<p>Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys. Resultatet visade att Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund på många olika sätt. Gemensamt för de flesta av bilderna var dock att de innehöll stereotyper, både positiva och negativa. Endast två av 32 artiklar var så vitt författarna kunde förstå fria från stereotyper och beskrev killarna som individer. Bilden som dominerade var dock den av den unga killen med invandrarbakgrund som kriminell och med problem. Killarna med invandrarbakgrund beskrevs ofta i artiklarna i samband med gängmentalitet eller som gärningsmän. En annan återkommande beskrivning var killen med invandrarbakgrund i sportsammanhang. En slutsats var att tidningen Dagens Nyheter är med och skapar samt upprätthåller de stereotypa bilder av unga killar med invandrarbakgrund som enligt tidigare forskning förmedlas av massmedia.</p>

The demand för Swedish pork meat is increasing every day. This leads to agricultural farming having to develop as an industry, with larger and more rationalised units to make the farming more effective and to raise the financial profit. The consequence of this is that it affects the animals when their surroundings become more industrial. The pig´s natural behaviour becomes restricted by the limitations of the facilities, which leads to them becoming understimulated.   Helena Kummel, a teacher at Munkagård upper secondary school and also an educated animal inspector has developed a prototype that could possibly replace the pig´s natural rooting behaviour inside the barn. The porpuse of this report is to study "bökboxen" in the gilts´actual living enviroment, through qualitative- and quantitative analysis. The observation was performed when the pigs were between eight to sixteen weeks of age.   Our results from the qualitative analysis and the quantitative analysis show that the use of bökboxen increased in the intervention group during the observation. Stimulation in the beginning of a pig´s life can prevent the tendency to develop stereotypical behaviour. We believe that bökboxen can have a positive result on pig´s stereotypical behaviour, but that the contraption still is not enough to stimulate all of the pig´s natural behaviour. Our conclusion is that further research is needed in later periods of the lives of the intervention group, to see if "bökboxen" makes a difference. / Efterfrågan på svenskt fläskkött ökar allt mer. Detta medför att jordbruket måste utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktning på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenerna av detta är att djuren drabbas då omgivningsmiljön blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inskränks, vilket i sin tur leder till stereotypa beteenden.   Helena Kummel, lärare på Munkagårdsgymnasiet och utbildad djurskyddsinspektör, har utvecklat en prototyp som kan stimulera och möjliggöra grisarnas naturliga bökande inne i ladugården. I detta examensarbete kommer den benämnas som "bökboxen". Examensarbetets syfte var att studera bökboxen i ett reelt sammanhang hos gyltorna. Bökboxen placerades i kätten hos 12 grisar. Grisarnas beteende observerades löpande från 8 veckor till 16 veckors ålder. Observationen analyserades dels kvalitativt, dels kvantitativt. Resultatet visade att användandet av bökboxen ökade hos interventionsgruppen under observationsstudierna. I den kvalitativa analysen kodades anteckningarna, dessa koder fördes samman till kategorier utifrån beteenden. En stimulerande uppväxt kan förhindra tendenserna till att utveckla stereotypa beteenden, vilket vi tycker att bökboxen genererat till. Vi anser dock att bökboxen inte är tillräcklig för att stimulera alla grisens beteenden men det är ett steg i rätt riktning. Vidare forskning behövs i en senare period av interventionsgruppens liv för att se om ökboxen gjort någon skillnad.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys. Resultatet visade att Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund på många olika sätt. Gemensamt för de flesta av bilderna var dock att de innehöll stereotyper, både positiva och negativa. Endast två av 32 artiklar var så vitt författarna kunde förstå fria från stereotyper och beskrev killarna som individer. Bilden som dominerade var dock den av den unga killen med invandrarbakgrund som kriminell och med problem. Killarna med invandrarbakgrund beskrevs ofta i artiklarna i samband med gängmentalitet eller som gärningsmän. En annan återkommande beskrivning var killen med invandrarbakgrund i sportsammanhang. En slutsats var att tidningen Dagens Nyheter är med och skapar samt upprätthåller de stereotypa bilder av unga killar med invandrarbakgrund som enligt tidigare forskning förmedlas av massmedia.

