Zugl.: Klagenfurt, Universiẗat, Diss., 2009.

The aim of this study is to investigate how preschool teachers reason about gender stereotypical and gender neutral toys and other material. I would also like to see how the pedagogues reason about gender segregation when it comes to toys. To investigate the issue, I have interviewed three pedagogues from different preschools. The results showed that the work procedures differed a bit from school to school, although they all wanted to achieve the same goal. A goal that our curriculum mention as well: Not to make a difference between boys and girls. It was permeated during the interviews, that the interaction between children as well as between children and adults in the course of play is significant in order to achieve a good preschool environment. One had different approaches to achieve the goal though. I hope that this study will contribute to new ideas and thoughts on what role the pedagogues in preschools play regarding these materials and toys. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring könsstereotypiska och könsneutrala leksaker och material. Jag vill också se hur pedagogerna resonerar kring om det finns någon uppdelning mellan pojkar och flickor i förskolan, med fokus på leksakerna. För att undersöka detta har jag intervjuat tre pedagoger på olika förskolor. Utifrån mitt resultat kunde jag se att arbetssättet skiljde sig en del åt mellan de tre förskolorna. Alla ville dock uppnå samma mål. Ett mål som även våra styrdokument nämner att inte göra skillnad mellan pojkar och flickor. Det genomsyrades vid intervjuerna att samspel mellan barn och barn men även mellan barn och vuxna vid leken var betydande för att uppnå en god förskolemiljö. Dock hade man olika tillvägagångssätt för att uppnå detta mål. Jag hoppas att denna studie ska bidra till nya tankar och funderingar hos dig kring vilken roll  pedagogerna i förskolan har gällande dessa material och leksaker.

In the autumn of 2012 the fictional character “Lilla Hjärtat” created by the Swedish author and illustrator Stina Wirsén, became a much-discussed topic in Swedish media. This following the premiere of the children’s film “Liten Skär och alla små brokiga”. Stina Wirsén is an established and well-acclaimed name in children’s literature. “Lilla Hjärtat”, a jet-black doll, had become one of many popular characters in her books. However, two years later at the time of the film release, social media picked up on the idea that “Lilla Hjärtat” resembled a racist stereotype, a so-called picaninny or a blackface. According to Wirsén, her intention was to deflate an outdated stereotype and refill it with a new and positive meaning. The purpose was to offer children of all skin colours and all backgrounds an empowering role model to identify with. Those who were opposed argued that using a racist stereotype in a children’s book or film was inappropriate and harmful. On the other hand, those in favour did not view the character as racist and believed it would contribute to openness and diversity. The purpose of the thesis is to make an analysis of the debate and the arguments that were presented. As a result I could find two discourses, one that argued against “Lilla Hjärtat”, and one that argued that “Lilla Hjärtat” was a positive character. In the discourse against Lilla Hjärtat, debaters maintained that small children were unable to distinguish between the different meanings of stereotypical pictures, and also that a privileged white person does not have the interpretative prerogative to change a stereotypical image that has been discriminating black people for generations. In the other discourse, debaters meant that the character could be an important and strong role model for young dark-skinned children. They also discussed that the real problem was that there were so few characters of children of other nationalities in children’s literature.

Zugl.: Jena, Univ., Diss., 2006

Universiẗat, Diss., 2005--Jena.

Detta arbetet undersöker hypermaskulinitet i spel. I bakgrunden fastställs att män i spel ofta gestaltas som hypermaskulina. Frågan som ställs är huruvida unga män som spelar föredrar en hypermaskulin spelkaraktär eller en ordinärt manlig karaktär och om deras relation till actionspelsgenren påverkar deras preferens, samt hur de uppfattar hypermaskulin gestaltning i ett spel. Åtta informanter har spelat igenom en “visual novel” spel-prototyp där de fick spela som två manliga karaktärer, en hypermaskulin och en ordinärt maskulin. Informanterna fick sedan svara på frågor under en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att sju av åtta informanter föredrar den ordinärt maskulina karaktären och att alla informanter identifierade sig mer med den ordinärt maskulina karaktären. Resultatet visade också att informanterna tydligt uppfattade den hypermaskulina gestaltningen som överdrivet maskulin och stereotypisk. I framtiden skulle resultatet kunna användas för att motivera spelutvecklare att använda sig av färre hypermaskulina gestaltningar och som en språngbräda för att diskutera gestaltningen av män i spel.

