This diploma thesis is focused on happiness in the elderly. It searches answers on questions like: Can be the senior citizens happy? How should we grow old without loosing contentment? The meaning of the word happiness is discussed, as well as multiple points of view on old age. The presence of happiness in elderly is studied including ways toward the happiness. The thesis also includes seven casuistry, which illustrate the happiness of senior citizens. The results of casuistry complement the theoretical parts of the work.

The aim of this study is to see which male norms and ideals are expressed in four selected books for children aged 9–12. Is it just a stereotyped ideal that is represented in the books or can others be found as well? The method used for the analysis is critical discourse analysis, proceeding from a gender perspective. The material I have studied consists of Berts dagbok, Min vän Percys magiska gymnastikskor, Eva & Adam – en midsommarnattsmardröm and Sju förtrollade kvällar. My analysis shows that all the books contain roughly the same ideals and norms but that there is always a character who reflects the male ideal more than the other characters.

1 ABSTRACT The present thesis is focused on primary school pupil's understanging of gender issues. The aim of the thesis is to analyze and compare how pupils understand the gendre issues introduced in the theoretical part of the thesis. The theoretical part of the thesis defines the theoretical concepts of the gender issues - gender, stereotype, gender stereotypes, also related areas, constructivism, pedagogical constructivism and children's interpretations of the world. In this part of the thesis, there is also presented an overview of current research focused on the gender issues. The practical part consists in a qualitative analysis. The data are collected through individual in-depth interview with primary school pupils. The results of the analysis are compared with previous stuides focused on the gender issues.

The purpose of this study is to discover and analyse the gender stereotypes presented in a selection of books where the characters are gender neutral animals or figures, based on the fact that as a reader you cannot distinguish by the cover or the icon text if the characters are of the male or female sex. The books have been analysed with a qualitative image and text analysis from a gender perspective. The analysis has focused on highlighting the norms presented in the books with a focus on gender roles and the gender markers that can be linked to stereotypical behaviors of girls and boys respectively. The analyses show that the books contain both confirmatory and breaking representations of the characters in both text and image, regarding the prevailing gender stereotypes. / Syftet för denna studie är att upptäcka och analysera de könstereotyper som framställs i ett urval av böcker där karaktärerna är könsneutrala djur eller figurer, i den mån att man som läsare inte kan urskilja via omslaget eller ikonotexten om karaktärerna är av det manliga eller kvinnliga könet. Böckerna har analyserats med en kvalitativ bild och textanalys utifrån ett genusperspektiv. Analysen har fokuserat på att synliggöra de normer som framställs i böckerna med fokus på könsroller och de genusmarkörer som kan kopplas till stereotypa beteenden hos flickor respektive pojkar. Analyserna visar att böckerna innehåller både bekräftande och brytande framställningar hos karaktärerna i både text och bild, gällande de rådande könssterotyperna.

Människor lever i ett komplext samhälle där individers levnadssätt och stereotypa roller återspeglas i filmer (Mikos, 2014; Wood, 1994). Studien analyserar kritiskt två versioner av The Walt Disney Companys film Skönheten och Odjuret ur ett semiotiskt och genusteoretiskt perspektiv. Den utgår från två frågeställningar och sex utvalda scener för att analysera hur manliga och kvinnliga stereotyper framställs. Studien undersöker även eventuella skillnader mellan versionerna eftersom den animerade filmen producerades 1991 och nyinspelningen 2017. Filmerna är valda på grund av att det skiljer 26 år mellan versionerna och för att The Walt Disney Company är ett av de största företagen i världen (The Walt Disney Company, u.å.). Filmindustrins framställning av karaktärer kan påverka människors synsätt om hur män och kvinnors stereotypa egenskaper bör vara. Ämnet är av vikt att studera eftersom medier har makten att påverka sin publik (Kleberg, 2006; Mitu, 2011; Ndiayea & Ndiayea, 2014; Strömbäck, 2014). Scenerna introduceras med en denotativ beskrivning och fortsätter sedan att analyseras genom de valda analysverktygen och ett schema på manliga och kvinnliga egenskaper. Genom semiotiken studeras omgivningarna, texterna, objekten, blickarna, poseringarna och kameravinklarna. Tecken granskas för att avslöja bakomliggande budskap kring framställningen av stereotyper. Genusperspektivet har använts för att se hur medier väljer att framställa kvinnor och män, och på så sätt se de stereotypa skildringarna. Resultatet från studien visar att stereotyper återspeglas i båda filmerna. Skillnaden är att filmen från 2017 innehåller färre stereotyper än filmen från 1991. Huvudkaraktären Belle har färre kvinnliga stereotypa egenskaper i nyinspelningen och har även vissa manliga stereotypa egenskaper. Hon är till exempel stark, självständig och aktiv. Gaston och Odjuret skildras fortfarande enligt manliga stereotypa egenskaper men har vissa inslag av kvinnliga egenskaper.