This essay examines how humor is used in the making of stereotypes in the Kronlöf sister’s video SÅ JÄVLA PK! In addition I give my analysis of how power and resistance is shown in the video. Through Michel Foucault’s conception power and resistance together with Judith Butler’s theories about performativity I’d like to show how the characters you can see in the video, in addition to the humor, also put themselves in a public context. I discuss my material in relation to a number of similar and current events that concern sexism and racism in Sweden. I clarify in my essay how Bianca and Tiffany Kronlöf through their verbal expression use a man-dominated scene – humor/comedy – to spread their message on how to prevent racism and sexism. My conclusion is that the Kronlöf sisters through their video create performativity through the retelling of an event that has already taken place, as well as resist against the power that was taken away from Bianca Kronlöf. They regain their power through a performative action.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarrollen karaktäriseras i filmer och TV-serier under 2000-talet. I undersökningen görs en framställning av karaktärernas utmärkande drag samt en indelning i kategorierna: The Good, The Saint, The Sad och The Bad. I resultatet ställs karaktärernas drag i förhållande till människosyn och etiksyn. Sist men inte minst dras några tänkbara slutsatser utifrån resultatet. / The purpose of this essay is to highlight how the popular culture, focusing on film and TV-series during the 2000's, describes the characterization of the teachers' role. The survey gives a description of the character´s significant features and the character´s are placed in one of these four categories: The Good, The Saint, The Sad and The Bad. In the result, these features are set in relation to the vision of human beings and the vision of ethics. Last but not least, some conceivable conclusions are drawn from the result.

The society in which we live is controlled by various kinds of rules, both written and unwritten. These rules tell us not only how we should act as humans but also how we should act as women and men. Adults teach their children the rules of the society in various ways, but they also act as model figures. Children are influenced by conscious and unconscious actions and also by activities performed by the adults. Furthermore, adults write children’s books which bring the essential content into children’s lives. These books propagate the image of men and women and these images influence children’s view regarding both genders. The aim of this paper was to examine how boys and girls are represented from a gender perspective, based on the 10 children’s books most often borrowed from Stockholm City Library in the year 2010. The method used in this paper is both qualitative and quantitative content analysis. The result showed that feminine and masculine characters are presented from the stereotype gender’s point of view, especially in terms of physical appearance. Some exceptions appeared in terms of stereotypical properties and activities of the genders, but masculine rules appeared to be dominating. On the other hand, there were significantly more masculine characters than feminine characters in the examined children’s books.

Medier är i dag en stor informationskälla. Därmed är medierna också medskapare av verkligheten, inklusive genus - även kallat socialt kön. I denna uppsats analyserar jag 19 artiklar med bilder från Aftonbladet och TT Spektra. Ämnet är den svenska musiktävlingen Melodifestivalen och artiklarna handlar om både kvinnor och män i liknande situationer. Texterna kan tänkas ha lockat många läsare, eftersom tv-programmet Melodifestivalen har höga tittarsiffror. Uppsatsens primära syfte är att undersöka hur TT Spektra och Aftonbladet konstruerar genus, i sin bevakning av Melodifestivalen 2011. Jag vill också ta reda på om nyhetsbyråns respektive kvällstidningens representationer av genus skiljer sig sinsemellan, och i så fall hur. Undersökningens metod är diskursanalys. Den har utförts enligt Peter Berglez tillämpning av Teun A. Van Dijks analysschema. Jag redogör även för tillhörande huvudbilder, med utgångspunkt i fem manifesta egenskaper som tas upp i den teoretiska ramen. Den teoretiska ramen behandlar genus, diskurs, socialkonstruktionism, makt och stereotypa representationer. Den formas av Madeleine Kleberg, Anja Hirdman, R.W. Connell, Teun A.Van Dijk och Hillevi Ganetz med flera. Slutsatsen är att både Aftonbladet och TT Spektra visar upp genusstereotypa framställningar av kvinnor och män, i dessa artiklar. De manliga artisterna framställs ofta som starka, drivna experter och de kvinnliga artisterna framstår oftare som passiva, "vanliga" personer, som ler på bild och nämns vid bara förnamn. Hos TT Spektra fanns några artiklar som inte lär reproducera användningen av dominerande genusdiskurser i samhället. Några avviker så mycket från stereotypen att de kan tänkas omforma genusdiskurserna. Samtliga Aftonbladetartiklar i analysen visade dock upp mer eller mindre starka genusstereotypa framställningar av kvinnor och män. ___________________________________________________________________ Nyckelord: Genus i medier, stereotyp, diskurs, Melodifestivalen 2011