Sedan det digitaliserade radioformatet podcast slagit igenom på 2010-talet, har flertal nya podradioprogram börjat sändas. En genre som blivit populär är ”true-crime”, där verkliga brott på ett dramaturgiskt och underhållande sätt återges för lyssnaren. När ett mord inträffar tenderar händelsen att få stort medialt utrymme. Media visar intresse till det som är avvikande och annorlunda. Dessa intressekriterier uppfylls exempelvis när en kvinna bryter mot den oskrivna lagen om vad det innebär att vara ”kvinnligt”, som när hon utför en våldsam gärning. Denna uppsats utför en kritisk diskursanalys av hur kvinnliga mördare från två mordfall representeras i det populära formatet podcast. De mordfall som uppsatsen undersöker är de som i media kommit att kallas ”Sommarstugemorden i Arboga” samt ”Knutbydramat”. De båda fallen är skildrade i två separata avsnitt ur podcasten Svenska Mordhistorier. Analysen ämnar undersöka hur de kvinnliga förövarna representeras i podcastavsnitten, samt vilka diskurser som är aktiva i personbeskrivningarna av förövarna. Uppsatsen innefattar teorier om representation, stereotyper och genus samt tar upp tidigare forskning om genusrepresentationer i media, en studie i medier och brott och även om relationen mellan kvinnlighet och kriminalitet. Det sammanställda resultatet visar på att de kvinnliga förövarna representeras utifrån en stereotyp kvinnobild. Denna stereotypa bild som speglas används i sin tur i kontrast mot det horribla brott som kvinnorna begått. Detta för att förstärka obehagskänslorna kring händelsen. Denna representation bygger upp bilden av kvinnorna som inte enbart bryter mot den rättsliga lagen utan dessutom bryter mot den oskrivna lagen om hur en kvinna ”bör vara”.  Kvinnorna demoniseras och blir i hög grad bedömda utifrån deras könstillhörighet då deras gärningar beskrivs. Det råder en kunskapslucka i forskning kring hur kvinnliga förövare blir representerade i media. I samband med det stora intresse som i nutid finns kring brottsjournalistik som underhållning, både i radioformat och på tv finns det skäl att i vidare forskning föra dessa problemformuleringar vidare. Detta då brott som begås av en manlig eller kvinnlig förövare riskerar att uppfattas olika beroende på vilket kön förövaren identifieras med. Bilden av hur allvarligt ett brott uppfattas riskerar då bli konstruerat utifrån om förövaren blir omnämn gärningsman eller gärningskvinna.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur genus kan se ut i några av de populäraste barnböckerna för åldrarna 6-9 år idag. Vi har i denna studie läst sex populära barnböcker och gjort karaktärsanalyser ur ett genusperspektiv av några av de karaktärer som skildras i böckerna. Genom att analysera olika egenskaper, beteende och utseende hos karaktärerna diskuterar vi om de faller in i en så kallad stereotyp bild eller om de kan uppfattas som normbrytande. Det diskuteras också om vilken skildring av karaktären som finns med i boken, vi kom fram till att de flesta karaktärerna i dessa sex barnböcker i första hand är platta och statiska samt att de till stor del följer de normer som finns i samhället. Vi konstaterar genom denna studie att majoriteten av karaktärerna i de valda böckerna kan klassas under kategorin genusstereotyper och att det inte är mycket i dem som kan anses vara normbrytande.

The purpose of this thesis is to examine the field of research regarding Hollywood feature films, the construction of stereotypes of Muslims and Arabs and what impact the negative stereotypes might have on Muslims’ concept of the self. The purpose is also to discuss what consequences this can have for the multi-cultural classroom. In order to fulfill the purpose, three questions where created. The first one was to examine research regarding the Hollywood feature films portrayal of Muslim stereotypes. The second question was to examine research regarding the feature movies impact on the conception of the self. The third question was to examine the research regarding feature films negative portrayal of Islam and Muslims own comprehension of the portrayal. The analysis has been conducted as a systematic literature study of material relating to feature films portrayals of Muslims and Arabs, Muslims’ own opinions of the portrayal and material relating to feature films effect on identity. The reached conclusion is that Hollywood’s feature films portrayal of Islam, Muslim and Arabs are utterly negative and limited. The examined research also shows that feature films have a huge impact on the viewers’ everyday life and concept of the self. Some research shows that feature films is a source to viewers’ existential questions and can also work as building blocks to their own identity. The research regarding Muslims’ own conception of feature films portrayal of Islam where limited. The examined researched show that Muslims’ have been victims of discrimination, hatred and violence from the society. However, how it might inflict the perception of Muslims identity have not been clarified.