The starting point for this study is to analyze and explore representations of gender in picturebooks depicting preschool. The Swedish preschool works after the curriculum, where workwith gender is included, and with values that should reflect the practice. This work should bemediated by those who are active in the preschool. Literature, and the interpretation thereof, plays an important role in the preschool which this study will raise the importance of. Literature affects its receiver and the preschool in today’s society in Sweden is a commonplace for children, therefore this study will focus on picture books that portray the everydaydepictions that take place in the preschool environment. Seven picture books released between 1976 and 2016 have been subjected to qualitative image and text analysis where the iconotexthas a large place in the analysis of the study. The gender analysis is done with focus on whichnorms that are represented in literature, with gender markers and gender system connected tostereotypical behaviour with boys and girls in mind. This is also set in the relation to thecurrent curriculum in the Swedish preschool. The investigation of these issues shows that thebehaviour of the characters in the picture books both affirm and reject the norms that areconnected to gender. This is shown in picture books from different eras. / Utgångspunkt för denna studie är att analysera och utforska hur bilderböcker skildrarförskoleverksamhet med ett genusperspektiv. Arbete med genus och värdegrund ingår iläroplanen och ska genomsyra förskolans verksamhet. Verksamma i förskolan ska förmedladetta i sitt arbete. I förskolan har litteratur en viktig roll och vad som i den kan tolkas lyfts idenna studie upp. Litteratur påverkar dess mottagare och då förskolan idag är en vanligtförekommande plats för barn idag i Sverige har också valet av material i studien kommit atthandla om vardagsskildringar som utspelar sig i förskolans miljö. Sju bilderböcker utgivnamellan 1976 – 2016 har analyserats med hjälp av kvalitativ bild- och textanalys därikonotexten har fått stort utrymme i studiens analyser. Genusanalysen är gjord med fokus påvilka normer som representeras i litteratur, med könsmarkörer och genusframställningarkopplat till stereotypa beteenden hos pojkar och flickor i åtanke. Detta ställs också i relationtill de rådande styrdokumenten. Studiens analyser visar på beteenden hos karaktärer ibilderböckerna som både bekräftar och bryter normer kopplat till kön. Detta visar sig också ibilderböcker från olika tidsepoker.

In the autumn of 2012 a debate started in Swedish media about racial stereotypes and content in children's literature. Some voices wanted to weed out titles such as Tintin i Kongo (Tintin in the Congo) and the character Lilla hjärtat from Liten Skär och alla Brokiga (Little Pink & Brokiga), while others claimed that it was against our freedom of speech. In this essay I intend to interview librarians to find out if and how the debate has affected their work with purchase and weeding. I will also analyze their purchase policy to find out if it mentions racism and how the policies are applied in practice. As theory I'm using Strömbergs theory regarding three aspects of racism and Klassons theory about three different kinds of librarian roles. Do the librarians take the guardian role, the dialog role or the marketing model? / Program: Bibliotekarie