In Sweden exist a Swedish institute for children’s book which is a national information center. They have an annual "Book tasting" where they present statistics and trends from the latest publications of literature for youth and children. In their “book tasting’’ from 2010 a number of picture books had, as they say, children who descend from non-Swedish culture (Swedish institute for children’s book, 2010).  The aim of this thesis is to investigate how the ethnical diversity describes in these picture books from 2010. To understand how the ethnical diversity describes in these books I had two questions which helped me in my research. The questions were: Do these picture books have some features which are ethnic stereotype? Do the ethnical diversity in the picture books describes as multi-cultural or intercultural condition? The thesis is based upon a qualitative text analysis and from this main group did I choose discourse analytical approach to analyze my picture books. My working model is inspired by associate professor Pil Dahlerup and professor Maria Nikolajeva. In the theoretical framework do I assume from PhD student Hassan Sharif (2008) who separate the term multi-cultural from the intercultural term. He says that the multi-cultural term can sees as descriptive, which means that the multi-cultural term work as a description of the society’s condition while the intercultural term sees like a process where all cultures in the society gives space to interact and cooperate with each other on equal terms. My first conclusion is that several of the picture books describe ethnical diversity stereotyped. An example is the stereotype of the dark man as black and with black curly hair. Another example is the stereotype of people with darker skin color as happy and affective. One picture book didn’t have stereotype persons or characteristics. My second conclusion is that only one picture book did describe the ethnical diversity as an intercultural condition. The other picture books describe the ethnical diversity as a descriptive multi-cultural condition.

The purpose of this study was to find out how gender roles are described in two popular children’s detective stories, one of them written in 2002 and the other in 1946, to be able to compare the two. In order to do this, I used a qualitative research method in which I read and analyzed the text and illustrations of the books out of a gender perspective.I used gender theories describing how stereotypical gender roles are displayed, and these theories were later associated with the books I studied. I also used previous research concerning gender roles in other children's books in order to compare those results with my own.After having read, analyzed and compared the two books, I found vast resemblances between them, but also certain differences. However, it is obvious that the gender roles in both books for the most part are traditional. It is mainly the girls (although not the adult women) that diverge from the stereotypical gender roles, but this is also what is most common and most acceptable in today's society.

Täglich befinden wir uns inmitten eines Werbedschungels umgeben von vielen schillernden Bildern, die innerhalb von Sekunden epidemisch ihre Botschaften verbreiten wollen. Werbung ist aufgrund des engen Zeitrahmens darauf angewiesen, ihre Inhalte schnell und prägnant zu kommunizieren. Für diese Zwecke eignen sich besonders Stereotypen, da sie als gelernte schablonenhafte Mechanismen dem Rezipienten ermöglichen, in kürzester Zeit Assoziationen herzustellen. Im Zeitalter der Globalisierung bedienen sich Werbemacher verstärkt fremdländischer Ethnostereotypen, um Produkte mit den gewünschten internationalen Attributen zu versehen. Der folgende Beitrag betrachtet Ethnostereotypen als Instrumente werblicher Inszenierung und ihren Stellenwert in der Werbekommunikation. / Day-to-day we find ourselves right in the middle of an advertising jungle. We are encircled by numerous iridescent pictures trying to spread their messages epidemically within seconds. Due to the short time frame advertising has to communicate its contents expeditiously and concisely. Stereotypes are particularly suitable for this purpose. As culturally developed and simplifying mechanisms stereotypes enable the recipient to create associations quickly. In the age of globalisation advertising producers intensify the use of foreign ethno stereotypes to provide products with the desired international attributes. The following article focuses on ethno stereotypes as instruments of advertising production and their significance in the advertising industry.