är en stor del av förskolans verksamhet vilket också kan medföra att innehållet påverkar barns uppväxt. Det är då av betydelse att förskollärare väljer böcker medvetet för att barn ska få en bred bild att identifiera sig med. Vi vill därför med denna studie synliggöra hur genus framställs i barnlitteratur. Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån ett genusperspektiv analysera nyligen utgiven skönlitteratur för barn i åldrarna två till tre år. Metod Metoden utgår ifrån en kvalitativ analys med kvantitativa inslag där text och bild i yngre barns böcker analyserats. Urvalet består av fem barnböcker som studerats efter beprövade analysverktyg. Resultat Av resultatet framgår det att barnböckerna till största del är av stereotypiskt innehåll. Det normbrytande innehållet har fått mindre plats i böckerna. Resultatet visar också att böckerna innehåller fler manliga karaktärer än kvinnliga.

<p>Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter. Jag har kommit fram till att framställningen av kvinnligt och manligt i böckerna hänger tydligt ihop med hur samhället ser ut. De moderna bilderböckerna är mer medvetna om genusproblematiken och stereotyper är inte lika framträdande som i de äldre böckerna. De studier som tidigare har gjorts inom ämnet har kommit fram till samma sak och i min forskning är även det ett tydligt bevis på detta.</p>

Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter. Jag har kommit fram till att framställningen av kvinnligt och manligt i böckerna hänger tydligt ihop med hur samhället ser ut. De moderna bilderböckerna är mer medvetna om genusproblematiken och stereotyper är inte lika framträdande som i de äldre böckerna. De studier som tidigare har gjorts inom ämnet har kommit fram till samma sak och i min forskning är även det ett tydligt bevis på detta.

Nätdejting är inte längre något nytt fenomen, utan ett vanligt förekommande sätt att dejta och träffa sin framtida partner på, både bland unga, gamla och alla där emellan. Det spelar heller ingen roll om du bor i storstaden eller på landet, det finns män och kvinnor från alla håll och kanter som använder sig av nätdejting. Även om nätdejting nu för tiden inte är något nytt fenomen finns det fortfarande frågor att försöka finna svar på. En av dessa är föremål för den här undersökningen, nämligen vilken typ av profil- och tilläggsbilder män och kvinnor i olika åldersgrupper använder sig av på dejtingsajten Mötesplatsen. Några frågor att besvara var om det gick att se skillnader mellan män och kvinnors val av profil- och tilläggsbilder och om de typiska könsstereotyperna användes. Dessutom vilka associationer kvinnor och män spelar på i förhållande till de normer och ideal som finns gällande respektive kön. Jag har använt mig av semiotisk bildanalys för att analysera profil- och tilläggsbilderna. Detta har jag gjort ur ett genusperspektiv som har varit den teoretiska ramen för min undersökning. Förutom det har jag även vägt in teorier kring konsumtion och kopplingen till nätdejting. Undersökningen visar att män och kvinnor till viss mån försöker leva upp till samhällets och medias normer och ideal för vad som anses manligt respektive kvinnligt. Detta syns tydligast bland de yngre användarna i åldrarna 20-35 år och det gäller både kvinnor och män. Det finns alltså skillnader i hur användarna framställer sig på bilderna beroende på deras kön men framför allt kopplat till deras ålder. Det har även gått att göra kopplingar till teorierna kring konsumtion. Det går att jämföra nätdejting med en slags marknad där användarna tar sig an olika strategier för att ha större chans på marknaden, en av dem är väl valda bilder. Olika frågor och funderingar har dykt upp under arbetets gång. Det skulle vara intressant att i vidare forskning kunna ta undersökningen steget längre och se vad användarna själva tänker kring valet av bilder. Det skulle också vara intressant att göra en jämförande analys mellan förslagsvis tre olika dejtingsajter, i syfte att se om användarna profilerar sig på olika sätt beroende på förslagsvis ålder. Det skulle även vara intressant att jämföra dejtingsajter med betalande användare och de dejtingsajter där alla funktioner är kostnadsfria. Om det då exempelvis finns skillnader i hur seriösa användarna är med sitt nätdejtande.

Detta examensarbete har till syfte att studera om barn redan i tre till fyra årsåldern har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller? På vilket sätt visar sig detta i så fall? Vad gör personalen på förskolan för att förebygga detta? För att besvara frågorna i detta examensarbete har samtal med sju barn och två gruppintervjuer med sammanlagt sju personalen genomförts. Jag har läst utvald barnlitteratur tillsammans med barnen och sedan diskutera med barnen kring hur de uppfattar traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet pekar på att barnen har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller. Det framgår i barnsamtalen att barnen i många fall är knutna till sin traditionella syn på sitt kön. Barnen är ofta bundna till sitt kön och hindras därigenom till att leka utanför de stereotypa könsroller som förväntas av de.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar. Resultaten visar att i Amigos skildras arbetsfördelningen enligt traditionella könsnormer, där kvinnor positioneras i köket medan männen är ute i arbetslivet. Även de egenskaper respektive kön har tillskrivits är framställda på ett stereotypt sätt. Dessa normbundna skildringar följer det traditionella könsmönstret men samtidigt finns en tendens att tillskriva flickor egenskaper som enligt normerna anses manliga och tvärt om, alltså ett försök att bryta med stereotyper.