The aim of this bachelor thesis is to investigate how gender stereotypes appear in Swedish picture books. The investigation consists of literature studies and the method used is a text –and picture analysis. By using this method, it allows us to interpret both text and pictures in the books. It is carried through by consultation of Yvonne Hirdmans theory of how men and women are two different things and that man in this relation constitutes the norm. We will compare three picture books from 1973 with three picture books from 1993, to see if stereotypes are of the same kind or if any differences appear. We will also examine how the picture books reflect the contemporary sex equality in the society of 1973 and 1993. Do men and women follow stereotypes in the form of different looks, characteristics, feelings and activities? The result indicates that gender stereotypes still appear in picture books. Through the analysis, it appears that girls to a grater extend are described as more girlish in the picture books from 1973, than in 1993. It also appears that the male characters don’t depart from the gender stereotype norm. / Uppsatsnivå: C

The aim of this thesis is to investigate how children experience librarians, their knowledge, assignments and appearance. The children’s thoughts about libraries and librarians in general are also studied. Empirical data has been collected by interviewing children aged 8-12 years old. The method used is qualitative interviews performed individually, in pairs and groups. The informants also portrayed their view of the librarian in drawings. The results from the interviews were analyzed according to the hermeneutic methodology and compared to the drawings and literature relevant to the subject. The drawings were analyzed using a modified version of the semiotics. The findings show that the children experience librarians to be an older woman with glasses who is calm but sometimes muddle-headed. They believe that librarians for the most part look like ordinary people and that they know a great deal about literature and are eager to help when they aren’t occupied. The children didn’t dare to ask the librarian for help if he or she was sulky, fretful or in other ways incapable of being service minded. The library is used by the children as a place to sit and read but also as a social arena and a place to spend your breaks in. The children use the librarian to find books and for other practical assignments such as making book reservations.

I denna uppsats granskas företaget American Apparel:s tidigare och nuvarande bildkommunikation. Företaget har kritiserats otaliga gånger för sin sexistiska porträttering av kvinnor i reklam, vilket är en av faktorerna som har tvingat företaget till en nylansering. Reklam i allmänhet sexualiserar kvinnor och framställer dem stereotypiskt, vilket skapar samhälleliga konsekvenser. De teoribildningar som används för att ge svar på studiens frågeställning är genus, stereotyp, feministisk teori, femvertising, the male gaze samt semiotik. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där totalt sex bilder från American Apparel jämförs komparativt. Genom en semiotisk analys jämförs dessa sex bilder som American Apparel har släppt för kommersiella ändamål. Tre av dessa bilder är från tidigare kampanjer av företaget, och de återstående tre är reklambilder som har släppts efter nylanseringen. Syftet med denna studie är att jämföra dessa bilder genom en semiotisk analysmetod för att urskilja huruvida det finns några skillnader gällande framställningen av kvinnor i annonserna, samt undersöka om de efter sin nystart använder sig av femvertising. Bilderna analyseras genom sju begrepp i den semiotiska analysmetoden. Dessa begrepp är setting, pose, gaze, color, body-chopping, empowerment samt representation. I resultatet framgick det att de tidigare reklambilderna från American Apparel sexualiserade kvinnor och framställde dem stereotypiskt. Bilderna efter nylanseringen illustrerar däremot kvinnor som är empowered, och det går även att notera att företaget använder sig av femvertising. / This study focuses on the way the brand American Apparel previously have and currently is representing women in their advertising. American Apparel has a long history of being criticized for their sexist portrayal of women. This has lead the company to do a relaunch. However, advertising in general share the trait of sexualizing and stereotyping women, which creates societal consequences. The theory forms used to give answers to the study's research question are gender, stereotype, feminist theory, femvertising, the male gaze and semiotics. The study is a qualitative content analysis where a total of six images from American Apparel are compared comparatively. Through a semiotic analysis a total of six images that have been released for commercial purposes will be compared. Three of these pictures are from previous campaigns by the brand, whereas the remaining three are released after the relaunch. The aim of this study is to compare six images through a semiotic analysis method in order to distinguish whether or not there are any differences regarding the portrayal of women in the advertisements, as well as to investigate if they are using femvertising after the relaunch. To be able to compare the images, seven elements will be examined in the semiotic analysis method. These elements are setting, pose, gaze, color, empowerment, representation and body-chopping. The result presented that the former images released by American Apparel sexualized and stereotyped women. The new images from after the relaunch illustrates empowered women and a usage of femvertising.